Jo, men jag får intrycket av att många konstnärer bara fyller duken med kladd för att sedan hitta på vad det ska föreställa. Ett bra exempel är en tavla som hängde i vår skolmatsal som enligt mig föreställde "ett fyrkantigt ansikte i gälla färger med en alltför stor mustasch" men som tydligen föreställde någon form av åldersnoja. Det är ok att måla abstrakt, men jag tycker mången konst ser ut att vara hophafsad utan större tanke, för att sedan wannabe-rika, medelålders kvinnor med ett glas rödvin i handen ska stå på något galleri och försöka låtsas se någon innebörd i det.super_palle skrev:jag kör på att konst ska ge mig någon form av känsla. den ska säga mig något eler beskriva något. om någon lyckas ge mig den känslan genom att måla ett underligt moln av färger så är det helt ok. om någon kör på ett säker kort och försöker ge mig den känslan genom att måla ett underbart landskap, en fors kanske en skog? då är det också bra (fast sådan konst riskerar att ibland bli tråkiga och intetsägande bilder på små röda stugor, icke bra, medan den ovannämnda mer abstrakta konsten ofta blir även detta något helt intetsägande objekt där man måste försöka leta upp "känslan"...det är svårt det där med konst).Heroes In The Snow skrev:Tycker den mesta konsten saknar djup om jag ska vara ärlig. Sen kan folk få tycka att en tavla symboliserar t.ex. kärlek och har någon djupare innebörd, men det är bara skitsnack ändå. Stör mig på folk som man ser på tv ibland som står och "ser saker" i någon tavla som det ser ut som en 4-åring har gjort. Konst ska vara vackert, realistisk och avbilda saker. En fin tavla med något naturmotiv är vacker, ett par streckgubbar i rött med färgglada fyrkanter runt är shit.
//Palle
Men sen är jag inte värst konstintresserad heller. Men jag tycker graffitin är lika mycket konst som Picasso, trots att jag gjorde lumpen i Kristinehamn(med Picasso-skulpturen som tydligen föreställer hans fru?!?).
8)