Det värsta hos de nordiska länderna

[Stefan Lundgren]

Tackar för den olycka som inträffade för nåt år sedan i Finland. Den värsta olyckan i Finland hände på 1950-talet nån gång.

Stefan

[Stefan]

Ungefär samma tidpunkt som Boråsbranden så förfryst åtta personer i Blåfjället utanför Duved i Jämtland, nio personer hade blivit överraskade av stormbyar. Det var en kille som överlevde och han räddades igenom att han hade försökt hålla sig igång medan dom andra lade sig för att "sova". Han fick amputera ett par fingrar och nånting annat har jag för mig.

För ordningens skull måste jag påpeka att de inte alls lade sig tanklöst för att "sova" som kanske underförstått antyds, lade de ner sig var de i så fall redan döende. De hade helt enkelt ingen utrustning med sig, mitt i snöstormen hade de såna kläder som ortsbefolkningen brukar ha på sommaren, dvs tröja + lättare jacka.
Så vitt jag minns så la de sig inte att "sova", flera klädde av sig till bara skjortorna omedelbart innan döden (den döende upplever ofta väldigt värme barmhärtigt nog).
Har för mig att en gick efter hjälp och denne överlevde, undrar om det inte är han som "höll sig igång"-


På tal om kyla och döden i fjället. Hur var det med "tretusen man blev kvar på fjället" 1718 ur Armfeltdts armékår som belägrade Trondheim och som försökte retirera över fjället i snöstormen - och betalade en dryg tull för det?!

[Ördög]

Den här tråden tycks inte vara vidare välbesökt. Hur kommer det sig att ingen hittills har nämnt Sveriges svåraste industriolycka - branden i Tidaholm?

Den 8 februari år 1875 brann tändsticksfabriken Vulcan i Tidaholm. 46 människor, samtliga (tror jag) unga kvinnor och flickor, omkom i branden. Katastrofen skedde då en bunt av de lättantändliga tändstickorna fattade eld genom friktion. De omkomna begravdes gemensamt på Tidaholms kyrkogård och en minnessten restes på platsen. Samma år tillsatte riksdagen en utredning för att begränsa industrins möjligheter att utnyttja barnarbetare, men förordningen som följde 1881 stoppade inte barnarbete helt.

Jag hittade en notis om olyckan i "Superrekordboken" från 1987, en udda och underhållande katalog över alla möjliga händelser och företeelser. På nätet tycks det just inte finnas nånting att hämta, den här redogörelsen i Kristianstads Tidning är den längsta jag kunde hitta:

http://www.kristianstadsbladet.se/apps/ ... e=printart

[Stefan Lundgren]

Branden i Tidaholm var nog bortglömt i samband med Göteborgsbranden, eftersom tidningarna då vidhöll att branden 1978 i Borås var största branden i modern tid, som tog tjugo människors liv, de flesta unga.

Stefan

[Stangbo]

Vill man tala om katastrofer i Norden så får man väl inte glömma katastroferna på Gotland. 1361 då Valdemar intog ön, omkom på en dag 2000 gutar utanför Visby stadsmur. http://www.guteinfo.com/visby/

Och hoppar vi fram några år så kan jag berätta om den största katastrofen i Östersjön. Jag citerar ur boken "Vägen till Gotlands historia": "Året var 1566. Vid ett sjöslag utanför Ölands norra udde stupade en dansk adelman Christoffer Mogensen. För att begrava honom i vigd jord sökte sig den förenade flottan till Visby för att ordna begravning där. Natten mellan den 28 och 29 juli lade sig skeppen att vänta på Visby redd, en illa vald plats efetersom ankrarna inte nådde botten. De varningar som kom från erfaret sjöfolk avfärdade amiralen Hans Lauridsen med orden: "Det er vel icke storm her ver natt". Men stormen kom, en nordvästlig orkan, snabbt och obevekligt. Med den kom katastrofen. Tolv danska och tre tyska skepp krossades mot stranden och många andra fick svåra skador. Tre amiraler drunknade tillsammans med flera tusen sjömän och krigsfolk. Det finns uppgifter om att 7000 eller 8000 man skall ha omkommit. Men en troligare siffra är drygt hälften så många."
Oavsett om det var 8000 eller 4000 som dog då, så var det nog den värrsta katastrofen i Östersjön, och det pga dumhet.
http://www.gotmus.i.se/fornsalen/skatte ... botten.htm

Och så en till som berör Gotland och som var aktuell för några månader sen. Hansakatastrofen. Det finns flera websidor om den. Här är en. http://hem.passagen.se/staste/b.html

[Confident]

Stangbo: Värre än Gustloffs sänkning?

