Vanliga missuppfattningar

Diskussioner kring vår historia i allmänhet.
Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2022
Inlägg: 11956
Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
Ort: Uppland
Kontakt:

Inlägg av Stefan Lundgren » 7 september 2007, 15:03

Befolkningsändringarna har jag tittat tidigare på - de ger ingen absolut siffra på dödligheten - utflyttningen spelar en viktig roll i de här minskningarna.


Jo, det tyckte att jag skrev i det föregående inlägg att man inte känner till hur många som dog om man inte har tillgång till en mortalitetsrapport eller en socknens dödbok. När det gäller in- och utflyttning så fanns det för vissa socknar en speciell längd för externa flyttningar. Det var först under 1800-talet som det blev "obligatoriskt"(ej rätt ord) att föra vilka som flyttade in eller ut från/till en socken. I mortalitetsrapporterna under 1700-talet gick det inte att se hur många som flyttade från eller till en socken, s k för externa flyttningar.
I dåliga tider sökte sig många yngre drängar och pigor till städer och större gods för att jobba där, och bidrar därigenom till befolkningsminskingen. Nödåret 1773 slog inte alls lika hårt här som exempelvis i Dalarna. Däremot på 1690-talet är barnadödligheten extremt stor. Samma sak vintern 1710-11. Fast det är fortfarande möjligt att dödligheten var lite högre 1773 - men väldigt mycket tror jag inte att det är.


Någon kanske har läst eller tittat i Hans Norman & Ann-Sofi Ohlanders artikel Kriser och katastrofer i Historisk tidskrift 1984. Dom tog upp att året 1773 var svår på vissa avseenden; dödligheten för riket totalt uppgick till 53 promille och för vissa socknar ännu högre siffra. Om jag minns rätt så var dödligheten exempelvis i Torstuna socken norr om Enköping 123 promille. En detalj som jag anses vara frapperande är att folkmängden inte sjönk värst mycket i Torstuna i början av 1770-talet. År 1772 hade socknen 1 572 invånare och året efter 1 504 invånare, måste berott på en viss form av inflyttning eftersom barnafödandet var låg under dessa år.

Dödligheten under 1710-11 måste också vara pesten inblandat, det var ju en pest samtidigt i Sverige då.

Stefan

Användarvisningsbild
Den stegrande kamelen
Medlem
Inlägg: 991
Blev medlem: 23 mars 2002, 21:08
Ort: Göteborg
Kontakt:

Re: Vanliga missuppfattningar

Inlägg av Den stegrande kamelen » 2 december 2007, 00:54

a81 skrev:Det finns många missuppfattningar om hur det var förr i tiden. En vanlig sådan är att man tror att människor aldrig blev gamla förr. Visst var medellivslängden låg, men det berodde främst på hög barnadödlighet och att fler människor dog mitt i livet. Många levde långt upp i 70-, 80- och t o m 90-årsåldern även för flera hundra år sedan.
Saxat från ett Arla mjölkpaket (ekologisk standardmjölk, 1 liter):
Livet var nog ganska tufft på medeltiden och få människor blev äldre än 40 år.
Tråkigt om sådana missuppfattningar sprids i ett av Sveriges mest lästa medier. För det är väl en missuppfattning, även om det här handlar om ännu äldre tider än tråden tidigare varit inne på?

Användarvisningsbild
Göstring
Medlem
Inlägg: 1501
Blev medlem: 25 februari 2004, 06:59
Ort: Skåne/Dalarna

Inlägg av Göstring » 2 december 2007, 22:23

En utmärkt källa om man är intresserad av olika länders demografiska utveckling är Human Mortality Database, http://www.mortality.org.

Diagrammet visar sannolikheten att dö från och med födelsedagen och till, men inte inklusive, ettårsdagen osv. för människor födda 1751, kapat vid 80.
Källa: Human Mortality Database
Bilagor
hmd.jpg
hmd.jpg (21.93 KiB) Visad 3403 gånger

Användarvisningsbild
Hexmaster
Saknad medlem †
Inlägg: 10194
Blev medlem: 12 juni 2004, 18:41
Ort: Tjörn
Kontakt:

Inlägg av Hexmaster » 2 december 2007, 23:08

Mjölkpaket: Läste alldeles nyss att nyhetsförmedlingen mellan städerna i huvudsak sköttes av gesäller; fast då kunde ju nyheterna vara flera månader gamla. I övrigt var det prästerna som berättade vad som hänt, alltså av det som kyrka & krona tyckte var lämpligt att berätta.

