Personlig historia

Skriv svar
Användarvisningsbild
Hans
Redaktör och stödjande medlem 2024
Inlägg: 29596
Blev medlem: 11 juli 2002, 12:52
Ort: Utrikes

Personlig historia

Inlägg av Hans » 16 oktober 2024, 08:23

[En delning ifrån denna tråd.

Ni kan väl fylla på med historier, självupplevda, upplevda av familjen eller av vänner och bekanta./Hans]

Rick von Sloneker skrev:
15 oktober 2024, 23:52
Hans skrev:
15 oktober 2024, 20:32
Rick, vilken koppling har du till regionen?

MVH

Hans
Mina föräldrar var jugoslaver (kroater och serber från Bosnien närmare bestämt), så det är där jag har mitt ursprung.
Tack. Kan du inte berätta mer? Kanske i en egen tråd. Vissa delar av ens historia kan vara värda att berätta. I Sverige var min första kontakt med jugoslaver en klasskompis i gymnasiet, vid något tillfälle bjöd föräldrarna oss på bland annat Ćevapčići. Kommer ihåg att jag gillade skarpt men såsom tonåring kunde jag inte Jugoslaviens historia väl nog för att fråga var i landet de kom ifrån.

Äldsta grabben har slovensk flickvän.

MVH

Hans

Användarvisningsbild
Rick von Sloneker
Medlem
Inlägg: 77
Blev medlem: 16 mars 2024, 19:32
Ort: Stockholm

Re: En kroat på en serbisk sedel.

Inlägg av Rick von Sloneker » 16 oktober 2024, 18:45

Hans skrev:
16 oktober 2024, 08:23
Rick von Sloneker skrev:
15 oktober 2024, 23:52
Hans skrev:
15 oktober 2024, 20:32
Rick, vilken koppling har du till regionen?

MVH

Hans
Mina föräldrar var jugoslaver (kroater och serber från Bosnien närmare bestämt), så det är där jag har mitt ursprung.
Tack. Kan du inte berätta mer? Kanske i en egen tråd. Vissa delar av ens historia kan vara värda att berätta. I Sverige var min första kontakt med jugoslaver en klasskompis i gymnasiet, vid något tillfälle bjöd föräldrarna oss på bland annat Ćevapčići. Kommer ihåg att jag gillade skarpt men såsom tonåring kunde jag inte Jugoslaviens historia väl nog för att fråga var i landet de kom ifrån.

Äldsta grabben har slovensk flickvän.

MVH

Hans
Jag vet inte om jag har så mycket intressant att berätta att det motiverar en egen tråd, men jag kan berätta lite grann:

Min far flyttade till Sverige 1970 efter att ha blivit erbjuden jobb inom industrin. Min mor kom några år senare. De var en del av den stora arbetskraftsinvandringsvågen som utgjordes av finnar, italienare, greker, jugoslaver med flera. En väldigt annorlunda era jämfört med idag. Dagen efter ankomsten fick man i princip dra på sig blåstället och sätta igång. Ord som "integration" fanns inte på kartan. Men å andra sidan var behovet av integration kanske inte heller lika stort för de grupper som kom på den tiden.

Mina föräldrar planerade att flytta hem igen som pensionärer, men 90-talskriget satte käppar i hjulet för det. Även om kriget i Bosnien upphörde 1995 har spänningarna mellan kroater, serber och bosniaker (muslimska bosnier) där förblivit höga. Mina föräldrar kände avsmak inför dessa uppdelningar; de föddes i Jugoslavien och betraktade sig som jugoslaver. Definitivt en minoritetsåsikt, för de flesta var väldigt snabba med att förvandlas till ultra-nationalister i början på 90-talet.

Längre tillbaka har jag nästan inga kunskaper alls om släkten. Jag vet att min fars och mors familjer stödde partisanerna under andra världskriget, men det skulle inte förvåna mig om jag i den vidare släkten även hade folk som stred för de kroatiska fascisterna (Ustasja) och de serbiska rojalisterna/ultranationalisterna (Tjetnikerna). Det är nämligen inte helt ovanligt. Ännu längre tillbaka har jag endast vaga uppgifter om att den kroatiska sidan av familjen härstammar från Hercegovina och att den serbiska varit bosatt vid den kroatiska militärgränsen. Men det är inget jag kan bekräfta. Mitt efternamn, som är kroatiskt, nämns för första gången i skrift i katolska kyrkoböcker från 1600-talet.

