Mängden folk boende i glesbygden förr och nu
Mängden folk boende i glesbygden förr och nu
Jag har funderat lite på den urbanisering som har skett i Sverige de senaste hundra åren. Nu bor det mer folk i städerna än någonsin tidgare, men fortfarande bor det väldigt mycket folk på landsbygden. Vart man än kommer i skogarna i åtminstone södra halvan av Sverige, så är man sällan särskillt långt från en eller annan gård. Men hur var det förr? Låg gårdarna ännu tätare då? Eller motsvarar mängden glesbygdsbor idag även forna tiders? Naturligtvis så har det ju ändrat sig, men om man ser på de sensate tusen åren. Är det kanske så att folkökningen till allra största delen har hamnat i städerna, medan folkmängden i glesbygden har hållit sig relativt konstant?
Det måste ju finnas forskning på det här, någon kanske har siffror att redovisa?
Det måste ju finnas forskning på det här, någon kanske har siffror att redovisa?
- Kapten_Gars
- Medlem
- Inlägg: 3112
- Blev medlem: 6 augusti 2003, 17:20
- Ort: Göteborg
Landskapet förändrades helt iom det sk skiftet vilket i praktiken "sprängde" de gamla byarna och ledde till de mycket mer separerade gårdar man hittar idagens Sverige. Innan dess så låg gårdarna samlade i i byar på ett helt annat sätt.
"Gelsbyggd" är ett modernt uttryck, det existerade inte när 90% av befolkningen levde utanför städerna, sedan så har ju befolkningsökningen gjort att även glesboflkade områden idag kan ha lika mycket befölning som förr. Men även de är samlade i större samhällen och små städer, inte i byar på samma sätt.
"Gelsbyggd" är ett modernt uttryck, det existerade inte när 90% av befolkningen levde utanför städerna, sedan så har ju befolkningsökningen gjort att även glesboflkade områden idag kan ha lika mycket befölning som förr. Men även de är samlade i större samhällen och små städer, inte i byar på samma sätt.
-
Stefan Lundgren
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 13650
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
Har gjort ett par undersökningar på universitetsnivå om befolkning och demografi m m.
Jag kan snabbt utveckla följande modell eller ekvation på vad man kan kalla det.
Innan 1860 hade landsbygden fler invånare än i städerna.
Fr o m 1860 började städerna att få inflyttningsvinster från landsbygden.
Jämförelse med idag för 150 år sedan så är det omvända.
Alltså städerna har fler invånare än landsbygden.
Nu sitter jag vid en MAC-dator och det vet alla vad som brukar hända då.
Annars hade jag kommit med länken till som innehåller bl a "Betänkande delen av Emigrationsutredningen eller bifogat det.
Stefan
Jag kan snabbt utveckla följande modell eller ekvation på vad man kan kalla det.
Innan 1860 hade landsbygden fler invånare än i städerna.
Fr o m 1860 började städerna att få inflyttningsvinster från landsbygden.
Jämförelse med idag för 150 år sedan så är det omvända.
Alltså städerna har fler invånare än landsbygden.
Nu sitter jag vid en MAC-dator och det vet alla vad som brukar hända då.
Stefan
-
Stefan Lundgren
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 13650
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
Uppgifter från emigrationsutrednings bilaga V(tabell 1)
Städernas andel av folkmängden i Sverige under spridda år under andra halvan 1800-talet.
1850 10,09 %
1860 11,26 %
1870 12,95 %
1880 15,12 %
1890 18,80 %
1900 21,49 %
Sedan gick utvecklingen snabbt åt städernas fördel i folkmängden, jämför man mellan rurala o urbana områden idag och för 150 år sedan så är andelarna den omvända.
Stefan
Städernas andel av folkmängden i Sverige under spridda år under andra halvan 1800-talet.
1850 10,09 %
1860 11,26 %
1870 12,95 %
1880 15,12 %
1890 18,80 %
1900 21,49 %
Sedan gick utvecklingen snabbt åt städernas fördel i folkmängden, jämför man mellan rurala o urbana områden idag och för 150 år sedan så är andelarna den omvända.