Användarvisningsbild
Hans
Redaktör och stödjande medlem 2024
Inlägg: 28889
Blev medlem: 11 juli 2002, 12:52
Ort: Utrikes

Inlägg av Hans » 2 december 2007, 23:33

Göstring skrev:Diagrammet visar sannolikheten att dö från och med födelsedagen och till, men inte inklusive, ettårsdagen osv. för människor födda 1751, kapat vid 80.
Källa: Human Mortality Database
40-årskrisen känner vi alla till men 23-års krisen? Kan någon förklara?

MVH

Hans

Användarvisningsbild
Göstring
Medlem
Inlägg: 1501
Blev medlem: 25 februari 2004, 06:59
Ort: Skåne/Dalarna

Inlägg av Göstring » 2 december 2007, 23:52

Hans skrev:
Göstring skrev:Diagrammet visar sannolikheten att dö från och med födelsedagen och till, men inte inklusive, ettårsdagen osv. för människor födda 1751, kapat vid 80.
Källa: Human Mortality Database
40-årskrisen känner vi alla till men 23-års krisen? Kan någon förklara?

MVH

Hans
Troligen det som kallas "age-heaping", att prästerna ofta registrerade den som var ca 20 som exakt 20 osv. Fast det verkar ligga lite fel. Hmm?

Användarvisningsbild
Göstring
Medlem
Inlägg: 1501
Blev medlem: 25 februari 2004, 06:59
Ort: Skåne/Dalarna

Inlägg av Göstring » 2 december 2007, 23:57

millgard skrev:
Den läskunnighet som förment skulle råda i Sverige från 1842 stämmer inte alls. Man hade husförhör om katekes men om man går in i protokollen så ser man att mycket få hade mer än ganska skrala förmågor i läsning och skrivning. Däremot så stämmer det att dagböcker från meniga soldater från den tiden är mycket ovanliga, förutom i svenska armén. Dock var även de få - utbildning var ett privilegium för makten.

1842 togs beslutet om folkskola men det dröjde ett halvsekel innan det fanns skolor (nästan) överallt.

Framåt 1880-talet började folkskolorna också få spridning på landsbygden och därefter blev det väl bättre. Men 100% har vi inte ens idag, det skall man ha klart för sig.

Under hela 1900-talet hade vi folkgrupper som i princip stod utanför systemet - lappar, zigenare och andra till exempel. Läskunnigheten var dålig eller saknades helt och sjukvård och liknande fick man ofta se i stjärnorna efter...




Allt beror som sagt på hur man definierar begreppet "missuppfattning".
Stod samerna utanför systemet?
Det verkar inte så vid en snabb titt i 1812 års Uppfostringskommittés enkätsvar.

http://www.foark.umu.se/samlingar/publ_urkunden.htm
http://www.foark.umu.se/samlingar/urkunden/urkund8.pdf
Urkunden Nr 8
1812 års uppfostringskommittés enkät
Svaren från lappmarksförsamlingarna
Åsele lappskola

Om Undervisnings-anstalterne i Åsele Lappmarks Patorat.
.

Under någon af de benämningar hwilka i Schema N.o 3 förekomma, finnes här ingen annan Skolinrättning, än en Lapsk Pedagogi-Skola, om hwilken följande i djupaste ödmjukhet.

A. I afseende på Inrättningen

1.o Denne Skolas egenteliga föremål är att lära Lapparnas Barn läsa i bok och förswarligt känna sin kristendom, samt tilldana Lappske Catecheter.

2.o Börjades enligt Bilagan Littera A, i Januarii 1732, är inrättad på Kron-stat, och stiftad på 1720-talet.

3.o År och dag på det publika förordnandet, kan icke här bestämt uppgifwas, då sådant ibland Skolans Acter och Handlingar saknas. Af Wilskmans Ecclesiastikwerk pag. 399, kan dock slutas dertill, hwarest om Lappmarken dessa verba formalia: ”Förutan Scholarne å Umeå och Lyckselå, skall wid hwarje hufwudKyrka en Schola uppbyggas så att de blifwa 7 till antalet.” hwarwid nedanföre citeres d. 3 Oct. 1723 Kongl Majs:ts förordning. Af Bilagan Litt. B, ses ock, det någon början till första Skol-husets uppförande på detta ställe, blifwit gord 1725, och af Litt. C att Staten för hwarje LappSkola, utom den i Lycksele, blifwit d. 9 Sept. 1729 Regaliter stadfästad.

