Kyrkor som har förlorat sin funktion?

[Stefan Lundgren]

Idag är det ganska många kyrkor som inte används regelbundet och förut fanns det en hemsida om ett arbete om kyrkornas nuvarande funktion som skrevs av en på kulturgeografiska institutionen på Stockholm universitet. Nu vet jag inte om denna uppsats eller artikel finns kvar på nätet, men där tar hon upp(det var en kvinna) alla möjliga olika riktlinjer hur kyrkor används idag i Sverige.

Kan börja med att dra upp liknelser med uppländska kyrkor, den kyrka som fordom vars socken gränsade till Uppsala län och Danmark socken är Alsike socken. Vid kyrkan så låg en gång i tiden en kyrkskola vars byggnad ser ut som en pampig villa. Sedan kyrkskolan lades ner under 1950-talet så har verksamheten gått över till klosterverksamhet och nunnorna som äger detta "nyblivna" kloster tar hand om flyktingar. Jag anser inte att det är felet att denna kyrka har förlorad sin status p g a detta, men såvitt vad jag känner till så står den endast som monument numera. I Knivsta pastorat så står det mera Alsike kloster istället för Alsike kyrka? (I Alsike kloster onsdagar 08.30 och fredagar 17.30 http://www.svenskakyrkan.se/Knivsta/Pas ... redtur.htm ) Ni som inte känner till Upplands kyrkor så bra så kan jag meddela att kyrkan är från 1200-talet i sin äldsta del. Det var tidigare en socken med två stora herrgårdar; Fredrikslund och Krusenberg samt en del agrar produktion som dock inte var ovanligt innan industralismen. Samhället Alsike ligger ca en halvmil från kyrkan och jag har varken sett annonser om giftermål och begravningar i kyrkan på länge. Så jag undrar om denna kyrka har förlorat sin status att vara en sockenkyrka.

En annan kyrka i Uppland som har gått en annan väg är Yttergran kyrka, numera är denna kyrka en av de två begravningskyrkor hos Bålstabor och delar denna verksamhet tillsammans med Kalmar kyrka som ligger på andra sidan av Bålsta samhälle. Yttergran var en gång i tiden en av de minsta socknarna i Uppland och kyrkan är också en av de minsta i Uppsala stift. Tornet är större än själva kyrkobyggnaden som bara rymmer runt 70 platser. Yttergran har jag skrivit om tidigare på Skalman och finns som obesvarad tråd också på Kulturhistoria.

Läby kyrka strax nordväst om Uppsala ligger vid riksväg 72 och denna socken har haft en ganska dyster historia. Den är lika gammal som Alsike kyrka, men har varit förfallen eftersom kyrkan stod oanvänd mellan 1860-1928 när församlingen styrdes från grannsocknen Vänge som också blev viktig för dess invånare p g a en järnvägsstation längs med Norra stambanan som öppnade sin etapp förbi Vänge/Brunna 1873. Det är en kyrka med ett fåtal gravar om man gör denna jämförelse och när jag gick runt på denna kyrkogård för ett par år sedan så fann jag att ingen grav är från 2000-talet, om jag inte kommer ihåg fel förstås. Läby kyrka är nog den jämte Alsike som troligen har förlorat sin status bland uppländska kyrkor.

De flesta kyrkor i Uppland är från 1100-talet till 1500-talet, men ett par helt nya kyrkor har blivit byggda som den nygotiska kyrkan i Västland. Kyrkorna Björklinge, Gamla Uppsala, Vänge, Tensta, Funbo, Danmark, Knivsta, Tierp, Bälinge, Rimbo, Frötuna, Forsmark, Börstil(Östhammar) och Söderfors samt Älvkarleby kommer nog att fortsätta eftersom många församlingsbor antagligen använder kyrkorna fortfarande i olika skepnader. De uppräknade kyrkorna ligger vid tätorter, antingen i själva tätorten eller strax utanför. Jag känner till att kyrkorna som jag räknade upp bara ta dem som bor i närheten av kyrkan, det kan man nästan påstå om en bekräftelse som min mor fick i samband med när min far skulle begravas. Mina föräldrar gifte sig i Gamla Uppsala kyrka och både jag och min syster är döpta där, dom sade till min mor att dom har fullbelagt och tar i första hand dem som bor i norra delen av Uppsala. Ett exempel på att Gamla Uppsala kommer att fortleva som en kyrka p g a drygt 20-30 000 människor bor i de nordligaste stadsdelarna.