Stefan
Vet inte vilken skillnad det kan göra, men förr så var ju hushållen större eller mycket större, och folk i allmänhet tämligen trångbodda. Idag är hushållen ofta på 1-3 personer, som inte sällan har sommarstuga, dvs. två bostäder.
En tanke när jag ser dina siffror Stefan, hur definieras "städer"? Är det leg. städer med rättigheter? Det finns väl många större orter idag som aldrig haft sådana.
En tanke när jag ser dina siffror Stefan, hur definieras "städer"? Är det leg. städer med rättigheter? Det finns väl många större orter idag som aldrig haft sådana.
Det innebär alltså att mängden människor boende på landsbyggden har minskat en aning. Inte procentuellt, utan den faktiska mängden alltså. Nu har jag inte siffrorna på Sveriges folkmängd från samma år här, men jag antar att vi inte har blivit så mycket som tio gånger fler sedan 1850.Stefan Lundgren skrev:Uppgifter från emigrationsutrednings bilaga V(tabell 1)
Städernas andel av folkmängden i Sverige under spridda år under andra halvan 1800-talet.
1850 10,09 %
1860 11,26 %
1870 12,95 %
1880 15,12 %
1890 18,80 %
1900 21,49 %
Sedan gick utvecklingen snabbt åt städernas fördel i folkmängden, jämför man mellan rurala o urbana områden idag och för 150 år sedan så är andelarna den omvända.
Stefan
Märkligt att man inte finner mer spår efter gamla gårdar runt om i skogarna än man faktiskt gör?
Edit: Hexmaster har ju i och för sig en förklaring på den frågan ser jag nu
Nja, visst finns det mängder av hus och gårdar som försvunnit, spårlöst eller nästan spårlöst - häng med nån hembygdsgubbe ut i markerna nån gång, de kan peka på en sten som ser precis ut som vilken j-a sten som helst, och berätta om gården som stått där för kanske bara hundra år sedan, folk som bodde där, och så vidare... Typiskt exempel:Baalzamon skrev:Märkligt att man inte finner mer spår efter gamla gårdar runt om i skogarna än man faktiskt gör?
Edit: Hexmaster har ju i och för sig en förklaring på den frågan ser jag nu

Vid varje pest, kolera, krig och "strukturomläggning" (som när sillperioderna upphörde i Bohuslän och därmed gav upphov till smärre folkvandringar) har gårdar lämnats öde, och sådana tas mycket snabbt hand om, av folk som behöver byggmaterial och/eller bränsle, eller av naturen, eller både och.
-
Stefan Lundgren
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 13650
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
En stad eller städer definerades som tättbebyggt område och att husen ligger mindre än 200 meter ifrån varandra. Ur 1800-talets bemärkelse så blev platser städer som kan betraktas som samhällen idag. Jag måste också påpeka att sedan 1971 så slutade man att klassifierar städer, samhällen eller byar mm. På tal om hushållen, så har jag gjort ett arbete om detta och jag har skrivit ett litet sammandrag om detta i forumet "Revolutionernas tid". Hushållen var mycket större förut, snitthushållen bestod av runt sex personer 1805 och sjönk med ungefär hälften 1890. Igenom historien så har ju också stadsprivilegier givit ut, men några av dessa städer kan man knappast kalla för städer idag, iallafall igenom min uppfattning. Jag har skrivit ut en länk till Emigrationsutredningen på Skalman nånstans, man kan ju titta i den om man vill har Sundbärgs definition på städer.Hexmaster skrev:Vet inte vilken skillnad det kan göra, men förr så var ju hushållen större eller mycket större, och folk i allmänhet tämligen trångbodda. Idag är hushållen ofta på 1-3 personer, som inte sällan har sommarstuga, dvs. två bostäder.
En tanke när jag ser dina siffror Stefan, hur definieras "städer"? Är det leg. städer med rättigheter? Det finns väl många större orter idag som aldrig haft sådana.
Den första meningen av förklaringen för stad i Nordisk familjebok lyder:
Städerna skulle vara administrativa och skulle bl a inhysa marknader för närbelägna bönder.Stad (fsv. köpstader), jur., en genom utbrytning från
omgifvande landsbygdskommun särskildt bildad kommunal
enhet, som erhållit stLdsprivilegier.
