Ur
Stockholms simsällskaps femtioårsfest 1877 (Borg, 1877, s. 37--39) angående sim- och badanstalt för det manliga könet i Stockholm:
Stockholms Simsällskap stiftades i och med detsamma som den första simskola grundlades i hufvudstaden, och detta skedde året 1827. Stockholm, som i detta hänseende redan haft sina företrädare, nemligen i Upsala 1796 [1], genom dåvarande docenten J. Svanberg och i Linköping 1824 genom studeranden P. Westman, lyckades i hr fabrikören C. D. Lind erhålla en för denna gren af ungdomens uppfostran nitälskande man, som år 1827 vid Riddarholmens norra strand öppnade en sim- och badanstalt för det manliga könet. Samtidigt framträdde en annan äfven för det unga slägtets fysiska välbefinnande varmhjertad man, grosshandlaren O. Åbom, och anlade i grannskapet af nyssnämda bad- och siminrättning en dylik, som dock icke trädde i full verksamhet förr än år 1828. Den oskattbara nytta i hygieniskt hänseende, som genom dessa menniskovänners rastlösa och oegennyttiga bemödanden tillskyndats hufvudstadens befolkning, omstrålar deras minne med välsignelse. — Båda simskolorna täflade med hvarandra att kostnadsfritt till ett stort antal medellösa studerande vid högre och lägre skolor i hufvudstaden utsträcka den ädla och välgörande simkonsten. Skickliga och nitiska simlärare, hvarom inskrifterna å de i den festligt smyckade simskolan uppsatta sköldarne intygat, handledde ungdomens öfningar, hvilken deruti funno sin lust och sin glädje på samma gång som den derifrån medförde en ovärderlig skatt, kroppens så väl som själens helsa, ty med rätta kan här tillämpas den sanningen: Mens sana in corpore sano. — De från simskolornas grundläggningsår intill denna tid af en talrik och tacksam åskådarekrets under lifligt bifall besökta uppvisningarna och promotionerna af simskolornas elever hafva utgjort högtider af djupare betydelse an man derpå tänkt.
Beklagligen måste den Åbomska sim- och badinrättningen från året 1853 upphöra med sin verksamhet, ty stranden, der densamma var belägen, befanns nödvändig för stadens behof till utvidgning af behöflig ångbåtshamn.
Stockholm, som för 25 år sedan egde fördelen af två sim- och badanstalter för det manliga slägtet, har sedan ofvannämde tid icke haft mer än en sådan, den Lindska, benämd Gjörckes bad- och siminrättning efter den man, som i mer än 25 år åt densamma med så mycken nit och med så stor framgång egnat sitt lif och sina krafter. Visst är det sant, att nämde anstalt, som efter Linds död öfvergick till nu mera aflidne boktryckaren P. A. Norstedt, af dennes efterträdare utvidgats och på ett synnerligen omsorgsfullt sätt vidmagthållits, dock har i anledning af hufvudstadens årligen växande befolkning, densamma allt mer och mer befunnits för sitt ändamål otillräcklig, och det är fara värdt, att äfven den plats, der anstalten nu är belägen, snart nog måste för andra behof användas. I tid bör derför Stockholms kommun vara betänkt på att i en så vigtig sak, som rörer Stockholms innevånares sanitära välbefinnande, så skyndsamt som möjligt vidtaga de åtgärder, som befinnas vara behöfliga, samt vidare utse insigtsfulla och nitiska personer, hvilka behörigen granska, ordna och verkställa denna kommunens angelägenhet. Denna stadens lifsfråga kan och bör icke undanskjutas af dem, som i första rummet dermed böra befatta sig, men om så skulle inträffa, finnas väl inom vår hufvudstad tillräckligt kraftfulle och fosterländskt sinnade män, hvilka i likhet med en Lind och en Åbom skola tillgodose en hel befolknings oafvisliga behof [2].
---
[1] Upsala Simsällskap stiftades egentligen 1813 af CG. Grahl; se vidare härom broschyren: »Några upplysningar om Sveriges Simsällskaper och Simskolor», utgifven af G. Larsson, Jönköping 1860.