En risk att någon kyrka försvinner från Enköping kommun är inte längre förvånadvärt om man får uttrycka sig så. Det är en kyrktät kommun, de flesta av kyrkorna är från medeltiden och flera av dem har sina forna prästgårdar som privatbostäder. Det finns vissa kyrkor i kommunen som är så små att det troligen inte lönar sig att har dem kvar som gudstjänster, endast monumentala byggnader. Fröslunda kyrka är ett sådant exempel, denna kyrka är också en av stiftets minsta kyrkor och inom historiens lopp så är det rent agrar socken. Det finns inga större herrgårdar förutom mindre säterier i denna socken. Socken har uppenbarligen inte haft någon dragningskraft och numera så ligger samhället Örnsundsbro i närheten. Enligt en folkräkning från 1850 så var elva hushåll som kunde leva på sina egna tillgångar, varav ett hushåll var stort med över tio personer. Kyrkorna i Enköping kommun är små; exempelvis Holm, Kulla, Fröslunda, Löt och Fittja.

Holm kyrka som har varit Sveriges minsta församling länge och har 21 invånare i år(NE), har haft den närbelägna godset Sjöö som sin patronat sedan kyrkan byggdes under 1600-talet. Godset eller herrgården Sjöö har bl a varit i släkten Banérs? ägor och det vittnar den stora gravstenen om i ena hörnet. I historiska folkräkningar så hade Holm socken 252 invånare 1840; de var tretton jordtorpare, sexton flickor som antingen var jungfruar eller pigor på Sjöö slott. Sönderdelar man befolkningen så får adeln 8 personer, prästeståndet 10, ståndpersoner 15, bondeståndet 152 och 67 övriga. Endast två hushåll levde på sina egna tillgångar, prästfamiljen och människorna på Sjöö slott, 42 hushåll fanns under detta år och de flesta tjänstgjorde mer eller mindre omfattning på godset. Jag tittade i en flyttningslängd för socken runt 1890 för ett par år sedan och fann att mer än hälften av flyttningarna gick till Sjöö slott i fråga om tjänstepersonal.

Jag tycker att det är ett skapligt intressant ämne, skulle vara kul med andra delar i diskussionen.

Stefan

[Carolus]

Det enda jag vet är att Skeppsholmskyrkan är avsakraliserad och att en pingstkyrka på Lidingö blivit en privatbostad.
Förstår inte hur man kan bo eller använda en kyrka till något annat än dess huvuduppgift.
Men det kanske är min religiösa natur som talar...

[Hexmaster]

Ja, någon ny företeelse är ödekyrkor definitivt inte. Prövade att googla, hittade direkt en som "troligen (var) ödekyrka sedan 1500-talet", en som revs på 1500-talet, och så vidare. Folk har flyttat till "heta" ställen á la guldrush och dels lämnat sina fäders kyrkor, dels behövt nya i sina nya trakter; som sedan inte behövts när den aktuella haussen tagit slut.

Så även om vi lever i den yttersta tiden så är just detta inget tecken på det.

[Probstner]

Vet att jag har tjatat om detta i en annan tråd, men hela Europa är pepprat med kyrkobyggnader som avhelgades (eller vad det heter) redan under 1700-talets andra hälft.

/ Probstner

[Stefan Lundgren]

Vet att jag har tjatat om detta i en annan tråd, men hela Europa är pepprat med kyrkobyggnader som avhelgades (eller vad det heter) redan under 1700-talets andra hälft.

/ Probstner

I England vet jag att dom har gjort om ett par kyrkor till cafeér eller om det var eventuellt i Tyskland. I Sverige användes Ornunga gamla kyrka åt en syförering under 1900-talet. De äldre kyrkor i Uppland som är f d kyrkobyggnader är numera ruiner; såvitt vad jag känner till så är det inte en annan verksamhet i någon kyrka än den religiösa.

Hexmaster

Ödekyrkor finns det gått om i Västergötland, redan under 1400-talet läste jag någonstans att påvestolen uttryckte sig oroligt att det fanns så många och även små kyrkor i landskapet. Det finns tre kyrkoruiner i Uppland samt en riven kyrka som ännu har sommargudstjänster där kyrkan en gång låg.

Stefan

[hans lindquist]

Ryttens kyrkoruiner i Västeråstrakten rekommenderas som utflyktsmål för den därtill hugade. Mycket romantiska och sevärda.
mvh
hasse l

[Braf]

I Gamla Hjälmseryd i Småland stod länge en kyrka öde i ruiner, innan ortsbefolkningen tog sig samman och byggde upp den igen. En riktigt fin medletidskyrka har det blivit nu.

[Stefan Lundgren]

I Gamla Hjälmseryd i Småland stod länge en kyrka öde i ruiner, innan ortsbefolkningen tog sig samman och byggde upp den igen. En riktigt fin medletidskyrka har det blivit nu.

Det är ungefär samma historia som Balingsta kyrka utanför Uppsala och denna kyrka var i öde, var nära att förfalla helt, prästen som var där under 1910-talet gick runt kyrkan o bad om att kyrkbyggnaden skulle få återuppstå.

