Ordet stavkirke, stavkyrka

[Jens Yde]

I den nye webudgave af Historie omtales de norske stavkirker:

"Kirker af træ fandtes i den tidlige middel­alder over hele Nordeuropa. Ligesom de norske var væggene beklædte med lodrette planker, også kaldet “stave”.

Det minder om den traditionelle forklaring på dansk, og jeg synes, den er forvirrende. Ordet stav kender vi fra stavgang og stavlygte og fra skistav, hockeystav, politistav, tryllestav og vandrestav.

Var det ikke mere præcist med stamme, fra træstamme, eller stolpe? Er "stav" ikke en bærende konstruktion inde i stavkirken?

[lampros]

I den nye webudgave af Historie omtales de norske stavkirker:

"Kirker af træ fandtes i den tidlige middel­alder over hele Nordeuropa. Ligesom de norske var væggene beklædte med lodrette planker, også kaldet “stave”.

Det minder om den traditionelle forklaring på dansk, og jeg synes, den er forvirrende. Ordet stav kender vi fra stavgang og stavlygte og fra skistav, hockeystav, politistav, tryllestav og vandrestav.

Var det ikke mere præcist med stamme, fra træstamme, eller stolpe? Er "stav" ikke en bærende konstruktion inde i stavkirken?

Jag tror stav faktiskt betyder "lodrätt/stående byggelement". Jfr den indoeuropeiska roten stha, stå. Vad som blir förvirrande är att gå mer specifikt och se på avledningar av stha/sta här i norr som stav, skidstav etc.

[Markus Holst]

Stavkyrkan är inte döpt efter stöttepelsrna i mitten och ej heller efter eventuella klädselbrädor.. De har döpts efter väggens konstruktion. Väggen består av stående stockar tätt intill varandra. Det är ett äldre byggnadssätt än det liggande timret.

Stavarna är alltså inte en beklädnaf (plank) utan själva väggen och därmed flera tum tjock.

[Jens Yde]

Jag tror stav faktiskt betyder "lodrätt/stående byggelement". Jfr den indoeuropeiska roten stha, stå. Vad som blir förvirrande är att gå mer specifikt och se på avledningar av stha/sta här i norr som stav, skidstav etc.

Kan der virkelig være tale om en oversætterfejl, sådan at ”stav” i stavkirke ikke har forbindelse med vandrestav eller andre let håndterbare trægenstande.

Stav hedder på nu-islandsk stafur. Göngustafur betyder vandrestok, og stafur har i islandsk-dansk ordbog, 2006, tre oversættelser: stok, stav, bogstav.

Men i den snart 100 år gamle og meget omfangsrige islandsk-dansk ordbog fås følgende oplysning:
1. stafur betyder pæl, støtte, stolpe, specielt i et hus
2. dyrastafur; dørstolpe
3. tunnustafur; stav i et kar, tøndestav
4. a. stok, stav, spadserestok
4. b. boldtræ, kæp
5. fjederstav
6. langt stykke i en bjergside mellem to fjeldkløfter
7. skrevet eller trykt tegn, særlig om runastafur, magisk tegn, rista e-m staf, udskære et magisk tegn, bogstav … og mere endnu.

Spørgsmålet om stavkirker må så være, om man ikke burde have valgt 1. pæl, støtte, stolpe, specielt i et hus? Og kaldt huset for en pælkirke?

Nævnte meget gamle ordbog er vældig interessant for historieinteresserede, der kan læse dansk, men om den kan forstås af vore dages islændinge er jeg ikke klar over.

Ifølge islandsk wikipedia kaldes en stavkirke på islandsk i dag stafkirkja eller stafakirkja, men disse to ord står ikke i den gamle ordbog. Derimod står der timburkirkja, der oversættes med trækirke. Havde man ikke et navn på islandsk for stavkirke for 200 år siden? (I tillægget, en bog på 200 sider, fra 1963, er stafakirkja og stafkirkja kommet med og oversættes stavkirke).

Eller er denne sprogforvirring udelukkende et dansk og svensk problem?

[Markus Holst]

Men finns det stavkyrkor på Island? Har de någonsin haft nog med timmer för at bygga med så mycket trä? Om förteelsen inte finns på Island är det gott skäl för att ordet inte finns på isländska. Jag tror att stavkyrkan hör skogiga nejder till. jag gissar att de aldrig varit vanliga i Danmark heller.

Men som sagt, de är namngivna efter de stående byggelementen i väggarna. Kyrkan är, så att säga, byggda som de träpalissader vi alla känner till från cowboy-forten vi lenkte med som barn.

[frodeh]

Jeg har ikke mye kunnskap om stavkirkene, men kan da bidra med noen norske tekster som er tilgjengelige på nett:

Fra en tekst-serie om kirker: Stavkirker. http://sigurdhareide.wordpress.com/2009 ... sydligste/ :

Man regner ellers med tre andre kategorier stavkirke utenom midtmasttypen; enkle stavkirker, Møre-kirker og midtromskirker. Stavkirkene har navn etter ordet stav, det gammelnorske ordet for en stolpe. Et stavbygg er i prinsippet et rammebygg av vannrette og loddrette elementer plassert på steinfyllinger oppå bakken. Denne konstruksjonen har vist seg å være svært holdbar, og det skyldes særlig to forhold: For det første den luftige steinmuren som hevet bygningen opp fra bakken. I eldre trekirker var stolpene/stavene og veggplankene gravd rett ned i jorda. Det er ikke vanskelig å forestille seg hvor lite holdbart det var! Det andre forholdet som bidro til holdbarheten, var måten man sammenføyde stolper, bord og avstivere på. Man brukte aldri spiker eller lim for å holde bygningen sammen, og dermed var konstruksjonen fullt bevegelig alt etter tørt og fuktig vær, vindstille eller storm.

