Här kommer en liten utvikning på hushållsstorlekar igenom historien och som är beräknad på de folkmängdstabeller som skickades in till Tabellverket. Redan då kan man se att antalet hushåll dels ökades och dels så sjönk också själva hushållsstorleken.
Totala andelen hushållsstorlekar 1749-1855(ett urval)
Husby-Långhundra, dåv Stockholms län(landsbygd), Uppland
Ren agrar socken.
1749: 8,91
1752: 8,29
1760: 8,71
1766: 8,73
1780: 7,39
1790: 5,13
1805: 5,49
1820: 5,22
1835: 5,32
1850: 5,19
1855: 4,92
Se också min uppsats som jag hänvisade i ett tidigare inlägg i denna tråd.
Länna, Stockholms län(landsbygd), Uppland
Hade invånare på alla möjliga sjöresor förut samt fiske.
1749: 6,33
1760: 6,73
1780: 6,34
1805: 5,13
1820: 5,06
1840: 4,38
1855: 4,46
Morkarla, Uppsala län
1749: 9,21
Här kan man verkligen se att hushållsstorleken var stor, 1805 var däremot hushållsstorleken på 5,13 individer/hushåll medan 1855 var nere på 5,67. Jag kan skriva följande att Morkarla låg på gränsen mellan de större gruvorna i norr och de jordbrukssocknar som var söder om Morkarla. Antagligen var gruvsamhällen eller socknar som hade gruvor mindre hushåll än agrara hushåll. Jämför man exempelvis en grannsocken till Morkarla som exempelvis Film socken som också hade en del av Dannemora gruvor så var hushållsstorleken på 7,04 under 1749.
Kan i efterhand fika in denna tråd om ungefär samma ämne.
viewtopic.php?t=11125&highlight=hush%E5ll
Med tal om urbaniseringen så kom det en avhandling från kulturgeografiska institutionen på Uppsala universitet 1987 som skrevs av Roger Andersson. I ett diagram på sidan 29 visade att urbana och rurala områden stod på samma nivå under de första åren av 1930-talet. Runt 1930-33 inträffade en förändring i svensk bostadsstruktur, då folkmängden i städerna fortsatte att öka medan det gick nerför hos landsbygdsbefolkningen. Fr o m denna tid blev rollerna ombytta mellan rurala och urbana områden.
Samma struktur kan man se i England med där skedde urbaniseringen mycket tidigare än Sverige. I en artikel som skrev i
Transactions of the institute of british geographers av C.M. Law med titeln
The growth of urban population in England and Wales från 1967. Han satte gränsen vid tätorter på 3000 invånare och dessa tätorter ökades i antal under hela 1800-talet. Dessutom gick urbaniseringen mycket fortare och mer omfattande än i Sverige. I tabell 5 i hans artikel visade att 33,8% bodde i städerna 1801, redan på 1840-talet så bodde hälften av befolkningen i städer eller tätorter medan 78% bodde i städer/tätorter 1910.
Om man återgår till Sverige så visar tabell 80 i Emigrationsutredningens femte bilaga att Stockholm hade ökat med dubbelt förökning av folkmängden under de sista 30 åren vid slutet av 1800-talet. År 1890 var folkmängden på 300 624 invånare i jämförelse med dubbelt så lite 30 år tidigare. Enligt BiSOS 1880 så bodde 60% av stadens befolkning som var födda någon annanstans i Sverige.
Slutligen en omvandelse av en landsbygdssocken utanför Sundsvall som är Alnö, socknens befolkning ökade från strax under 1000 invånare till tredubbla vid början av 1900-talet med stor inflyttning från andra län, bl a från Värmlands län. Förutom västernorrlänningarna så var värmlänningarna den största folkgruppen i Alnö vid slutet på 1800-talet.
Orsaker till dels urbaniseringen och dels reduceringen av hushållsstorleken var industriutbyggnaden under 1800-talets andra hälft, antalet hushåll ökades p g a bland annat på hemmanklyvningen, många flyttade till städerna innan de utvandrade och vissa demografiska förändringar skedde under 1800-talet. Visserligen var kvinnorna mindre produktiva vid slutet av 1800-talet än i början, men samtidigt så överlevde också fler barn det första året också.
Men sedan 1950-talet har en vändning skett att några har börjat flyttat ut till landsbygden igen från städerna. Visar bl a denna tabell(1950, 1960, 1970, 1980 och 1990) i Uppsala län.
Almunge 2099 1843 1680 2021 2388
Börje 647 590 494 637 774
Husby-Långhundra 852 736 612 714 981
Morkarla 704 527 364 348 380
Rasbo 1387 1223 1280 1332 1654
Samhället Gåvsta har ökat.
Skokloster 241 154 117 652 952
Nya villor har uppkommit under de senaste tjugo åren, villaområden.
Torsvi 138 102 74 111 110
Vassunda 495 411 350 472 554
Yttergran 855 1283 2270 4355 5143
Tätorten Bålsta tillsammans med Kalmar sn.
Övergran 761 629 484 560 725
Sverige folkmängd 1810-1990, Umeå Universitet(databasen)
Stefan