Begravningsplatser och begravda - en minneshistoria

[sveahk]

Sista svängen, kyrkogårdsväder, sol och kall blåst, från alla håll - lite Malmöväder som jag minns det!

Och där har vi prunkstycket, vid huvudingången - "Gedenkstätte der Sozialisten". Muromgärdad rondell, i mitten en stor sten. Wilhelm Pieck, DDR presidenten, och bara han, bestämde 1950 hur monumentet skulle se ut. På murväggen namnen på de som räknades som antifascistiska offer, Weimar-Republiken, Hitlerregimen, spanska inbördeskriget. Viktigt var det med det "antifascistiska" i det politiska DDR, en känga mot 50-talets BRD...?

IMG_4312.jpeg

IMG_4315.jpeg

Monumentområdets nav, den stora stenen - och runt omkring, plattor med namnen på de "viktigaste" socialistiska klubbmedlemmarna...Thälmann, Liebknecht, Pieck, Ulbricht, och naturligtvis...

IMG_4320.jpeg

Fick skjuta undan ett par nejlikor...

Ja, det var hit de obligatoriska östtyska klassresorna förde, religiösa vallfärder "of the other kind"...

IMG_4324.jpeg

Men - Otto Braun, var låg han? Vid kyrkogårdens ingång - så långt hade jag kommit - låg ett tegelhus, och där hördes röster, en dörr...

Knack, knack! "Jaaa!?" Munskyddet kläms fast och jag stiger in. Två medelålders damer tittar upp, rättar till sina frisyrer(!), och återigen "Jaaa?"
"Ursäkta, jag söker en Otto Braun? Hans grav."
"Otto Braun? Hmmm - ok, låt oss se..."
En tittar in i computermaskinen, den andra i en gigantisk lunta.
"Ah, den ligger inte långt härifrån, bakom monumentet, vid Pergolenweg."
Och så får jag en liten karta, med ett kryss. Och "Viel Vergnügen"!

IMG_4336.jpeg

"Viel Vergnügen"! Häääh? "Ha det så kul"! Säger man så till en som letar efter en grav på en kyrkogård...?

Och så hittade jag honom, Otto Braun, kommunisten som varit med om en hel del i sitt liv, innan han dog på semestern i Bulgarien 1974, och fick sin sista viloplats här i Berlin.

IMG_4330.jpeg

Men den historien, hittar ni här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Otto_Braun_(kommunist)



För jag - jag är färdig, good bye till socialisterna - ej att förglömma, i döden är vi äntligen alla lika!

IMG_4335.jpeg

Det blir en kort promenix till nästa S-Bahn station, och se'n tillbaka in till Berlin, det är middagsdags...!

Hans K

[Amund]

Stort tack sveahk! En väldigt intressant vinkling som har mycket att berätta om vår 1900-tals historia.

Detta med så pampiga gravar som möjligt har ju präglat härskare genom årtusenden och där Faraonerna jämte kejsare Mausolus är de man främst tänker på. Men socialisterna/kommunisterna som i och för sig inte är religiösa, begrep verkligen värdet av döda ikoner att hylla. Lenin har ju bevarats och samma väg har de flesta gått - Ho Chi Minh betraktas av sitt parti som heligare i Vietnam än vad Kristus själv skulle betraktats bland katoliker om de haft hans kropp att vörda.

Även kyrkogårdar har sin historia att berätta.