5.o fonden till Skolans underhållande, är af allmänna medel för Lappmarks Ecclesiastik-Werket anslagne. Nuwarande förbättrade LappSkole-stat af år 1802, är att inhämta af Litt. D, hwilken jämförd med förenämnde 1729 års stat och närwarande tidspriser, i det närmaste utwisar beloppet på Skolans ordinarie inkomster och utgifter. Ehuru enligt berörde förbättrade stat af år 1802, penningar bestås till inköp af 56 tunnor korn efter Markegångspris, är dock, förmodeligen för andre dispositioner, icke wanligt få inlösa större qvantum, än circa 40 tunnor, hwilket öfwerenstämmer, med hwad Högl Kongl StadsContoret Litt. E beviljat. Någon extra ordinarie tillgång för Skolan, gifwes icke om icke dertill kan räknas, hwad af Ecclesiastik-medlen på Vner. Consistorii anmälan, efter reqvisition, serskildt till reparationer erhålles.

6.o Wid denne Skola är, såsom wid andre i Lappmarken, allenast en Lärare, och beloppet af dess lön 66 2/3 Rd BankoSedl:r hwarjemte bestås Boställe, som i stöd af Rikets Ständers underdåniga Skrifwelse till Kongl Majest af d. 2 Junii 1762 Litt. F skal wara ett Mantal. Är ock, efter den för Wästerbottns Län d. 23 Maj 1780 utfärdade Afwittrings-instruction, till ett Mantal utbrutit, utgörande enligt samma Instruction 1400 tunland duglig mark; men i anseende till hö-tillgången efter Lappmarkens beräkningssätt föga swarande till mera än 1 ½ mantal, hwilket af Litt. G inhämtes. Ingen betalning erhålles af Discenterne icke heller af deras föräldrar. Fast mera får man ofta gratis bespisa de senare, när de göra besök, och äfven förse de förra med flere nödtorfter än staten utsätter.

9.o Hus för Skol-barnen och Läraren äro anordnade, att af Lappmarks Ecclesiastik medlen uppbyggas och underhållas, och bestå af en Mansgårdsbyggning med 3:ne eldrum, en mindre Byggning med 2:ne boningsrum, ett wisthus i 2:ne afdelningar, en Stolpbod med loft, en Bastuga och Källare, af hwilka för närvarande, isynnerhet mangårdsbyggningen både till tak och wäggar, befinnes med förgängelsens utmärktare drag teknad. Äfven är den minre byggningen någodt föråldrad.

10.o Skolbarnen njuta alla förnödenheter fritt.

11.o Några förändringar i afseende på Inrättningen, föreskrifter, tillgångar m. m. hafwa icke widare förefallit, än att 1729 års LappSkole-stat, ianseende till den sedermera tilltagna årliga dyrheten på förnödenheter af alla slag, blifwit af höga Wederbörande uppå derom gord anhållan, tid efter annan ökad, såsom år 1786 med 16 Rd B.o och 1792 med 4 Rd samma mynt, samt sluteligen år 1802 reglerad på sätt uti förut citerade Bilaga Litt. D förmäles; hwarjemte den förbindelse Skolmästare-Instructionen anbefaller, att årligen till Vener. Consistorium ingifwa Räkning på Skolbarnens bespisning och beklädning i öfverensstämmelse med merbemälde 1729 års stat, af den anledning och auctioritet upphört, som Höglofl. Kongl. Lappmarks Directionens Skrifwelse d. 11 Nowemb. 1747 Litt. H utwisar.


B. I afseende på Undervisningen.

1.o Intagandet i Skolan sker utan willkor af ålder, kunskaper och kostnader. Wanliga åldern är ifrån 8 till 12à 14 år. Faderlösa och mäst fattiga pläga till inskrifning njuta företrädes-rätt.

2.o Sällan gifwes tillfälle till andra kunskapers bibringande än hwad till Skolans egenteliga föremål hörer. Sällsynt är ock, att undervisningen sträckes längre, än hwad Instructionen föreskrifwer. Inga andra sysselsättas med skrifning, än de som wisa fallenhet och hafwa någon bettre fattningsgåfwa att wäl medhinna hwad de i läsning böra praestera. Stilöfningen sträcker sig vanligen icke längre, än att skrifwa någodt efter förskrift.

5.o Skolan utgör ej mera än en Class; och intagas Barn af båda könen.

7.o Abcboken, Lutheri lilla Cateches med Svebilii förklaring, Salmboken och nya Testamentet af Bibelen, äro de böcker här nyttjas. Hwarjemte gifwes någon underrättelse uti gamla Testamentets Bibliska Historia. De flästa Lärjungar läsa Lappskan, andre hålla sig wid swenska böcker, och några äro med läsning på båda språken sysselsatte. Methoden är den som Instructionen tillåter.

9.o Underwisningen tager sin början i medio Januarii och fortsättes utan afbrott af ferier till högste sommaren, då 6 weckors frihet äro tillåtlige: Äfwen gifwes en weckas ledighet wid högtiderne samt några weckor Nyårstiden, då här hålles marknad och pedagogen har nödigt förse sig och Skolan med matvaror och öfrige nödtorfter för året.