Från NE
Den romanska absidkyrkan med västtorn, byggd omkring 1200, övergavs efter att en ny tegelkyrka invigts 1872. Medeltidskyrkan restaurerades dock 1917-19 efter förslag av Sigurd Curman, varefter 1800-talskyrkan revs 1934. Fragmentariska kalkmålningar från ca 1450 och predikstol från 1658.

Har för övrigt denna kyrkas beskrivning hemma nånstans i bokhyllan.

Skickar med en bild av kyrkan också.


Stefan

[Braf]

Triumph des Willens...

Skämt åsido, det är imponerande att ortsbefolkningen kan enas om ett sånt stort projekt. I små byar och församlingar är det annars ett evigt intrigerande och sabotage av idéer. Kanske är kyrkans ägare inblandad? Eller så är det bara ett utslag av lokalpatriotism.

[Donkeyman]

Jag har svårt att begripa att inte kyrkan både kan och bör utveckla sin organisation precis som allt annat i samhället måste utvecklas.

Det finns många ställen på landsbygden eller i mindre tätorter där kyrkorna står otroligt tätt. Därför att en gång i tiden fanns det behov för det. Men sedan har avfolkning, bättre förbindelser och ändrad religiös inställning förändrats så att behovet av kyrkor minskat.

Samtidigt är det många tätorter där det är långt mellan kyrkorna och prästerna är väldigt få i förhållande till befolkningen. Och de präster som finns får jobba arschl***t av sig medan deras kollegor på landsorten har lugna dagar.

I någon annan verksamhet skulle man för länge sedan ha anpassat strukturen till samhällets utveckling. Men i kyrkan har man tusenåriga traditioner att ta vara på. Och det är besvärligt att vända ett slagskepp. Eller "Titanic".

Men jag undrar en sak. Vad säger de religiöst kunniga om problematiken att använda en kyrka till något annat. Måste man ha någon ceremoni som gör att byggnaden inte längre är helig. Eller kan man bara bära ut biblar och inventarier, lämna över nyckeln och smila hela vägen till banken med checken i bakfickan. Kort sagt - är det någon formell religiös hindring i att använda kyrkobyggnaden till något annat eller är det mer en känslomässig sak.

[Hexmaster]

Måste man ha någon ceremoni som gör att byggnaden inte längre är helig.

Japp! Det finns en sort avkristningsceremoni, heter det naturligtvis inte men liksom ett kyrkorum måste invigas för att bli ett sådant måste det av-invigas för att komma tillbaka till sitt hedniska urtillstånd.

Edit: Ibland är det lättare att hitta än man tror, stötte på det här direkt:

Hur ett kyrkorum tas ur bruk

3 § När ett kyrkorum inte längre skall användas för församlingens gudstjänster skall det tas ur bruk vid en gudstjänst där detta tillkännages.

Gudstjänsten skall ledas av biskopen eller en präst som biskopen utser.

http://www.svenskakyrkan.se/km_om_99/km ... nal-06.htm

I små byar och församlingar är det annars ett evigt intrigerande och sabotage av idéer.

På Orust finns en enda medeltidskyrka kvar, i Morlanda - de övriga revs till förmån för Tegnérlador i 1800-talets sillstinna början. Anledningen till att den står kvar är just att man inte kunde komma överens om hur ett nybygge skulle finansieras...

[Stefan Lundgren]

De kyrkor som inte har så många förrättningar brukar har konserter eller användas som möteslokaler mellan gudstjänsterna, nu vet jag att en uppsats från kulturgeografiska institionen på Stockholm universitet var utlagd på nätet för nåt år sedan, men har nu försvunnit, där stod det bl a att kyrkorna används till annat än bara gudstjänster och förrättningar.

Stefan

[Braf]

I den kyrkliga pressen har det nu börjat diskuteras att riva kyrkor. Jag tror tillochmed att de redan har rivit en. En stort rabalder var det.

[Stefan Lundgren]

I den kyrkliga pressen har det nu börjat diskuteras att riva kyrkor. Jag tror tillochmed att de redan har rivit en. En stort rabalder var det.

Det visste jag däremot, vilken kyrka är det och var ligger nånstans?

Stefan

[Sarvi]

Troligen Maglarps nya kyrka, utanför Trelleborg - har varit ett liv i pressen. Byggd 1907-1909 i tegel, inte använd sedan 1976, rivningsbeslutet godkändes slutligen i somras. Inte riven ännu, dock. Maglarpsborna har det dock inte värre ställt än att dom har en medeltida kyrka att få sin andliga spis i.

Tydligen har dock en annan kyrka redan rivits, fast under något mindre massmediala former: Kummelby kyrka i Sollentuna, byggd 1956-57, avlyst och riven 1999 pga sättningar i grunden, ny kyrka byggd på samma plats.

Personligen är jag svag för ruinromantik, så för min del Maglarps kyrka hade gärna fått stå kvar och förfalla i godan ro...