17. Majfirande

[Donkeyman]

Vi har just firat 17.Maj på den Västra sidan av "kölen". Jag tänkte skicka en text med lite information om just den här speciella dagen. Jag har tagit utgångspunkt i hur man firar nationaldagen i en mindre Norsk stad - Tromsø. Men väldigt mycket är generellt för hela landet.

Bakgrund
Många tror att man firar självständighetsdagen. Norge var alltså i union med Sverige fram till 1905. Detta är inte riktigt. Det man firar är den Norska grundlagens undertecknande. Detta skedde den 17.maj 1814 på ett riksmöte i Eidsvoll. Denna grundlag blev sedan gällande även under unionstiden. Det finns många som anser att den var betydligt modernare än den Svenska. Men fråga mig inte i vilket avseende - det vet jag inte.

Dagen firas som Norges födelsedag. Och eftersom staten Norge ägs av alla Norrmän så är det också alla Norrmän som firar en gemensam födelsedag.

Detta ger sig till uttryck i att denna dag har man "Gratulerar med Dagen" som hälsningsfras. Och traditionellt svar är "I lika måte" eller något annat liknande. Bägge har ju födelsedag.

Dessutom klär man sig i sina finaste kläder.

Vilket för de flesta kvinnor är "bunad" (folkdräkt). Det är nämligen tradition att ge Norska kvinnor en "bunad" som konfirmationsgåva. Denna använder hon sedan hela livet som festdräkt. Man tar fram den vid större högtidsdagar som till exempel konfirmation, bröllop, examensdag, 50-årsdagar etc. Men också om man inviteras till en speciellt fin middag. Bunaden används också i formella sammanhang som till exempel galamiddagar. Vilket naturligtvis är ganska praktiskt. En Norsk kvinna behöver inte fundera vad hon skall ta på sig när det kommer invitation till kungamiddag........

Bunadens utförande visar vilken del av landet hon kommer från. Här i Tromsø kan man välja mellan Tromsbunad, som är en bunad för fylket (länet) eller "Festdrakt fra Tromsø" vilket är en helt lokal dräkt.

Det finns många som tar väldigt allvarligt på detta med bunad. De som är helt renläriga ställer stora krav. Den måste vara sydd exakt på rätt sätt. Den måste bäras på rätt sätt. Den skall vara helt autentisk. Det är en styggelse att ha fel skor eller fel smycken etc, etc. Det finns föreningar som specialiserar sig på sådant här. Dessa kallas för "bunadspoliti" i folkmun.

Förberedelser
På organisatoriskt plan tillsätts en 17.majkommitté som organiserar och planerar firandet. Detta anses vara ett stort hedersuppdrag. Men det är också mycket arbete eftersom 17.maj kräver en omfattande logistik. Dagarna före kommer det ett program som bilaga i lokalpressen.

Hela staden skall städas efter vintern. Brandkåren spolar gatorna dagarna före. Så pyntas skyltfönster och byggnader. På natten ställer man ut flaggstänger utmed de vägar som tåget skall gå. Så hissar man Norska flagg i dessa på morgonen. Här i Tromsø snackar vi om hundratals sådana tillfälliga flaggpunkter.

I skolorna förbereds deltagandet i 17.majtåget med banderoll, skyltar mm. Dessutom skall det organiseras med samling, transporter och liknande. De flesta skolor organiserar dessutom ett arrangemang på skolan efter "Barnetoget". Med konsert av skolans musikkår, servering mm.

Sist men inte minst skall skolans musikkår öva. Jag bor vägg i vägg med en "Barneskola" (låg- och mellanstadium) och orkestern har marscherat varannan kväll i en månads tid. De är faktiskt väldigt bra.

På hemmaplan skall festkläderna förberedas. Det skall också förberedas 17.majbuffé för dem som ordnar sådant. Och småbarnsföräldrar detaljplanerar dagen med transporter etc. Så måste man se till att man har flagg. Samt "17.maj-sløyfe" vilket är ett stort märke i rött, vitt och blått samt band i samma färger. Detta fästes på bröstet.