Jag kan också påpeka att fler människor flyttade in till städerna under andra halvan av 1800-talet och särskilt de närbelägna socknarna hade fler utflyttare än inflyttare till städerna. Orsakerna är flera, bl a började den industriella tillverkningen på ganska många platser runtom i Sverige under samma period. Det blev också så att rena rurala områden förvandlades till urbana områden i samband med järnvägens tillkomst. Knivsta är ett sådant exempel under den andra halvan av 1800-talet. Knivsta är ett samhälle som i stort sett bildades när Norra Stambanan drogs förbi under mitten av 1860-talet och denna tätort ligger ca två mil söder om Uppsala. Vad jag har sett i kyrkoböckerna in- och utflyttningslängder, särskilt när jag jobbade med Husby-Långhundras kyrkoböcker för ett par år sedan så märkte jag att det var ganska många som flyttade till Knivsta, Stockholm och Uppsala.
Angående de siffror som jag hittade i Emigrationsutredningens bilaga V så kan jag också bekräfta att de var flera socknar t o m Uppsalas närhet(mindre än fem mil) som hade en stor utflyttning till Uppsala.
Nu har jag gett flera synvinklar i ett kort inlägg.
Stefan
-
Stefan Lundgren
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 13650
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
Jag menade förstås att en tiondel av folkmängden bodde i städerna exempelvis år 1850, numera är det motsvarande för landsbygden.Baalzamon skrev: [
Det innebär alltså att mängden människor boende på landsbyggden har minskat en aning. Inte procentuellt, utan den faktiska mängden alltså. Nu har jag inte siffrorna på Sveriges folkmängd från samma år här, men jag antar att vi inte har blivit så mycket som tio gånger fler sedan 1850.
Stefan
Jovisst, jag förstod det. Det jag försökte komma fram till är att om vi hade blivit tio gånger fler invånare i Sverige sedan dess, så hade lika många bott kvar på landsbyggden, åtminstone på ett ungefär. Men tio gånger fler tror jag inte att vi har blivit, och därför antar jag att det bor lite färre på landet nu.Stefan Lundgren skrev:Jag menade förstås att en tiondel av folkmängden bodde i städerna exempelvis år 1850, numera är det motsvarande för landsbygden.Baalzamon skrev: [
Det innebär alltså att mängden människor boende på landsbyggden har minskat en aning. Inte procentuellt, utan den faktiska mängden alltså. Nu har jag inte siffrorna på Sveriges folkmängd från samma år här, men jag antar att vi inte har blivit så mycket som tio gånger fler sedan 1850.
Stefan
-
Stefan Lundgren
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 13650
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
Titta på följande länk.
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____26046.asp
Stefan
Om det inte går så gör jag följande:
1850 3 482 541 invånare
1900 5 136 441 invånare
1950 7 041 829 invånare
1980 8 317 937 invånare
2004 9 011 392 invånare
Sverige har nog ökat med tre gånger så mycket, inte tio gånger fler(då hade vi nog haft 30 miljoner idag)
Stefan
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____26046.asp
Stefan
Om det inte går så gör jag följande:
1850 3 482 541 invånare
1900 5 136 441 invånare
1950 7 041 829 invånare
1980 8 317 937 invånare
2004 9 011 392 invånare
Sverige har nog ökat med tre gånger så mycket, inte tio gånger fler(då hade vi nog haft 30 miljoner idag)
Stefan
Det innebär att det bor en knapp tredjedel så många på landet idag som 1850 alltså, grovt räknat förstås. Eller tänker jag fel?Stefan Lundgren skrev:Titta på följande länk.
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____26046.asp
Stefan
Om det inte går så gör jag följande:
1850 3 482 541 invånare
1900 5 136 441 invånare
1950 7 041 829 invånare
1980 8 317 937 invånare
2004 9 011 392 invånare
Sverige har nog ökat med tre gånger så mycket, inte tio gånger fler(då hade vi nog haft 30 miljoner idag)![]()
Stefan
-
Stefan Lundgren
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 13650
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
-
Stefan Lundgren
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 13650
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt: