Fornborgar - när varför försvann de? Hur började de?

[Stefan]

Fornborgar tycks ha varit mycket vanliga i förhistorisk tid. Så gott som varje höjd med branta sidor användes som fornborg.
Iaf om toppen var hyfsad plan så det gick att existera där, befolkningen och deras djur.
(edit. På platta områden, typ Gotland och Öland, hade de fornborgar på platt mark. De var helt enkelt ett rejält område som fick en hög och stabil mur runt om. Och muren bemannades givetvis av alla de därinne som kunde bära något slags vapen. Självklart. Murverken ifråga kanske inget för att uthärda en regelrätt belägring, eller en beslutsam stormning av tränade trupper, men fullt tillräckligt för att skydda dem innanför ifrån strövband, eller mindre, och inte så disciplinerade trupper.)

Besöker man en sån fd fornborg, så verkar det vara mest fejk och en myt. Vadå, vill man klättra upp så gör man ju det. Och att fornborgen låg avsides är ett klent skydd, när fiender vet mycket väl att det är dit befolkningen flyr.
Men de allra flesta fornborgar var befästa, iaf på kritiska punkter. Stenmurar och eller palissader. Ofta en kombinationer.
Tittar man noga efter, så syns ofta nerrasade resterna av dessa stenmurar /palissadförstärkningar.

Men att inte muren står kvar antyder kanske att de har raserats?

Så till min fråga. Om det är en så fin och användbar uppfinning, varför fanns de inte kvar in i historiskt tid? Dansken brukade komma och härja i svenska landskap, svensken kom och härjade i danska landskap...
NÄR och varför slutade man använda dem? Och som sagt, varför raserade man dem??

Jag har två olika hypoteser.

Den första, att fornborgar raserades ungefär vid Gustaf Vasas tid: han ville som bekant inte uppmuntra bonderesningar, om inte sagda bonderesning var till för att hjälpa honom.
Fornborg som ett folkets försvarsmedel, var inte bekväm för centralmakten (ej heller för etablerade lokala herrar).

Den andra hypotesen, är att fornborgar spelat ut sin roll när krutet uppfanns och artilleri började bli vanligt.
Har fienden tillgång till även en enkel kanon som kan skjuta i båge uppåt flera hundra meter, förvandlas fornborgen från ett skydd till en fälla...


Vad säger ni andere?


PS. Nu kom jag på att "förändan" är också oklar. Jag har fått besked an en arkeolog som sysslar mycket med Vendeltiden, att Vendeltiden, 500-700 så där, var nog en hyfsat fredlig tid. Det fanns säkert en del konflikter, men...
Men så såg jag iaf i Lindqvists bok att fornborgarna började tillkomma ungefär i den vevan...
Den "relativa fredstiden" är alltså fornborgarnas tid... Och som jag ser det, rimligt sett måste det ju betyda att det INTE var en fredlig och lugn tid. Det kan hända att fornborgarna minskade mängden offer bland civilbefolkningen, och det märks kanske i gravskicket. Få sönderhuggna skelett.
Men kan det fastslås att de tusentals fornborgar uppkom vid ungefär samma tidpunkt - där och då - visst är det säkert fråga om en teknisk utveckling, tidens tecken, etc - men MÅSTE också innebära att det var oroliga, ja krigiska tider. Så krigiska som sällan annars.

Vad säger ni andere?


ps 2. Nu har jag börjat söka på nätet, och den första artikeln är den i Wikipedia. Som då delvis besvarar några av frågorna. T.ex att kulmen var "folkvandringstiden" ca 400-500, och Vendeltiden tydligen då något lugnare. Och slutet kom tydligen inte iom Gustaf Vasa, men tidigare.
Men kunniga kommentarer behövs givetvis fortfarande!

[frejs väpnare]

Lösa tankar.
Jag har trott att fornborgarnas försvínnande hänger ihop med hundareindelningarna. Man insåg helt enkelt att det var effektivare att sluta sig samman i försvar, istället för att gömma sig bakom murar.
Men jag har ör mig att jag, någon stans, läst att vårdkasekedjorna delvis sammanhänger med fornborgarnas placering.

[Lejonmod]

Lösare tankar
Var det så att stormännen, den framtida adeln på 1000 och 1100-talet fick mer makt. Andvände denan makt till att bygga egna borgar, kyrkor och kvarnar. Bönderna hade varken makt eller resurser till att underhålla eller bygga nya flyktborgar

[Stefan]

Lösare tankar
Var det så att stormännen, den framtida adeln på 1000 och 1100-talet fick mer makt. Andvände denan makt till att bygga egna borgar, kyrkor och kvarnar. Bönderna hade varken makt eller resurser till att underhålla eller bygga nya flyktborgar

Kanske det. Att det var just stormännens uppkomst som satte stopp för fornborgar. Men då skulle jag snarare säga att stormännen, den nya stormansklassen, motsatte sig iståndsättande av fornborgar...

Du nämnde kvarnar. Det finns en historisk parallell. När stormännen väl byggd stora, men dyra fina kvarnar, vars teknik kom med munkarna, motsatte de sig böndernas skvaltkvarnar.


Men jämförelsen haltar lite. Skvaltor konkurrerade med stora kvarnarna.

Men fornborgar som gav skydd för befolkningen konkurrerade inte med stormännens borgar.
De flesta borgar var INTE avsedda för skydd av den lokala befolkningen.

[Pewi]

Det kan ju vara så att om stormännen hellre byggde egna borgar så försvann den ekonomiska basen för att upprätthålla fornborgssystemet? Eller så är det som någon skrev tidigare, att ledungen och en stärkt centralmakt gjorde fornborgarna obsoleta.

[Stefan]

Det kan ju vara så att om stormännen hellre byggde egna borgar så försvann den ekonomiska basen för att upprätthålla fornborgssystemet? Eller så är det som någon skrev tidigare, att ledungen och en stärkt centralmakt gjorde fornborgarna obsoleta.

Då tror jag snarare på det första.

'Det andra? för den lokala befolkningen var ju en central armé utan större betydelse. Snarare tvärtom. När fienden kom härjande för att förstöra skattunderlaget så måste de ju ta vägen nånstans.
Finns det skogar runt om så kan de fly till skogs. Men annars är ju en skyddsborg som avser att ta vara skydd för befolkningen precis som hittat.

Möjligen om en ny organsiation medförde lokala milisuppbåd "man ur huse", som då kunde försvara sig själva, istället för att gömma sig då.

[Markus Holst]

Eller att stormannen förbjöd fornborgar för att befolkningen inte skulle kunna skydda sig mot honom?

[lampros]

Jag kan inte ge några länkar, citat, men iaf:

En tes är att dessa så kallade fornborgar inte var avsedda som försvarsbastioner utan som helgedomar.

Kanske: ett äldre spårkbruk avsåg med "borg" något slags remarkabel, möjligen religiösr motiverad byggnad. Sedan fördes ordet "borg" över till en senare tids byggen, byggen som motsvarar den än idag gängse definitionen: försvarsborgar.

Kanske att i en äldre, preindoeuropeisk, matriarkalisk tid förekom inte så mycket krig, då kunde dessa allmänt förekommande borgar vara ett slags helgedomar. Med båtyxefolk/arier/indoeuropeernas ankomst kom en hårdare tid med mer krig, mer (med tiden) järnåldersaktigt. Krig och dominans, patriarkat. Före det: fredlighet, matriarkat.

My two cents.

edit stavfel