16.maj
Dagen före 17.maj är ungdomens fylledag. Den kan jämföras med Valborg på hemmaplan. De som anför det hela är "Russen" (studenterna). I god Norsk ordning har man en minst sagt märklig ordning för "Russefirandet" (studentskivorna). Man börjar den 30.April med dop. Sedan super man oavbrutet till 17.maj. Och firar att man SKALL ta examen. Efter 17.maj börjar examensprov, förhör med censorer etc........Väldigt praktiskt efter en långfylla på 18 dagar. Natten till 17.maj skall russen enligt traditionen inte sova. Däremot far man runt med sina "russebilar" och väcker lärarna till 17.majfirandet.

Den 16.maj är också fotbollens högtidsdag. Då spelas full serieomgång. De lag som drar mest publik föräras hemmamatch denna dag som belöning. Och den dagen är det verkligen FULLT på alla arenor. Här i Tromsø tillåts russen springa in på banan i halvtid och visa upp sig. Vilket är nog så kaotiskt med 500 ungdomar på plan som skall ut igen innan avspark.

På kvällen / natten festas det tungt.

17. maj
Denna dag är allmän helgdag. Men för de flesta innebär det tidig uppstigning. Fast man får inte glömma att denna dagen i huvudsak är till för barnen.

Det första som görs är att man hissar flaggor. Samt sätter upp ett par flaggor till på huset, grindstolpar och lite överallt. Samt hänger upp banderoller, flaggor med mera hemma. Droskbilarna kör med flaggor, bussarna kör med flaggor precis som många privatbilar.

Först några ord om 17.majtåg. Detta är ett demonstrationståg där man går genom staden. Med Norska flagg i tusentals. I tåget går orkestrar som spelar de traditionella melodierna. Medan man ropar "Hurraaaaaah" och vinkar med flaggor.

Sedan finns det en viss liturgi kring detta som jag inte går in på. Men i vart fall här är alltid tågordningen den att först går polismästaren. Som är härifrån staden och en jovialisk äldre man som är känd av alla. Sedan kommer en fanborg. Efter denna kommer "ordføreren" (borgmästaren) med kommunens kedja runt halsen. Efter honom igen kommer 17.majkommitten och därefter en orkester. Sedan börjar själva tåget. Och eftersom det är flera tåg så får de höga herrarna / damerna sig en ordentlig motionstur denna dagen.

Småbarnsföräldrar får ofta räkna med uppstigning tidigt och avfärd hemifrån mellan 6 och 7 för att placera sina hoppfulla telningar på rätt ställen. Radio och TV börjar sina huvudsändningar vid 6-tiden och håller så på hela dagen med direkta reportage från olika ställen i landet.

Detta är programmet i Tromsø i korthet.


0700
"Speidertoget" (Scouttåget) avgår. Man går runt till de mer betydelsefulla minnesmärkena där det läggs ned krans, sjungs en sång och så hålls ett tal. Följande platser är tillräckligt betydelsefulla för att hedras på detta sätt:

Statyen av Kong Haakon VII, Fangst og Fiskemonumentet (Monument över dem som blivit borta på havet), Judemonumentet (Alla byens judar hämtades en natt 1943 och har aldrig mera hörts av), Statyen av Roald Amundsen, Minnesplaten for Gestapos ofre, Minnestavlan over krigens falne, Statyen av Kong Olav V. Avslutning på torget med konsert och tal.

Under tiden spelar de olika skolorkestrarna vid alla byns ålderdomshem. Samtidigt är det diverse andra minnesmarkeringar

11.00
"Skoletoget". Detta är dagens huvudbegivenhet. Här går alla byns skolor i tur och ordning. Varje skola har sin orkester, sin fana, en fanborg och så kommer alla barnen i klassordning med ett plakat som talar om vilken klass det är. Med lärare och många föräldrar. Vilket blir ett 20-tal skolor och ett 10-tal orkestrar (alla har inte egen orkester). Det tar ungefär en timme för hela tåget att passera.