Så, nu får det räcka. :)
Egennyttan talar alla språk och spelar alla roller, till och med den oegennyttiges.
-- François de La Rochefoucauld

Användarvisningsbild
Hans
Redaktör och stödjande medlem 2024
Inlägg: 29596
Blev medlem: 11 juli 2002, 12:52
Ort: Utrikes

Re: En kroat på en serbisk sedel.

Inlägg av Hans » 16 oktober 2024, 22:16

Tack.

Var kom dina föräldrar ifrån, mer precist?

Meriterar definitivt en egen tråd. Skall se om jag lyckas fixa det imorgon.

MVH

Hans

Användarvisningsbild
Rick von Sloneker
Medlem
Inlägg: 77
Blev medlem: 16 mars 2024, 19:32
Ort: Stockholm

Re: En kroat på en serbisk sedel.

Inlägg av Rick von Sloneker » 17 oktober 2024, 11:01

Hans skrev:
16 oktober 2024, 22:16
Tack.

Var kom dina föräldrar ifrån, mer precist?

Meriterar definitivt en egen tråd. Skall se om jag lyckas fixa det imorgon.

MVH

Hans
De växte upp i närheten av Visoko som ligger nära Sarajevo. Historiskt är orten främst känd för att ha varit centrum för det medeltida bosniska kungadömet. Idag är den mer känd som platsen där de så kallade "bosniska pyramiderna" ligger. Salig Hexmaster skrev ett bra inlägg om dem för VoF 2012.
Egennyttan talar alla språk och spelar alla roller, till och med den oegennyttiges.
-- François de La Rochefoucauld

Användarvisningsbild
Hans
Redaktör och stödjande medlem 2024
Inlägg: 29596
Blev medlem: 11 juli 2002, 12:52
Ort: Utrikes

Re: Personlig historia

Inlägg av Hans » 17 oktober 2024, 11:53

Jepp, Hex var bra. Finns lite här och här också.

MVH

Hans

Användarvisningsbild
Hans
Redaktör och stödjande medlem 2024
Inlägg: 29596
Blev medlem: 11 juli 2002, 12:52
Ort: Utrikes

Re: Personlig historia

Inlägg av Hans » 17 oktober 2024, 13:11

Vi har ju några som emigrerat här. Undertecknad inkluderad. Det finns i alla fall en jänkare deporterad till knugariket. Och någon snubbe deporterad till Klockrike. Hur gick detta till?

Själv kom jag Utrikes 1993, för en vecka då jag mött en svensk brallis som fått jobb här. Vi möttes ytterst romantiskt, jag var resande i eldhandvapen och hon i kärnavfall. Detta på Strand Hotell i Borgholm. Det är sant, hon arbetade som informatör på Sigyn som åkte runt och berättade hur duktiga de var och jag var där för att utbilda hemvärnet i eldhandvapnens historia och lära dem samt skjuta med AKM och M16.

Som sagt, jag kom för en vecka. Det råkade bli mer än ett kvartsekel. Jag kom från ett sjuårigt förhållande som havererat och sökte något nytt. Så jag fastnade. Gillade livsstilen och den saliga röran av folk från olika länder. Tog tjänstledigt från Hären med ursäkten att studera språk. Jag gick faktiskt på några kurser. Men nu kom EES avtalet och jag hörde att de sökte folk från icke EU medlemsländer i EES för jobb, inom statistik. Vad tusan, jag går på en intervju och konstigt nog får jag jobbet. Perfekt intervju, min blivande spanska chef var extremt snacksalig så jag lät honom prata i 50 minuter av den timme det tog. Sekreteraren på avdelningen sade efteråt att jag blev vald för jag var den enda som undrade med vem och var jag skulle jobba. Min första chef var i verkligheten en ytterst kompetent fransk kvinna.

Hursomhelst vänjer jag mig vid livet här utrikes och så går Sverige med i EU. Jag söker en bunt uttagningsprov för dem och klarar tre. De är ganska komplicerade med ytterst få som lyckas. Kanske 3 av 100. Och får fast jobb. Innan var jag tvingad att säga hej då till Hären och var lite nervös i några månader.

Men nu är jag fast, i en gyllene bur säger de. Hyfsat betalt men inte som parlamentarikerna men kostnadsläget är lite högre så jag har aldrig varit rik. Fru, barn, hus och sedermera skilsmässa. Gift om mig med en kvinna från Polen som dock pratar svenska. Innan henne var jag på marknaden och hade relationer på franska, rotvälskan här och engelska.

