Stormar, hagelbyar och "jäkla" väder

[Stefan Lundgren]

Jag kom att tänka på att München blev drabbad av en hagelby nån gång på 1980-talet, det var några stycken som dog. Det kanske nån annan har fler uppgifter om.

Stefan

[Stefan Lundgren]

Tänker göra en sammanställning över varma dagar, eftersom det är nästan 30 grader nu.

1997 var många dagar runt detta gradtal.
1933 var de varmaste dagarna i Sverige, bl a var det 38 plusgrader i Målilla i Småland och Ultuna utanför Uppsala.

Jag tycker att det varma vädret påminner det som var i Israel när jag var där 1999.

På http://www.smhi.se finns det en sammanställning över vädret i Sverige.

Stefan

[Mäster Grå]

1976 och 1977 (tror jag) så ska det ha varit så kallt i Skåne under januari och februari att sundet frös och man skulle ha kunnat promenera till Danmark...

/Mäster Grå

[Andreas K]

Mina föräldrar brukar berätta om en vinter någon gång på 80-talet, då Vättern frös. Man kunde då köra bil över sjön, från Bankeryd till Huskvarna. Vättern brukar frysa några meter ut nästan varje år, men om det är så att hela våran södra del av Vättern fryser så pass att den kan hålla för biltrafik- då är det kallt!

[Mäster Grå]

Du vet väl att du inte får gå ut på Vättern när det är tunn is, Andreas? Jag blir lite orolig faktiskt...

/Mäster Grå

[Andreas K]

Jag vågade mig bara ut där en gång, då var det fruset till botten och hela Jönköping var i feststämning ute på isen med korvgrillning,mm.
Isen var kristallklar och man kunde se den vågformade sanden 1-1,5 meter under sig. Det kändes som att sväva ovanför marken.
Annars brukar jag stå som en sur gammal gubbe och skälla på ungar som går ut på isen. De skiter dock fullständigt i mig...

[Mäster Grå]

Isen var kristallklar och man kunde se den vågformade sanden 1-1,5 meter under sig. Det kändes som att sväva ovanför marken.

Wow! Det skulle jag vilja se!

Det är f ö bra Andreas att jag ser ut att slippa vara mamma åt dig. Att du så att säga tar ansvar och står på egna ben (dock ej på isen) redan i så tidig ålder.

/Mäster

[Stefan Lundgren]

1976 och 1977 (tror jag) så ska det ha varit så kallt i Skåne under januari och februari att sundet frös och man skulle ha kunnat promenera till Danmark...

/Mäster Grå

En lärare berättade en gång att någon gång antingen under 1600- eller 1700-talet och under de starka vintrarna då, så kunde vargarna springa över till Danmark från Norge. Varav Danmark fick ganska så stort vargproblem.

Stefan

[Wooster]

Ingen som nämner stormen Gudrun? Jag skulle till det nyinvigda Världskulturmuseet dagen efter stormen - när jag kommer till Svenska Mässan så ser jag att det ligger glassplitter på marken och när jag tittar mot Universeum saknas en hel glasvägg - huset gapar bara tomt ut mot Skånegatan och det ligger glas och träsplitter runt byggnaden.

När man sen åkte ut till föräldarna i Alingsås så låg träd omkullvräkta i klasar i skogen (på vissa ställen såg det bokstavligt talat ut som att ett flygplan landat -långa men ganska smala korridorer där granarna vält med rötter och allt och tallarna 'klippts' av). En granne hade fått sitt garage mosat av ett nedfallande träd - på en annan grannes tomt hade två stora granar fallit, på var sin sida av huset och med bara några decimeters marginal.

Varje lördagmorgon när jag är hemma brukar jag och pappa och en kamrat till oss gå en promenad om ungefär en mil. Vi hann gå en kilometer in på en liten grusväg, sedan var det en vägg av nedfallna träd. Det tog två veckor att såga sig igenom och den stackars markägaren som vuxit upp i skogarna hade svårt att känna igen landskapet och orientera sig om hur vägen gick.

Mest dramatiska väderminnet har jag dock från när jag gick i mellanstadiet. Vår skola låg precis bredvid en kyrka med ett ganska högt kyrktorn. En dag var det ett fruktansvärt regnoväder, himlen var mörker och snart gick strömmen. Detta var dock inget ovanligt ute på landet och vi tyckte mest det var spännande att sitta in i klassrummet och titta ut på stormen och på blixtarna som slår ner kring horisonten.