I Oslo innehåller skoletoget över 100 skolor och tar tre timmar. Man går ned för Karl Johan och passerar förbi slottet där kungafamiljen står på en altan och hälsar.

Efter skoletoget blir det sånger, "tale for dagen" och salut skjuts. Att hålla dagens tal är en speciell hedersbetygelse som tilldelas framstående borgare.

13.00
"Småbarnstoget". Detta innehåller alla barndaghem med kortare marschväg än huvudtåget. Man delar på tågen i Tromsø helt enkelt därför att det inte går att ställa upp så mycket folk på en plats. Dessutom blir upplösningen av tågen på Stortorget kaotisk om man inte gör så.

Under tiden är det arrangemang på alla skolorna. Och så är det tåg och arrangemang i ett par förorter. Tromsdalen och Kvaløy har egna tåg......

Många familjer serverar så 17.majbuffé. Medan andra går och äter på krogen. Alla restauranger har bufféer. Dessa består av ett enklare smörgårdsbord. Men så är det en lokal specialitet också "Mackøl och Måsegg". Ja, ni läste rätt. Måsägg är en standardrätt på våren. Och Mack är det lokala bryggeriet.

Givetvis är det många som springer in på ett vattenhål för att släcka törsten. Pubar och barer har årets största omsättning. Under perioden 11-18 är hela centrum fullständigt fullproppat med folk. Även om många är inne bara någon eller några timmar så blir det tillräckligt för att fylla stan.

14.45
Nordgående Hurtigrute ankommer och mottages med orkester. Många går ombord för att äta middag under kajliggandet.

14.30
"Russetoget". De russ som fortfarande klarar av att stå upprätt deltar i detta tåg som också går till Stortorget.

16.30
"Folketoget"
Här deltar allt av byens föreningsliv och organisationer. Dessa vill gärna visa upp sina konster. Till exempel allt av idrottsföreningar men också sådant som AmCarklubben, Dansklubbar, Brandkåren kör med gamla uniformer och fordon etc etc etc. Dansklubben dansar, Skidklubben kommer gående på skidor, Hockeyn spelar sig fram genom gatan, sångkörer sjunger, dragspelsklubben spelar etc. Det är ett skyltfönster som alla föreningar vill visa upp sig i.

Uppställningsordningen: Polismästare, Fanborg, Ordföraren, 17.majkommitte, Rådmann, Bystyrelsen, Kommunfullmäktige, Musikkår, Olavsvern Örlogsstation samt besättningar från inneliggande marinfartyg, FN-veteranföreningen, Besättning och passagerare från inneliggande hurtigruta, Krigsseglarföreningen, Krigsinvalider och så allt av föreningsliv. Ofta tar även detta tåg en timme eller så att passera.

Avslutning på Stortorget med "Tromsøsången"

18.00-20.00
Ungdomskonsert på Stortorget. Med lokala band som spelar modern rock. Och då menar jag modern.......

Efter detta sprider sig lugnet. En armé av kommungubbar städar upp efter festen, flaggor tas ned och lagras till nästa år och familjer äter upp resterna av 17.majbordet. Så skall bunader och festkläder tas om hand och hängas in i malpåsar.

Och på morgonen den 18. är det som vanligt igen. Bortsett från diverse försinkade och utfestade russ på hemväg.

[Sarvi]

Tack för en intressant rapport från det exotiska grannlandet! Med det engagemanget som uppvisas på 17:e maj undrar man förstås så smått om det finns någon kvar som kan agera åskådare?

[Mäster Grå]

Jag såg en del norrmän med norska flaggor även här i Skåne på 17:e maj!
Det är ju bara synd att svenskarna inte kan engagera sig lika mycket den 6:e juni... Det hade ju varit ett kul inslag i den gråa, trista vardagen i så fall. (Eller förresten, så trist är den ju inte... Men ändå...)