När jag är i Sverige är det en konstig känsla, hemma fast främmande. Hustrun vill till Sverige eller Polen men jag vill nog bli här. Jag har bror och en god vän i Sverige men de andra vännerna bor här, en rumän, en grek och en iranier. Argentinapolaren har flyttat till Grekland.

MVH

Hans

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 14282
Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
Ort: Västergötland
Kontakt:

Re: Personlig historia

Inlägg av Markus Holst » 17 oktober 2024, 13:38

Andra vännerna bor där? Hrmpf

Användarvisningsbild
Hans
Redaktör och stödjande medlem 2024
Inlägg: 29596
Blev medlem: 11 juli 2002, 12:52
Ort: Utrikes

Re: Personlig historia

Inlägg av Hans » 17 oktober 2024, 14:10

viewtopic.php?f=40&t=20569&hilit=har+du ... er#p302740

Du har väl mer att berätta?

MVH

Hans

Användarvisningsbild
Rick von Sloneker
Medlem
Inlägg: 77
Blev medlem: 16 mars 2024, 19:32
Ort: Stockholm

Re: Personlig historia

Inlägg av Rick von Sloneker » 17 oktober 2024, 15:36

Är det alltså Bryssel du bor i, Hans? I och med att du nämner EU och parlamentarikerna. Vore intressant att höra i så fall, på ett mer generellt plan, vad du fått för intryck av maskineriet där nere. Är de styrande organen väl inordnade/effektiva/korrupta?
Egennyttan talar alla språk och spelar alla roller, till och med den oegennyttiges.
-- François de La Rochefoucauld

Användarvisningsbild
Hans
Redaktör och stödjande medlem 2024
Inlägg: 29596
Blev medlem: 11 juli 2002, 12:52
Ort: Utrikes

Re: Personlig historia

Inlägg av Hans » 17 oktober 2024, 18:06

Inte Bryssel.

Nja, det fungerar eller inte, som vilket stort företag som helst. Eller organisation. FN är värre. Korruption har jag sorgligt nog inte stött på.

MVH

Hans

Användarvisningsbild
koroshiya
Stödjande medlem 2021
Inlägg: 5302
Blev medlem: 3 februari 2004, 06:51
Ort: Göteborg

Re: Personlig historia

Inlägg av koroshiya » 18 oktober 2024, 23:37

Inspirerad av von Adler skriver jag lite om två av fars fastrar och en make till en av dem.

De här systrarna hade en far som kom från en större gård längs Göta älv. Han hade blivit adopterad, eller om han var son till den adopterade. Bakgrunden gjorde att han fick studera. Med tiden blev han ingenjör på en holme.

Systrarna växte upp med näsan i vädret och tänkte inte bli fiskarehustrur, så de flyttade till Göteborg, som fadern "kom" från, och vad jag vet modern också. Där blev de modister. Jo, de var duktiga på handarbete och rätt så framåt. En hade en affär på Andra Långgatan - Kommers - och den andra bredvid Kungsgatan, mellan Televerket och Domkyrkan. Den hette Hattnytt och köptes sedan av Gul&Blå. Varje vår var de med i Hattparaden i botaniska, om jag minns rätt.

Har ni sett gamla journalfilmer? Varenda jävel har hatt. Och har man affären i centrum i en storstad, och är bra, så vill folk köpa: teatern, de som jobbar på teatern, konstnärer, och de som har råd.

Vad de inte visste var att en kaplin kunde kosta 4,50-8 kr, och totalkostnaden kanske 50, med lite blingbling, men kunde säljas för 300. Systrarna gjorde ofta många hundra procent på en hatt. De kunde ta hem flera tusen på en dag.

Samtidigt som de var framåt var de också fast i gammalt tänkande. "Ska jag betala hennes (en anställds) semester", sade hon som ägde Hattnytt, och svågern - han som var gift med systern sade, "det måste du göra".

De ville umgås i borgerliga kretsar och åkte på semestrar som var något ovanliga, och vännerna, kunderna kunde åka till ställen som framstod som exotiska, med vykort från Jerusalem och besök i många städer i området där. I denna strävan - att passa in eller vara i framkant - ville den ena systern ha Dubonnet, för det tyckte EIIR om.

Förutom semestrar köpte de konst, stoppade pengar bakom tavlor, och slängde åt farsan några tusenlappar då och då. Han bodde hos den ena fastern i skolan, och gick lustigt nog på samma skola som jag, men under en annan regi. Det var Östra Real då, men Sam nu. En brorsdotter går där nu förresten.