Så lyser plötsligt allting upp i ett starkt vitt sken i hela rummet och det hörs en fruktansvärd smäll från ovan innan det blir helt kolsvart och alldeles, alldeles tyst. Det tar säkert en halv minut innan ögonen börjar fungera igen efter det bländade ljuset och vi elever vågar röra på oss igen eller någon säger något, stela av skräckblandad förtjusning. Åskvädret fortsätter utanför med flera kraftiga smällar och ljussken, men inget så kraftigt som det första.

Blixten hade slagit ner i kyrkan och åskovädret släppt lös alla sina krafter rakt över oss. Några minuter senare upptäcker vi dessutom att ett hus bara några hundra meter från skolan har fattat eld och brinner, och plötsligt står en hel låg och mellanstadieskola på skolgården och följer från första parkett släckningsarbetet. Men det är en annan historia.

[Stefan Lundgren]

Erik Hägerdal

Ett av de kanske värsta vädren i Sverige med omkomna som följd - Förvisso var inte dödsfallen orsakade av vädret i sig men i förlängningen var det regnet som orsakade det - var Getåolyckan utanför Norrköping 1918 då ett tåg störtade ned för en underminerad banvall p.g.a. det myckna regnandet och kolbitarna från ångloket fick gnistorna att sprida sig in i passagerarvagnarna som antändes med 40 döda och många svårt skadade som följd. Det är f.ö. den värsta tågolyckan sett till antalet döda i Sverige hittils.

Jo, det regnade ordentligt den där dagen och det mjukade väl upp banvallen eftersom den var drygt 10-15 meter hög då och på allt så ligger/låg Bråviken alledes nedanför banvallen. Det gjorde att det blev en slags erosion om man säger så, vilket det var ett ras.........Det var en del raser som orsakade trafikstopp då, Västra Stambanan mellan Jonsered-Lerum fick stängas av några månader p g a ras, samt fick göra en smärre omläggning av linjen. Vid Getå just nu så är den höga banvallen borta, det enda som finns kvar är väl Bråviken, den stora villan i närheten(har ett namn) och ett monument över de omkomna.

Wooster

Det är ingen som har glömt bort Gudrun, det påminner mig i ett historisk tillbakablick, Upplandskusten drabbades av en storm 1933 då en mängd träd knäcktes.

Stefan

[Stilleben]

Visst var Stormen Gudrun i januari 2005 en mycket svår storm, men lyckligtvis omkom inte fler än några personer.

De troligen svåraste stormarna under 1900-talet och som i varje fall berörde flest antal personer, skall ha varit Julstormen 1902 över Västra och Södra Sverige, Orkanen Lena den 17 oktober 1967 över sydligaste Sverige, Stormen 22 september 1969 över Västra och Södra Sverige bl.a. Göteborg, samt den s.k. Allhelgonaorkanen den 31 okt.-1 nov. 1969 över Östra Sverige, bl.a. Stockholm.

Av dessa har jag personliga erfarenheter av Orkanen Lena och Allhelgonaorkanen. Vid orkanen Lena blåste stora bokskogar ner i Skåne och Blekinge.Vid Allhelgonaorkanen bodde jag i en Stockholmsförort. Utanför husen, men mitt inne i förorten, fanns stora tallplanteringar med medelstora träd. När jag efter en tämligen orolig natt tittade ut låg nästan alla träden i prydliga rader.

http://www.smhi.se/sgmain/host/storm.htm ger intressanta inblickar om hur några av dessa oväder utvecklats.

Dock har inte vid någon storm under 1900-talet mer än 5-10 personer, i varje fall på land omkommit, det största antalet vid stormen den 22 september 1969.

Men det finns en mycket känt oväder under 1800-talet som kostade 100-tals personer livet. Den omnämnes f.ö. i (Den Svenska) Almanackan för 2006 på sid. 151:

Den 29 januari 1850: "Yrväderstisdan: Om vi går till utkanten till vad vi kallar modern tid nämligen den 29 januari hade vi en förödande storm som orsakade mer än 100 människors liv i Södermanland och Östergötland".

Två intressanta kartbilder i almanackan med temperaturer och väderfronter.

Den första kartbilden: "Mild luft hade tillfälligt kommit in över Sydsverige och man gav sig ut för olika sysslor". Den andra kartbilden: "På eftermiddagen blåste det upp till nordlig storm med tätt snöfall och många hittade inte vägen hem och frös ihjäl".