/Mäster Grå

[Djinghis Khan]

Vilket för de flesta kvinnor är "bunad" (folkdräkt). Det är nämligen tradition att ge Norska kvinnor en "bunad" som konfirmationsgåva. Denna använder hon sedan hela livet som festdräkt. Man tar fram den vid större högtidsdagar som till exempel konfirmation, bröllop, examensdag, 50-årsdagar etc. Men också om man inviteras till en speciellt fin middag. Bunaden används också i formella sammanhang som till exempel galamiddagar. Vilket naturligtvis är ganska praktiskt. En Norsk kvinna behöver inte fundera vad hon skall ta på sig när det kommer invitation till kungamiddag........

Bunadens utförande visar vilken del av landet hon kommer från. Här i Tromsø kan man välja mellan Tromsbunad, som är en bunad för fylket (länet) eller "Festdrakt fra Tromsø" vilket är en helt lokal dräkt.

Det finns många som tar väldigt allvarligt på detta med bunad. De som är helt renläriga ställer stora krav. Den måste vara sydd exakt på rätt sätt. Den måste bäras på rätt sätt. Den skall vara helt autentisk. Det är en styggelse att ha fel skor eller fel smycken etc, etc. Det finns föreningar som specialiserar sig på sådant här. Dessa kallas för "bunadspoliti" i folkmun.

Hur är det här med bunad egentligen, jag har hört att termen "bunad" används om dräkter som komponerats på senare tid utan någon "autentisk" folklig tradition, medan de autentiskt bevarade allmogedräkterna istället kallas "folkedrakt"? Annars har jag fått intrycket av att alla folkdräkter kallas bunad i Norge - traditionella likväl som senare komponeringar

/M

[Donkeyman]

Det ord man använder allmänt i dag är "bunad". Det är samma ord som det Svenska bonad, dvs ungefär samma som kläder. Ett exempel är huvudbonad.

Men man kan också säga "folkedrakt". Enligt ett radioprogram jag hörde på 17.maj hade bruket att använda de traditionella dräkterna minskat kraftigt när det skrevs en bok om just dessa. Det var en kvinna som forskat i det hela och gjorde en omfattande studie av den traditionella dräkten. Och i titeln användes ordet "bunad". Samtidigt var det ett kraftigt nationellt uppsving och det bildades många föreningar just för att utveckla "bunader". Man forskade i vad som var traditionell dräkt i den egna hembygden och så komponerades lokala "bunader" på platser där skicket inte hade förts vidare. Men som en följd av denna grundläggande bok kom ordet "bunad" i allmänt bruk. Jag tror vi nu snackar om tiden just efter kriget.

Här i Tromsø var det så att fram till 70-talet så avstod de flesta tjejer från en "bunad" vid konfirmationen. Man föredrog en penninggåva i stället. Detta därför att "bunad" helt enkelt ansågs "bonat", dvs var något som lantisar sysslade med. Och de skulle ha skämts ögona ur sig om de visade sig offentligt i en sådan dräkt. Men sedan dess har det nationalistiska intresset tilltagit. Och så har man utvecklat Festdrakt for Tromsø som är dj***t snygg. Vilket gör att numera är det knappast någon som inte får - och tar emot - en "bunad" till konfirmationen.

När det så gäller själva firandet kontra Sverige så är min åsikt den att 17.maj är något alldeles speciellt. Det är imponerande och häftigt. Det liknar inte nationaldagsfirandet i något annat land. Och jag glädjs åt det varje år.

MEN - varje försök att plagiera det i Sverige är dömt att misslyckas. Svenska folket har inte den typen av nationalistisk anda. Som väl är. I Sverige måste vi utveckla firande utifrån våra utgångspunkter och jag anser att hela tanken bakom att utveckla 6.juni är löjlig. Vi har redan en nationaldag - midsommarafton. I stället för att göra helgdag av 6.juni skulle man ha gått tillbaka till att fira den "riktiga" midsommarafton med helgdag på Midsommardagen - så som det var förr i tiden. Då hade man fått folket med sig. Så hade man vävt in nationaldagsfirande i midsommarfirandet. Men att inbilla sig att folk skulle börja gå man ur huse för att gå i tåg med Svenska flaggor och ropa HURRA är helt enkelt naivt. Och det har inte heller någon plats i Svensk tradition.