Hon som ägde Hattnytt tror jag cyklade vält i ungdomen. De kunde inte fixa henne, och hon fick gå med käpp resten av livet. Hon var väldigt söt, men gifte sig aldrig, och kanske ville hon inte. Under 80-talet fick hon en hjärnblödning. Vi förstod att något var fel och kom in i lägenheten med tiden. De bodde då tillsammans, men jag minns inte var systern var. Hon låg på golvet, och var inte talför, och vi kom till sjukhus.

Väl där blev jag ensam med henne på ett rum, då hon ville kissa. Jag fixade inte att ta henne till en toalett, och förstod inte att jag kanske bara skulle ha rusat ut och kallat på personal, så till sist kissade hon i sängen. Det var förnedrande för mig som dum tonåring, men naturligtvis ännu mer för henne. Det var det sista jag såg av henne i livet.

Den andra gifte sig med en grosshandlare från Upphärad. Det ligger sex mil norr om Göteborg, en mil från E45 och 1,5 från Trollhättan. Familjen öppnade firma i Göteborg och var stor i choklad. Pappa älskade choklad, och pralinerna fanns i stora högar. Farbror X var också lånehaj, lånade ut mot hög ränta, men också hög risk, antar jag. En släkting skall ha rejsat med Bertil och gasade sedan ihjäl sig i ett garage.

Det var stor romans. Farbror X sade, "gift dig med mig, och du slipper tänka på pengar mer", "och då gjorde jag det" sade hon. Hon fick sedan ett missfall och sade, "det är ingen idé att vi försöker mer", och efter det blev det skilda sovrum.

Här är från ett vykort från Bagni Morgana i Sanremo, stämplat 1950 eller möjligen -58.
Kära vännen!
Har just nu ätit här på denna flotta restaurang (bild på vita duken-restaurang och fontän i).
Sedan är det härligt med värme och shopping, som är handlat på vykortet, och kortet avslutas med,
Är nu snart på hemväg igen, skall bli roligt å träffa dig igen.
Vilket kärleksfullt äktenskap.

De gjorde mycket pengar, och åt inte hemma. Nej, de abonnerade ett bord på Valand. Liksom pappa var dålig på husliga grejer, var de tre också det. En som höll ihop familjen var systrarnas moder, som flyttade hem till Göteborg efter gubbens död. Jag skall lägga till där att pappa fick pengar till att gå till mjölkbarer och annat för att käka.

Av någon anledning - kanske det misslyckade äktenskapet - drack farbror X. Far bodde hos dem ett antal år, och sade att han aldrig såg honom nykter. X började dagen med ett redigt glas brännvin eller konjak. 15 cl eller så behövde han bara för att komma igång.

Min äldsta broder minns när X låg på Vasa sjukhus, och de hade knipsat tårna av honom. Jag vet ju inte, men jag tror spriten tog X. Han blev dock runt 70 eller så.

Frun blev den sista kvar - alltså hon som hade ägt Kommers. Hon fick en trogen vän och ett stort stöd i en granne. Så stod det i en text åtminstone. Grannen var kommunalpolitiker och passade på att sno allt värdefullt, bland annat tavlor som kanske var värderade till 100 kkr på 80-talet, ja alltså för en. På sitt yttersta förstod den sista systern att hon hade blivit lurad.

Det blev inte så mycket över till min far - och det var lika så bra det, för han hade bara blåst det på blingbling och annat.

(Ursäkta alla ändringar, men en del ord blev fel, och något var inte vad man skrev då.)
Senast redigerad av 1 koroshiya, redigerad totalt 19 gånger.

Användarvisningsbild
Hans
Redaktör och stödjande medlem 2024
Inlägg: 29596
Blev medlem: 11 juli 2002, 12:52
Ort: Utrikes

Re: Personlig historia

Inlägg av Hans » 19 oktober 2024, 07:39

Tack, lite virrigt var det men troligtvis kopplat till promille. Var låter jag vara osagt.

Dubonnet.

MVH

Hans

Användarvisningsbild
koroshiya
Stödjande medlem 2021
Inlägg: 5302
Blev medlem: 3 februari 2004, 06:51
Ort: Göteborg

Re: Personlig historia

Inlägg av koroshiya » 19 oktober 2024, 17:32

Tack själv.

Alkoholproblem är lite tabu.

Frun till X sade om honom att, "X... kunde ta sig ett glas".

Jotack.

Användarvisningsbild
Hans
Redaktör och stödjande medlem 2024
Inlägg: 29596
Blev medlem: 11 juli 2002, 12:52
Ort: Utrikes

Re: Personlig historia

Inlägg av Hans » 19 oktober 2024, 17:40

Bild

MVH

Hans

Skriv svar