Fra gammelnorsk homiliebok (1200-tallet skrevet på gammelnorsk/norrønt)sin "Stavkirkepreken":
http://no.wikipedia.org/wiki/Stavkirkeprekenen

De fire hjørnestavene i kirken er tegn på de fire evangeliene, for deres lære er de sterkeste støttene i hele kristendommen. Taket i kirken er tegn på de mennesker som i tankene hever sine øyne opp fra alle jordiske ting mot den himmelske ære, og med sine bønner verner kristenfolket mot fristelser slik taket verner kirken mot regn. [...] Kjærligheten fordeler seg på to bud: kjærlighet til Gud og kjærlighet til nesten. Denne tosidige kjærligheten er uttrykt i de to tverrveggene i kirken. [...] Syllstokkene i denne kirken er troen, for på den bjelke og grunnvoll som vi bygge alle gode gjerninger, slik at vi kan bli et tempel for Gud.

..men dette er vel først og fremst en spirituell tekst og sier ikke mye om den tekniske konstruksjonen.

[Jens Yde]

Men finns det stavkyrkor på Island? Har de någonsin haft nog med timmer för at bygga med så mycket trä? Om förteelsen inte finns på Island är det gott skäl för att ordet inte finns på isländska. Jag tror att stavkyrkan hör skogiga nejder till. Jag gissar att de aldrig varit vanliga i Danmark heller.

Men som sagt, de är namngivna efter de stående byggelementen i väggarna. Kyrkan är, så att säga, byggda som de träpalissader vi alla känner till från cowboy-forten vi lenkte med som barn.

Det ser ud til, at der er forskelle i terminologien på svensk og dansk i forhold til andre sprog.

En stavkyrka är en kyrka byggd av trä i stavverk. Den har en bärande konstruktion av stolpar som står på liggande syllar och bär upp väggband. De bärande elementen i väggarna utgör på detta sätt ramar för en fyllning av stående plankor; stavar, vilket byggnadstypen har fått sitt namn efter. (I norsk terminologi syftar emellertid förleden "stav" på de bärande stolparna.)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Stavkyrka

Stavverk (även stavteknik) är en historisk träbyggnadsteknik där stående väggplankor fogas in i en ram bestående av syll, stolpar och väggband. Tekniken är främst känd genom att de egentliga stavkyrkorna är uppförda på detta sätt.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Stavverk

Rester av äldre stolpkyrkor har hittats dels på platser där traditionen säger att det ska ha stått kyrkor men även under golven i Urnes stavkyrka, Loms stavkyrka, Höre stavkyrka och Märe kyrka. Det finns i Norge totalt rester efter 25 byggnader i stolpteknik och indirekta spår av ytterligare 7–8 byggnader i samma teknik. Många av de tidigaste kyrkorna i Norge byggdes med denna teknik, men inga sådana byggnader har överlevt in i vår tid.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Stolpteknik

Af tegningen, som frodeh postede, ser det ud til, at midtrummets mellemstave er nogle kraftige bjælker.

I Danmark er der arkæologisk påvist omkring 30 trækirker fra perioden ca. 965-1100. En af dem, Hørning Kirke sydøst for Randers, er rekonstrueret på Moesgård Museum ved Århus. Vi ser, at museet kalder den en stavkirke. Vil man i Norge også betegne dette hus som en stavkirke?
http://www.moesmus.dk/da/ud-i-landskabe ... tavkirken/

De tidligste kirker i træ blev i løbet af 1000- og 1100-tallet afløst af stenbygninger.

Således beskriver man stav-kirker på andre sprog:
Engelsk wikipedia: The load-bearing posts (“bærende elementer”) (stafr in Old Norse, stav in Norwegian) have lent their name to the building technique.
Fransk: On les appelle en français les «églises en bois debout». (“stående træ”)
Tysk: Stabkirchen oder Mastenkirchen sind Kirchen in Holzkonstruktion, die in Skandinavien während der Übergangszeit von der heidnischen Religion zum Christentum vor allem im 12. und 13. Jahrhundert gebaut wurden.

Ordbog over gammel dansk: Stav-Kirker . . bestaae af nogle viidt fra hinanden staaende Staver (eller perpendiculair opreiste Træe-Stolper) som blot sammenbindes ved en Deel Tver-Baand, og uden paa beklædes med pløiede og sammenfældte Bræder. HStrøm. Søndmør.II.(1766). Ordet vistnok optaget i nyere tid fra no. stav ell. oldn. stafr i sammensat betydning, som stav-bygget, -bygning, -hus, -kirke, -planke, -værk; især arkæologisk om svære tømmerstokke i hjørnerne af en stavbygning, der bærer de tværbjælker, hvortil vægplankerne fastgøres; undertiden også om vægplankerne i stavbygning (Beckett. VK.108. NationalmusA.1936).

Ordet kommer fra old-norsk, og på et tidspunkt er der åbenbart fremkommet to betydninger - i det mindste på dansk, måske under påvirkning fra svensk?