[2] 1874 d. 27 Maj blef af direktor Borg förslag väckt vid Stockholms Simsällskaps sammankomst att nämda sällskap skulle intressera sig för och taga initiativ till anläggning af en ny, större skola, och blef då af sällskapet nedsatt en komité, bestående af dr Sohlman, kommendör Egerström, dir. Borg, arkitekten Sundius och simläraren Köhler för afgifvande af förslag i denna fråga. Beklagligen inträffade icke lång tid derefter den för saken varmt nitälskande dr Sohlmans död, hvarigenom komiténs arbeten tills vidare blifvit afbrutna. Dock har densamma icke varit overksam, utan gått i författning om, att genom arkitekten Sundius ritningsförslag skulle upprättas till en ändamålsenlig sim- och badanstalt, som ansetts lämpligast böra förläggas vester om den öfver Norrström ledande jernvägsbron med nedgång från densamma eller från Strömsborg. Då Helgeandsholmen en gång blir ordnad, torde äfven der, i händelse af ytterligare behof, vid dess vestra strand en större sim- och badinrättning kunna anläggas.
Och dito för fruntimmer (Ibid., s. 42--45):
Den först i Stockholm varande bad- och siminrättning för fruntimmer anlades 1847 af fabrikören C. G. Mineur å den af Riddarhusdirektionen kostnadsfritt upplåtna plats med trädgårdstomt vid Riddarhusets norra strand. Denna anstalt, som var ordnad på ett särdeles beqvämt och prydligt sätt, lyckades att vinna kronprinsessan Lovisas synnerligen ynnestfulla uppmärksamhet, och begagnade hon under flera år densamma, ett exempel som äfven följdes af många bland hufvudstadens damer, hvilka snart lärde sig inse hvilken nytta för helsans vårdande vore med en sådan inrättning förenad. Ehuru utrymmet i densamma ej lemnade tillfälle för en större simbassin, var den dervarande likväl tillräcklig för inhemtande af de första grunderna i simkonsten, och antogs i anledning deraf fröken Nancy Edberg till lärarinna, hvilken, då sagde anstalt sedermera upphörde, öfvergick till nedannämde vid Kastellholmen anlagda, hvars föreståndarinna hon blef [1]. De å frimurarebarnhuset intagna flickor fingo fria bad samt undervisning i simning, för hvilken välvilja hr Mineur från konung Oskar I, genom barnhusdirektionen, erhöll en tacksamhetsskrifvelse.
Då emedlertid behofvet af en ytterligare bad-och siminrättning för fruntimmer visade sig, lät hr Mineur redan år 1848 uppföra en dylik vid stranden af Kastellholmen, sedan han dertill af H. M. Konungen erhållit nådigt tillstånd. 1859 inköptes sistnämda badinrättning af ett då bildadt aktiebolag, som i anledning af flera missgynnande omständigheter måste upplösa sig. Efter otaliga svårigheter och efter professor Cederschiölds och direktor Borgs energiska bemödanden att framhålla den för hufvudstaden vigtiga frågan, bildades 1870 ett nytt aktiebolag, efter att förgäfves hafva försökt att få inrättningen öfvertagen af Stockholms kommun genom dess drätselnämnd. Det nya bolaget inköpte den vid Kastellholmen, å pontoner uppförda, bad-och simanstalten, för omkring 4,000 kr., den skuld hvaruti förra bolaget kommit och anlade, under ledning af byggmästaren A. W. Strehlenert, en solidare och rymligare anstalt, bygd på pålar och stenkistor, å en af Vederbörande vid Skeppsholmen dertill anvisad lämpligare plats.
Oaktadt svårigheten att få anläggningskostnaden betäckt genom aktieteckning och nödvändigheten att derutöfver upptaga ett lån på 3,500 kr., har bolaget haft den tillfredsställelsen att efter endast, 3 års tillvaro kunna icke allenast afbetala sin skuld, utan äfven till aktieegare lemna 8 procents utdelning. — Liksom förra bolaget har äfven detta verkat i högsta måtto välgörande för det unga qvinliga slägtet, hvarom de år efter år anstälda simuppvisningarne och promotionerna intygat. Styrelsen har haft den lyckan att i fröken Sofie Saxenberg, såsom anstaltens föreståndarinna och i simlärarinnorna fröknarne Mathilda Beckman och Hulda Eriksson, ega för sitt kall nitiska och lämpliga personer. Flera af de vid simskolan promoverade hafva, liksom fallet varit vid den för det manliga könet, utgått som skickliga ledare af ungdomens simöfningar.