[Djinghis Khan]

Instämmer där Donkeyman, jag börjar bli heltrött på alla som på 6:e juni ständigt muttrar "Vi skulle ha det som i Norge..." - vilka är det som egentligen har lillebrorskomplex?! Nej 6:e juni som nationaldag känns som en långsökt konstruktion påbjuden ovanifrån, som få svenskar egentligen känner för; midsommarafton anses nog av de flesta som den "riktiga" nationaldagen. Det är ganska talande att 17:e maj firas mer i Sverige än vad vår egen 6:e juni; i alla fall så här nära Norge brukar man alltid ha små parader med bunader och norska flaggor. Och väl på 6:e juni brukar det vara norrmän som syns i firandet med sina bunader, flankerade av ngn enstaka Sverigedräkt!

[Gutekrigaren]

Vi skall väl inte gå mer OT, men det är ju intressant att 6 juni är firandet av vår förra grundlag (förutom Gustav Vasas passage genom trängselskattestation år 1523).

Mvh Petter

[Giancarlo]

Det ord man använder allmänt i dag är "bunad". Det är samma ord som det Svenska bonad, dvs ungefär samma som kläder. Ett exempel är huvudbonad.

Men man kan också säga "folkedrakt". Enligt ett radioprogram jag hörde på 17.maj hade bruket att använda de traditionella dräkterna minskat kraftigt när det skrevs en bok om just dessa. Det var en kvinna som forskat i det hela och gjorde en omfattande studie av den traditionella dräkten. Och i titeln användes ordet "bunad". Samtidigt var det ett kraftigt nationellt uppsving och det bildades många föreningar just för att utveckla "bunader". Man forskade i vad som var traditionell dräkt i den egna hembygden och så komponerades lokala "bunader" på platser där skicket inte hade förts vidare. Men som en följd av denna grundläggande bok kom ordet "bunad" i allmänt bruk. Jag tror vi nu snackar om tiden just efter kriget.

Här i Tromsø var det så att fram till 70-talet så avstod de flesta tjejer från en "bunad" vid konfirmationen. Man föredrog en penninggåva i stället. Detta därför att "bunad" helt enkelt ansågs "bonat", dvs var något som lantisar sysslade med. Och de skulle ha skämts ögona ur sig om de visade sig offentligt i en sådan dräkt. Men sedan dess har det nationalistiska intresset tilltagit. Och så har man utvecklat Festdrakt for Tromsø som är dj***t snygg. Vilket gör att numera är det knappast någon som inte får - och tar emot - en "bunad" till konfirmationen.

Tror faktiskt ordet bunad kommer från ordet "bonde".. Lantbruk på isländska heter "búnaðar"

[Donkeyman]

Det är ganska talande att 17:e maj firas mer i Sverige än vad vår egen 6:e juni; i alla fall så här nära Norge brukar man alltid ha små parader med bunader och norska flaggor. Och väl på 6:e juni brukar det vara norrmän som syns i firandet med sina bunader, flankerade av ngn enstaka Sverigedräkt!

Nu hör det till saken att man firar 17.maj med tåg och vad dit hörer oavsett var i världen det finns Norrmän. Och vart år redovisar NRK och tidningarna 17.majtåget i Australien, England, Olika städer i USA, Stockholm och Gud vet var. På oljeplattformarna går man i tåg på plattformsdäcket. Jag har till och med varit med om att gå i tåg på 17.maj ombord i ett Norskt handelsfartyg på Stilla Havet. Men i Sverige är det ju många Norrmän och alltså ett stort firande.

