JM Coetzee årets Nobelpristagare i litteratur

[Leonidas]

Jag skall dock läsa Cooetze innan jag uttalar mig vidare.

Jag måste kanske förtydliga mig att jag syftade på prismotiveringarna, inte valet av pristagare. Coetzee tror jag är ett utmärkt val, och detsamma gäller åtskilliga (merparten) av de tidigare pristagarna.

Läs först och fråga sedan!

[Dilbert]

”i talrika förklädnader framställer utanförskapets överrumplande delaktighet.”

Är inte det där (förutom en jäkligt underlig formulering) en direkt självmotsägelse. Ensamhet och delaktighet?

Det är väl den stilfigur som kallas oxymoron, en "sinnrik dårskap" som genom en skenbar paradox försöker framställa en djupare sanning av något slag. Jag tycker inte att den är så gräslig, fast jag har inte läst Coetzee och kan inte avgöra hur träffande den verkligen är. Men nog kan man tänka sig att vad den vill säga är något i stil med att Coetzee påvisar att vi alla är främlingar för varandra och därmed har åtminstone någonting gemensamt - och det är väl inte så orimligt eller obegripligt?

För att inte tala om:

Hans intellektuella ärlighet fräter igenom alla tröstegrunder och distanserar sig från ruelsens och bekännelsens billiga teater.

Den där formuleringen tycker jag faktiskt är bra. Den är väl inte mer obegriplig än en vanlig maxim eller aforism?

Det är ju ingen lätt sak att skriva prismotiveringar. De skall vara korta, träffande, minnesvärda och originella. Ännu värre blir det rimligen när det handlar om ett årligt pris, och man måste försöka undvika att upprepa beröm från tidigare år - vilket, tänker jag mig, bara efter några år måste bli oerhört svårt.

Hur tycker ni att en prismotivering för ett litterärt Nobelpris bör se ut? Skönlitterära författarskap låter sig knappast beskrivas i samma entydiga termer som t.ex. en medicinsk upptäckt. Man kan ju knappast år efter år komma med banaliteter som att pristagaren belönas för sitt författarskap eller för sina väldigt bra böcker - och att ge sig in på att recensera eller referera enskilda böcker finns det knappast plats för. Då har man väl inte så mycket annat val än att försöka utforma en "litterär" formulering som försöker fånga essensen i ett visst författarskap, även om man därmed riskerar att den inte omedelbart kan begripas eller få en entydig uttolkning.

[Lindir]

Den är väl inte mer obegriplig än en vanlig maxim eller aforism?

Jag har nog inte sett några maximer eller aforismer som irrat sig in i så verklighetsfrämmande lingvistiska dimridåer. Själv ägnar jag en stor del av min tid åt haiku, den japanska miniatyrpoesin, som bygger mycket på att väga orden på guldvåg i syfte att inte dölja bilden eller budskapet i onödiga språkliga excesser. Horace och DN:s kultursida (till skillnad från exempelvis SvD:s kultursida) representerar för mig motpolen i den språkliga balansgången.

Jag syftar inte i första hand på att meningarna skulle vara just obegripliga (det är fullt möjligt att extrahera rimliga betydelser ur dem) utan på att upphovsmännen till dessa prismotiveringar genom att veckla in sig i detta kvasiintellektualistiska blomsterspråk framstår som
- rent löjeväckande och smaklösa
- i avsaknad av grundläggande sinne för naturlig kommunikation
- alienerande mot alla som står utanför den intellektuella eliten
- uppblåsta egon som divs av ett ohejdbart behov av att framstå som språkliga genier
- helt oförmögna att tillämpa ekonomi i språket och därmed att finna de enkelt träffande formuleringarna.

Typ.

Däremot har jag inget emot paradoxer.

[SuperPalle]

Det man ser i texten är att den inte är gjord för att höras. Dom har lagt ned så sjukt mycket tid på den så att man måste läsa den flera gånger för att uppfatta den ordentligt. Dom har lagt ned så mycket tid så att det har blivit fånigt.

”i talrika förklädnader framställer utanförskapets överrumplande delaktighet.”

Om vi tar denna mening. Visst kan det väl finnas något djupt i den men den är skriven på ett - vad jag tycker- mycket dåligt sätt. jag tycker inte att delaktighet ska vara där. Snarare gemenskap. "Talrika förklädnader" innebär att boken kanske inte alls handlar om detta. Att dom har analyserat runt alla "talrika förklädnader" och tillslut när dom skalat av boken lagom många lager, fått fram något dom tycker är budskapet, fast detta är ju bara en spekulering men det är så det låter på forumleringen.

Hans intellektuella ärlighet fräter igenom alla tröstegrunder och distanserar sig från ruelsens och bekännelsens billiga teater.

"Intellektuell ärlighet", ja. Vafan är det? Det är inte en särskilt bra beskrivning. "nakna ärlighet" kanske, eller varför inte "skarpsinniga ärlighet" eller något sådant. Då förstår man vad som menas men hur är man egentligen intellektuellt ärlig? "fräter igenom alla tröstegrunder". Återigen en en underlig mening. Jag tycker att dom borde bytt ut ordet "tröstegrunder" mot något bättre, Fast det är kanske bara jag...
"distanserar sig från ruelsens och bekännelsens billiga teater". Distanserar, ruelse... detta är två ord som verkar ha blivit inplockade för att dom låter så, så...svenska akademin. Det finns många klarare och bättre synonymer till dessa ord som skulle gett texten en skärpa, klarhet och känsla av sanningsenlighet som den inte har med det tunga mossiga språk som nu används.

Jag tycker helt enkelt att dom har varit överanbisiösa.

Eder
- Palle

[MrMR]

Jo visst måste jag hålla med om att ordvalet från akademien kan tyckas som kultursnobberi men å andra sidan hur motiverar man att man väljer just en författare av alla de som finns i världen?
För att kunna framföra en motivering tror jag att man måste hitta just den typen av halvt begripliga uttryck som akademien använder sig av.

Innan jag gör bort mig mer vill jag fråga om någon vet den exakta ordalydelsen från A. Nobels testamente som ligger till grund för valet av litteraturpridstagare? Jag gör det inte men motiveringarna som ges och som tycks vara mer än lovligt svävande kan kanske förklaras om vi hade kriterierna för valet.

MrMR

[Dieuleveult]

Visst har jag det, läste "Onåd" för ett knappt år sedan och blev mycket berörd, närmast förbannad faktiskt!
Mycket bra bok, finns för övrigt inläst på cd av Krister Henriksson.
Istället för att ifrågasätta pristagarna eller juryns motiveringar, SÅ LÄS BÖCKERNA OCH AVGÖR SJÄLVA!

[Mustardseed]

Coolt! Det är den förste nobelpristagaren i litteratur som jag faktiskt läst INNAN han/hon vann priset! Läste hans Foe under engelskstudierna. Vad jag kan minnas var jag däremot inte så vansinnigt imponerad...