[Stangbo]

På de sidorna på nätet jag har läst så har den katastrofen 1566 betecknats som den största eller en av de största i Östersjön.

[Stefan Lundgren]

Apropå den värsta tragedin på Östersjön så är det värt att ta med den torpedade fartyget som transporterade tyskar? 1945, när uppåt 7000 personer omkom.

Stefan

[Ördög]

Apropå den värsta tragedin på Östersjön så är det värt att ta med den torpedade fartyget som transporterade tyskar? 1945, när uppåt 7000 personer omkom.

Stefan

Några av världshistoriens värsta fartygskatastrofer inträffade på södra Östersjön i andra världskrigets slutskede. Dagwood etc. hänvisade till den mest berömda av den, sänkningen av Wilhelm Gustloff. Men glöm inte heller sänkningen av Goya, Steuben, Kap Arcona och Thielbek. Wilhelm Gustloff, Goya och Steuben sänktes av ryska ubåtar, Arcona och Thielbek av brittiskt flyg. Tillsammans omkom över 25.000 människor vid de här haverierna.

Listor på världens största fartygskatastrofer finns bland annat på de här adresserna - jag vill dock inget yttra om deras sanningshalt.

http://www.militaryhistoryonline.com/ww ... tloff.aspx
http://users.accesscomm.ca/shipwreck/index6.htm
http://www.disasterrecovery-businesscon ... Disasters/

Och här är boktipset för den som vill veta mer.

http://www.smb.nu/pos/02/09_dodens_hav.asp

Stangbo - kul att du deltar i debatten, men jag hade faktiskt redan postat exakt samma länk angående katastrofen 1566. Inte heller den tragiska episoden tycks det finnas mycket info om på nätet ... Men bra att du tog upp Hansa-katastrofen, jag hade glömt den.

[Belisarius]

Angående det, så tror jag att National Geographic (sv. utgåva) har en artikel om det i sitt senaste nummer. Såg ut som det på omslaget iaf. som jag såg på 7-11 på väg till tenta igår morse.

[Hans]

"Olsmässofloden" och "Urväderstisdagen"
Östergötland har upplevt många fasansfulla
väderhändelser genom seklen. För att
börja med den äldsta och tillika kanske
värsta av dem alla, åtminstone om man ser
till effekterna på lång sikt, får vi gå tillbaka
till den 27 juli 1646. Denna dag drabbades
landskapet av ett regnväder, den s k Olsmässofloden,
som vållade stor materiell
förödelse och ställde till med så stora skador
på åkerjorden att missväxt blev följden.
Tisdagen den 29 januari 1850 drabbades
främst Östergötland av ett så fruktansvärt
snöoväder att dagen fortfarande omnämns
som "Urväderstisdagen" eller "Den onda
tisdagen". Dagen hade börjat med milt och
odramatiskt väder, som sedan hastigt övergick
i våldsam snöstorm och bitande kyla.
Detta överraskade totalt de många som var
ute på arbete i skogen eller färdades längs
vägarna. Man har uppskattat att mer än
100 människor i landskapets östra del
dukade under denna fasans dag.
http://www.smhi.se/sgn0102/n0205/artike ... _okt04.pdf

Bara i östra Östergötland ~100 personer!


Snöstormen dödar Den Onda Tisdagen 29 januari 1850.
Då mötte 35 människor döden i form av köld och snöstorm i Norrköpingstrakten.

Först dagen efter kunde människorna i och omkring staden börja leta efter sina döda. Man fann dem i drivorna på landsvägarna, i snömassorna på Bråvikens is och i några fall bara några 10-tal meter från bebyggelsen. Stela, täckta ispansar. Ihjälfrusna.

Tragediens omfattning var sannolikt svår att fatta för dåtidens människor. Och den är väl om möjligt ännu svårare att begripa för nutida människor med ständiga väderrapporter på TV och med kläder som betydligt bättre än de var 1850.

Katastrofdagen började med en klar och vindstilla morgon. Många människor i och runt Norrköping gav sig tidigt iväg för att utföra sina vardagliga sysslor. Det kunde röra sig om skjutsuppdrag med häst och vagn, budskickningar, jobb i skogen, transporter över isarna. Vid 10-tiden kom ovädret. Snön började vräka ned och temperaturen sjönk snabbt. Så kom stormen. En kraftig nordvästan som kastade sig över Norrköpingstrakten samtidigt som snön föll allt tätare.