När det gäller Norrmän som firar 6.Juni i Sverige iförda bunad så kan jag också rapportera en debatt som blossar upp var 17.maj. Det förekommer ju att till exempel Svenskar har med en blå-gul flagg i tåget. Och detta irriterar en del Norrmän alldeles otroligt. Förra året var det stor debatt huruvida man skulle tillåta utländska flagg i Barnetåget i Oslo. Då hör till saken att i en stor del av skolorna i Oslo har majoriteten av ungarna utländsk härkomst.

Och i år fokuserades mycket på en kvinna i Sandefjord. Hon var invandrare och lokalpolitiker och med i 17.majkommittén. Så hon önskade gå i tåget iförd sitt hemlands nationaldräkt - sari. Men det blev fullständigt uppror. Inga främmande nationalkläder i 17.majtåget blev kravet. Det är en Norsk nationaldag och då skall det inte vara något främmande. Samtidigt som andra politiker kämpar för bättre integreration av invandrarna. Kanske bäst att tillägga att de "renläriga" inte är någon majoritet.

För 10 eller 20 år sedan hade detta inte varit ett tema. Men det nationella Norska blir starkare och starkare år för år. Det är redan så att jag tidvis upplever det som obehagligt. Och då har jag ändå varit här i 20 år. Men dess värre blir det bara värre och värre. När resten av Europa integreras önskar en stor del av Norge mer isolation.

[Djinghis Khan]

Det är ganska talande att 17:e maj firas mer i Sverige än vad vår egen 6:e juni; i alla fall så här nära Norge brukar man alltid ha små parader med bunader och norska flaggor. Och väl på 6:e juni brukar det vara norrmän som syns i firandet med sina bunader, flankerade av ngn enstaka Sverigedräkt!

Nu hör det till saken att man firar 17.maj med tåg och vad dit hörer oavsett var i världen det finns Norrmän. Och vart år redovisar NRK och tidningarna 17.majtåget i Australien, England, Olika städer i USA, Stockholm och Gud vet var. På oljeplattformarna går man i tåg på plattformsdäcket. Jag har till och med varit med om att gå i tåg på 17.maj ombord i ett Norskt handelsfartyg på Stilla Havet. Men i Sverige är det ju många Norrmän och alltså ett stort firande.

När det gäller Norrmän som firar 6.Juni i Sverige iförda bunad så kan jag också rapportera en debatt som blossar upp var 17.maj. Det förekommer ju att till exempel Svenskar har med en blå-gul flagg i tåget. Och detta irriterar en del Norrmän alldeles otroligt. Förra året var det stor debatt huruvida man skulle tillåta utländska flagg i Barnetåget i Oslo. Då hör till saken att i en stor del av skolorna i Oslo har majoriteten av ungarna utländsk härkomst.

Och i år fokuserades mycket på en kvinna i Sandefjord. Hon var invandrare och lokalpolitiker och med i 17.majkommittén. Så hon önskade gå i tåget iförd sitt hemlands nationaldräkt - sari. Men det blev fullständigt uppror. Inga främmande nationalkläder i 17.majtåget blev kravet. Det är en Norsk nationaldag och då skall det inte vara något främmande. Samtidigt som andra politiker kämpar för bättre integreration av invandrarna. Kanske bäst att tillägga att de "renläriga" inte är någon majoritet.

För 10 eller 20 år sedan hade detta inte varit ett tema. Men det nationella Norska blir starkare och starkare år för år. Det är redan så att jag tidvis upplever det som obehagligt. Och då har jag ändå varit här i 20 år. Men dess värre blir det bara värre och värre. När resten av Europa integreras önskar en stor del av Norge mer isolation.

Jo jag kan förstå det. Jag vet att samer nu de senaste åren velat flagga med den samiska flaggan på nationaldagen, samt sjunga norska nationalsången i samisk översättning. Det fick många norrmän att gå i taket och se rött

[Belisarius]

Jag såg en del norrmän med norska flaggor även här i Skåne på 17:e maj!
Det är ju bara synd att svenskarna inte kan engagera sig lika mycket den 6:e juni... Det hade ju varit ett kul inslag i den gråa, trista vardagen i så fall. (Eller förresten, så trist är den ju inte... Men ändå...)

