Vad bör proriteras i skolan

[Perra]

Dalmas och Probstner;
Hur mycket "detaljer" så att säga brukar ni ha med i undervisningen, det bör ju inte bli för mycket plottrande med sådant på grundnivå, men det är ändå det som är extra spännande och driver berättelsen framåt. En sådan sak som Nils Stures "kröning" till exempel, när han blev till allmänt åtlöje och tvingades rida på en mager häst sittandes bakochfram genom två uppochned vända granar som triumfport, allt till folkets allmänna skratt och pikar, är liknande kuriositeter något ni nämner? De kan ju ofta också ha direkt koppling till det som ska komma, eller till en större bild, Erik XIV var ju sjukligt misstänksam mot all adel och kom såsmåningom också att hugga ihjäl Nils. Ja ni förstår, hur mycket ägnar ni åt sådana saker? En god berättarförmåga gör ju ofta susen ordentligt och det finns ju spännande saker att säga.

Hushållet
Bondemiljön
Brölloppsseder
Maträtter
Tidsschema under dygnet

Med tanke på hur mycket det finns som bör sägas eller förmedlas, så skulle åtminstone inte jag lägga någon större vikt på de här sakerna, det kan jag säga.

[Dalmas]

Detaljerna kommer oftast i elevernas arbete. Sedan brukar jag fördjupa mig i detaljer för att exemplifiera skeenden. T ex striderna under första världskriget.

[Probstner]

Delvis som Dalmas. Läroböcker och annat (f ö ofta tämligen svåranvänt i vettig undervisning) är pepprade med detaljer på helhetens bekostnad. Och alla elever vill ha läroböcker, det känns tryggt. Detaljer som anekdotiska illustrationer som kan förklara helheten: sprit-, öl- och vinbältena i Europa är en tacksam klassiker. Eller att nästan hälften av årets dagar var fastedagar under den katolska tiden (apropå sillfiskets betydelse i Skåne t ex, eller varför det lönade sig för portugiserna att tråla torsk utanför Kanada redan under 1500-talets andra hälft). Eller att fyra av fem stupade tyskar gjorde det på östfronten under Andra världskriget. Eller synen på brott och straff (offentliga avrättningar inte grymma utan rationella och sedelärande). Eller att aluminium var så exklusivt att det tillverkades kungliga bestick av metallen. Eller att tågen från Berlin till Wien gick fortare före Första världskriget än "idag" (d v s för tio år sedan, hur det är nu vet jag inte). Helt enkelt sådant som väcker tanker som kan bättra på förståelsen av vad som var viktigt (enligt min tolkning, förstås).

/ Probstner

[Perra]

Tackar för det killar .

Som blivande kollega är det ju givande att höra vad ni har att säga, man undrar man ju hur mycket man kan förlora sig i att beskriva förhållandena ute på den snötäckta donstäppen 1942 exempelvis . Själv känns det som att det är en inte oviktig sak att eleverna får någon slags insikt i hur det måste ha kännts när den ryska järnringen spärrat in en hel armé och hur detta tillsammans med mat,näring och vätskebrist drev folk till hallucinationer osv, inte något måste för undervisningen direkt, men ändå kanske intresseväckande och förståelseskapanda. Även olika tidsandor torde vara viktigt att försöka förmedla. Att man inte alltid tänkt i samma banor som man gör för närvarande.

På exempelvis historia A i gymnasiet, måste man väl inte prompt gå igenom alla epokerna? där kan man väl välja lite mer, kanske börja från 1700-talet och bara ha en kort genomgång för det som hänt före eller också fördjupa sig i antiken och medeltiden, om eleverna skulle ha önskemål om det? Även om det förmodligen finns behov av att se en kontinuitet. Jag antar att det känns som att man aldrig har tillräckligt med tid?

[Probstner]

Jag antar att det känns som att man aldrig har tillräckligt med tid?

Det är en vanlig missuppfattning. Om man håller sig till de stora strukturella frågorna så kan man göra meningsfull undervisning av hur lite tid som helst. Risken är snarare att en lång kurs förlorar sig i detaljer och att eleverna tappar fokus. Därför föredrog jag under min lärartid faktiskt religionskurserna, som på den tiden var 30 klocktimmar vardera. Där var det möjligt att verkligen fokusera med skärpa och få fram det viktigaste.

/ Probstner