Temperaturen sjönk ytterligare och nådde ner till minus 28-29 grader. Ovädret nådde sin kulmen vid 17-tiden på kvällen. Vid 21-tiden upphörde snöfallet och vinden avtog. Den påföljande onsdagen blev lugn och klar och man kunde börja söka efter sina saknade.
Startsida Innevånarna i Kopparbo drabbades säkerligen av stormen men det finns i tidningsreportagen inga rapporter om några döda från Kopparbo.

Men under onsdagen den 30 januari kom rapporter om tragedierna i närliggande områden. Här skall endast nämnas några:

Det första dödsbudet gällde en dräng från Norrköping som med häst och vagn kört fast i en driva på Söderköpingsvägen. Överrumplad av snö och kyla hade han frusit ihjäl.

På en sjö på gränsen mot Sörmland hittade man fem bönder som frusit till döds i en driva och i snömassorna på Bråvikens is fann man på onsdagsmorgonen sju bönder från Jonsberg. Alla hade dött i kylan.

Niklas Hansson från Östra Stenby blev tillsammans med sina tre drängar kvar på Bråvikens is på hemväg från Kolmården. Snön tog deras liv. Hanssons hästar klarade dock snön och kölden, tog sig hem och kunde indirekt vittna för folket på hemmagården om tragedien.

Som svart ironi kan man sedan se det faktum att de första vårtecknen kom extremt tidigt till Östergötland detta år. Den 8 februari sågs lärkan i samma trakter som knappa två veckor tidigare drabbats av köldkatastrofen
http://web.telia.com/~u21129410/Handelser/A_Stormen.htm

MVH

Hans

[Hans]

Inga sjukdomar än? Digerdöden är väl svår att få fram trovärdiga siffror på men vi har ju:

Spanska sjukan var en svår epidemi eller pandemi av influensa som bröt ut i Madrid (därav namnet) i maj 1918, under slutskedet av första världskriget. Spanska sjukan spred sig över världen på ungefär fyra månader. I november 1918 nådde den Japan. Över världen insjuknade 500 miljoner människor, varav mellan 20 och 40 miljoner dog.
Vid midsommar 1918 konstaterades det första fallet i Sverige av spanska sjukan och under 1918 rapporterades 516.013 fall eller 9 % av hela befolkningen, varav 27.379 dödsfall. Därutöver kan ett stort antal icke rapporterade sjukfall ha förekommit. Under år 1919 beräknas 200.000 svenskar ha insjuknat, med 9.000 dödsfall. Nationalencyklopedin anger det något lägre antalet 35.000 dödsfall för dessa båda år. Under år 1920 dog 3.000 svenskar av spanska sjukan. Spanska sjukan återkom i svagare varianter långt in på 1920-talet.
http://susning.nu/Spanska_sjukan

Över 36 000 döda!

MVH

Hans

[Ördög]

I dag hade det förflutit 200 år sedan den av allt att döma värsta brandkatastrof som drabbat Norge och hela Norden - kyrkbranden i Grue i Hedmark. Den 26 maj 1822 fattade den medeltida stavkyrkan eld av okänd orsak mitt under pingstdagens högmässa. Kyrkans dörrar öppnades inåt, och naturligtvis blockerades utgångarna genast då de panikslagna gudstjänstbesökarna försökte ta sig ut. Branden krävde 116 människoliv.
Mer om ämnet i denna tråd.

Ytterdörrar utåt
viewtopic.php?f=9&t=48489&p=833071#p824028

[Stefan Lundgren]

Det behöver inte vara fall med över tusen döda och ett fåtal händelser med svenskar inblandade har hänt. Däremot har vi haft ett flertal händelser med mellan 20-100 döda. Sådana exemplen har väl dragit upp i denna tråd.

Snöstormen i mars 1888 är nog bortglömd idag, men inte vissa händelser som är relaterat till denna storm. Bl a de sju ungdomar som avled mellan öarna Vidinge och Sundskär efter hade bevittnat ett väckelsemöte. I Visby omkom nio arbetare sedan de hade försökt att förtöja ett fartyg som höll på att slita sig i stormen och vad säkert omtalat på Gotland efteråt, men hur känt att denna händelse är känt idag.

Stefan