/Mäster Grå

Nu när vi inte längre behöver jobba på vår nationaldag och den dessutom officiellt är en sådan (och inte "svenska flaggans dag"), så kanske det växer fram en tradition så småningom. Hemma hemma i skogen har 6:e juni haft ett ganska digert program de senaste 15 åren eller så, ett välkommet skifte från kaffe och ringdans hos hembygdsföreningen...

[stigman]

hade förstås flaggan på älgfångaren fastsatt med cykelslang denna dag... när man kör fort rekommenderas att linda upp flaggan på stången så slits den inte så mycket av fartvinden ...om en vecka till västerhavet med båt på taket som vanligt

[Jens Yde]

Vi har just firat 17.Maj på den Västra sidan av "kölen".
Bakgrund
Många tror att man firar självständighetsdagen. Norge var alltså i union med Sverige fram till 1905. Detta är inte riktigt. Det man firar är den Norska grundlagens undertecknande. Detta skedde den 17.maj 1814 på ett riksmöte i Eidsvoll. Denna grundlag blev sedan gällande även under unionstiden. Det finns många som anser att den var betydligt modernare än den Svenska. Men fråga mig inte i vilket avseende - det vet jag inte.
Dagen firas som Norges födelsedag.

Det er 200 år i dag. Ingen har skrevet noget her på forum i den anledning.

Danmarks Radio sender lige nu direkte tv fra Oslo-båden under temaet "Giv os Norge tilbage".

Nyhedsudsendelserne har i dag sagt, at det er 200 år siden, at Norge løsrev sig fra Danmark, og at det fejres.

Er sandheden ikke, at Danmark blev tvunget til at afstå Norge til den svenske konge? Og det jublede nordmændene over, forstår man på tidligere indlæg her på forum.

[Donkeyman]

Under Napoleonkrigen stod Danmark konsekvent på Frankrikes sida. Medan den nye kronprinsen Bernadotte manöverade in Sverige på den segrande sidan. Som en följd av fredsuppgörelsen tvingades Danmark att avstå Norge till Sverige. Det var inte något resultat av en "lösrivelse".

Men samtidigt fanns det självfallet en stark Norsk nationalism som önskade att göra Norge till en självständig nation med en Norsk kung. Vilket man hade varit innan den "Danska Tiden". I det sammanhanget samlade man sig i Eidsvoll och arbetade fram en ny Norsk grundlag. Man valde också en ny kung, som var Dansk prins. Samt utropade sig som självständig nation.

Detta passade inte den Svenska prinsen som marscherade in i Norge med en överlägsen armé som dessutom var rutinerad från just Napoleonkrigen. Fälttåget blev kort och resulterade i att den nyvalde Norske kungen abdikerade och Svenska Kungen blev kung över både Sverige och Norge. Men Norge behöll en stor grad av självstyre. Den nyantagna Grundlagen genomgick några ändringar som var naturlig med tanke på situaitonen men i all huvudsak behölls den. Stortinget skötte den Norska inrikespolitiken medan Sverige hade ansvar för Försvar och Utrikespolitik.

Vid unionsupplösningen år 1905 var inte de faktiska ändringarna så stora. Till ny Kung valdes ännu en Dansk prins och man fick styra sin Utrikespolitik själv. Skillnaden mellan "Danska" tiden och "Svenska" tiden var att man var en del av Danmark och styrdes från Köpenhamn medan man var i Union med Sverige och styrdes i ganska liten grad från Stockholm. Därmed menar jag att det är historiskt korrekt att utropa 1814 som den Norska nationens födelsedag och inte 1905.

[Psilander]

En intressant sak är att Sverige hade äldre grundlag än Norge fram till statsvälvningen 1974 och 1974års regeringsform vann laga kraft. Finland levde ju med förenings och säkerhetsakten till 1918.