Det under årens lopp till flera tusental uppgående antal af unga simmare och simmerskor, oberäknadt den höga numerären af badande, har mer än något visat värdet och behofvet af dylika anstalter.
Stockholms simsällskap har ock genom penningegåfvor uppmuntrat och belönat simskolornas alumner; sålunda utdelades under år 1877 75 kronor åt gosselever och 50 kronor åt flickelever, synnerligast tillhörande Stockholms folkskolor, hvarjemte hvar och en af nämda skolors elever till det antal utrymmet medgifvit, uppgående till ett par tusental, mot en högst ringa afgift, neml. 1 krona, under sommaren fått begagna sig af de ovärderliga sim- och badinrättningarne. — Hvad som blifvit sagdt om otillräckligheten af den vid Riddarholmen befintliga sim- och badanstalten, eger äfven för närvarande sin tillämpning på den vid Skeppsholmen belägna, hvarföre denna kommunens angelägenhet icke nog kan framhållas och behjertas.
--
[1] Nancy Edberg hade sedan 1853 i en bassin å Djurgården äfven meddelat unga damer och flickor undervisning i simkonsten, hvaråt hon egnat synnerlig flit och möda samt nitiskt verkat för simkonstens framgång i hufvudstaden.
Som kuriosa kan nämnas att minnesskriften i fråga tillägnas Anders Fryxell i form av "simkonstens ädle vän och de ungdomliga idrotternas nitiske befordrare".
- Strömsborgs bad utmärkt på 1855 års karta över Stockholm. Badet på Riddarhusets norra strand är Mineurs inrättning för kvinnor. Badbassängen på Riddarholmens norra strand är Gjörckes/Linds inrättning och den på dess västra är Åboms för män. Källa: Stockholmskällan
- Strömsborg_Mineur_Gjörcke_Åbom_1855.jpg (60.47 KiB) Visad 3175 gånger
Den mer ändamålsenliga Stockholm sim- och badanstalt "Strömbadet" som ersatte de tidigare badhusen kan ses på 1885 års karta över Stockholm (see inlägget ovan om Strömsborg).
Ur
Nya Stockholm (Lundin, 1890, s. 127):
På föranstaltande af öfverståthållaren, frih. G. af Ugglas, bildades 1882 en komité för åstadkommande af en ny tidsenlig sim- och badinrättning. Redan i maj s. å. hade denna komité, bestående af öfverstelöjtnanten W. von Francken, simläraren O. Köhler, kaptenen V. E. Lilienberg, med. d:r S. Lovén och professor L. M. Törngren sitt förslag färdigt och innan årets slut godkändes det af stadsfullmäktige samt antogs till utförande för en beräknad kostnad af 176,850 kr. Lägen bestämdes vid öfversta delen af Norrström, väster om Strömsborg och järnvägsbron. Ritningarna utfördes af A. och Hj. Kumlien, och arbetet började i januari 1883. Redan vid midsommar s. å. uppläts en stor dubbelbassäng till allmänhetens begagnande, och året därefter var det hela färdigt.
- Stockholms stads bad- och siminrättning, Strömbadet från Norra Riddarholmshamnen 1896. Foto: Stockholmskällan
- Strömbadet_1896.jpg (122.28 KiB) Visad 3175 gånger
Strömbadet stod färdigt 1884 och var byggt helt i trä i nyrenässansstil. Strömbadet innehöll en stor bassäng, en dubbelbassäng samt flera mindre bassänger. Herrar och damer badade åtskilda.
En av stadens kloaker mynnade ut vid Vasagatan så frågan är hur hälsosamt det egentligen var. År 1936 revs Strömbadet, delvis beroende på den sviktande vattenkvalitén i Mälaren. Badhuset hade då varit stängt i tre år.