Ur http://fof.se/?id=02514 : "Särskilt snöoväder har förmåga att överraska, även om det var farligare förr. År 1850 omkom ovanligt många vid ett snöfall i mellersta Sverige. Den 29 januari var vädret till en början rätt milt och mycket folk var ute och körde med sina hästar. Så slog det plötsligt till med blöt snö som sedan snabbt kyldes ner. Många fastnade längs vägarna och frös ihjäl. Den blöta snön var farlig. Hästarna blev avkylda och stela och orkade inte dra."

Hur det blev på landsbygden upplyses om på http://bloggblad.blogspot.com/2005_12_0 ... chive.html

"Gick och tänkte på att det nog ändå var rena semestervädret mot hur det var i januari 1850 när mormors mormors tredje karl frös ihjäl i en snödriva... 100 personer omkom i Östergötland den dagen och med tanke på att folkmängden var en fjärdedel mot nu, måste det varit en rejäl naturkatastrof. För inte alls många år sen skrev nån till tidningen och frågade efter fakta om "Yrväderstisdagen" 1850 - en snöstorm som man alltså kom ihåg.

Så här stod det i NT den 30 januari 1850:
Förliden gårdag rasade härstädes ett ursinnigt yrväder, där snön föll i ofantliga mängder och vars häftighet sällan skådats. En mängd dödsfall har rapporterats på grund av förfrysningar. Bland annat har rapporterats att i Memmings härad har drängen Anders Sjölund funnits ihjälfrusen mellan sina oxar på vägen mellan Kullerstad och Kimstad. Även oxarna var ihjälfrusna. (Slut tidningscitatet)

Man kan försöka fantisera om vilket helvete Anders Sjölund genomled den där natten innan han slutligen, bara 31 år gammal, dukade under. Hemma i torpet, inte alls långt därifrån, satt hans hustru Britta-Cajsa och väntade förgäves på maken som aldrig skulle komma hem igen. Han hittades därför att ett oxhorn stack upp ur snödrivan."

[Stefan Lundgren]

Arvika har blivit drabbad återigen av en översvämning, den senaste var för sex år sedan kommer man ihåg. Översvämningarna nu i Göteborgsområdet, såvitt vad jag vet så har det hänt tidigare att områden har svämmat över på västkusten.

Jag höll på att glömma en vinter under 1960-talet, visserligen var det mestadels djur som blev drabbade..........Det finns en bild i en bok om viltsjukdomar på en hög med rådjur som hade svältdött(det måste vara minst tio år sedan som jag tittade i denna bok, men bilden minns jag).

Stormen på Blåsfjället i närheten av Åre vid slutet av 1970-talet överraskade nio skidåkare, dom grävde ner sig i snön, han som överlevde försökte röra på sig hela tiden medan dom andra omkom.

Lite ytterligare fall på Stillebens historiska redogörelse.

Stefan

[Belisarius]

Mölndalsån är översvämningsbenägen varje höst, det är bara att titta på hur den går så är det inte svårt att begripa varför. Men så här mycket vatten har det inte varit på 80 år eller något sådant. Arvika har ju betydligt färskare minnen men har å andra sidan en bit kvar till 2000 års nivå.

[Stilleben]

----- det finns en mycket känt oväder under 1800-talet som kostade 100-tals personer livet.
--------------
Så här stod det i NT den 30 januari 1850:
Förliden gårdag rasade härstädes ett ursinnigt yrväder, där snön föll i ofantliga mängder och vars häftighet sällan skådats. En mängd dödsfall har rapporterats på grund av förfrysningar. Bland annat har rapporterats att i Memmings härad har drängen Anders Sjölund funnits ihjälfrusen mellan sina oxar på vägen mellan Kullerstad och Kimstad. Även oxarna var ihjälfrusna.------

IHJÄLFRUSEN MELLAN SINA OXAR...........
Jag kommer osökt att tänka på berättelsen i Wilhelm Mobergs "Nybyggarna" då Karl-Oskar tillsammans med sin lille son, dragna av oxen Starkodder, på väg hem till stugan överraskades av en svår snöstorm och han och ännu mera sonen hotade att förfrysa.

Kraftigt nedkyld och desperat slog han då ihjäl oxen, skar upp buken på den och lade in sonen där och lyckades sedan ta sig hem och påkalla hjälp!

Det skulle väl ha varit något liknande som kunnat rädda Anders Sjölund från frysdöden....

[Stefan Lundgren]

Det kanske var den där händelsen som jag hade dragit upp tidigare, just detta år inträffade en temperatursjunkning i Södermand och Östergötland som krävde människoliv.

Stefan