12.o Offenteliga förhör såwäl i innanläsning af Lappska och swenska böcker, som det bokstafliga af kristendommens Lärostycken jemte förståndet deraf, anställas hwarje år i början af Januarii, då ContractsProsten eller någon annan, efter förordnande håller Visitation.

17.o Någon förändring af betydlighet, har ej underwisningen undergått. Mycken lättnad skulle för Docenten wara, och Discenterne skulle göra större framsteg, om den förbindelse kunde fås på föräldrarne som wilja hafwa sine Barn i Skolan, att de antingen sjelfve, eller genom Catechetene göra någon början till läsning med dem förut, innan de till Inskrifwning inträda, hwilka i moraliskt och fysiskt elände uppwäxte, befunnits på dubbelt sätt wårdsslösade, hos hwilka snygghet och iagttagning af mensklig anständighet warit aldeles främmande, hos hwilka någon upmärksamhet aldrig warit wäkt, och förståndet ständigt warit slumrande, hwilka fordrat flere månaders sysselssättning me blotta bokstäfwernes skiljande, hwilka upptagit lika lång tid att kunnat komma till någodt begrepp om stafningssättet, och på första Skol-året knapt kunnat bringas längre, än till någon ofullständig innanläsning. Wore derföre att önska, det föräldrarne kunde på nogodt sätt förmås, att icke göra de Barn aldeles lottlösa på all uppfostren förut som de ämna få till Skolan anmälde, att de åtminstone måtte hafwa gort någon början med dem förut, då underwisningen sedan i Skolan kunde blifwa lättare, och någon gång bringas öfwer det wanliga.

Stefan
Medlem
Inlägg: 3426
Blev medlem: 9 april 2002, 11:10

Re: Vanliga missuppfattningar

Inlägg av Stefan » 3 december 2007, 16:30

Livet var nog ganska tufft på medeltiden och få människor blev äldre än 40 år.
Att människor dog knall och fall när de väl fyllt 40 är givetvis ett missförstånd, en myt.

Att väldigt många dog innan de hann fylla 40 - är säkert sant.

En följdfråga slår mig. HUR MÅNGA 40 åringar fanns det?? Dvs, om födelsetalen / inflyttning var tillräckligt höga + avflyttning låg, så kan det ha funnits mycket gott om 40 åringar, även om väldigt många dog innan.
Har väl samband med den allmänna befolkningsstorleken antar jag.

Jeernkrok
Medlem
Inlägg: 43
Blev medlem: 12 juni 2007, 20:19
Ort: Bakom stora stenen i byn..

Inlägg av Jeernkrok » 12 december 2007, 16:07

Jag undrar hur stor chansen var att kvinnor dog i barnsäng?

Användarvisningsbild
MD650
Redaktör emeritus
Inlägg: 16318
Blev medlem: 27 mars 2002, 13:40
Ort: Det egentliga Sverige

Inlägg av MD650 » 12 december 2007, 17:09

Jeernkrok skrev:Jag undrar hur stor chansen var att kvinnor dog i barnsäng?
Man kanske ska tala om risken istället.......;)
:)

Jeernkrok
Medlem
Inlägg: 43
Blev medlem: 12 juni 2007, 20:19
Ort: Bakom stora stenen i byn..

Inlägg av Jeernkrok » 12 december 2007, 17:18

MD650 skrev:
Jeernkrok skrev:Jag undrar hur stor chansen var att kvinnor dog i barnsäng?
Man kanske ska tala om risken istället.......;)
:)
Ja, du det har du förstås rätt i..
Även om man kan påstå att det är relativt till deras levnadsstandard.. :wink:

Användarvisningsbild
Ulf T
Medlem
Inlägg: 134
Blev medlem: 8 juli 2003, 14:11
Ort: Stockholm

Inlägg av Ulf T » 17 januari 2008, 00:36

En vanlig missuppfattning, är att folk under medeltiden trodde jorden var platt. Visst går det att hitta ett och annat exempel på någon som trodde det. Men det var inte den allmänna uppfattningen. Dessutom går det ju än idag att hitta stollar som tror jorden är platt. Senast igår hörde jag något program i P1, där de väldigt kortfattat nämnde Galileo Galilei. De nämnde helt korrekt att han försvarade den heliocentriska världsbilden i strid mot kyrkans världsbild. Men de hävdade också att kyrkan trodde jorden var platt. Detta angående en konflikt som ägde rum långt efter Columbus upptäckt av Amerika, som de flesta vanliga missuppfattarna brukar tro var brytningen med tron på en platt jord.

Angående Columbus, hade han inte helt lätt att övertyga potentiella finansiärer om att det var en bra idé att segla västerut för att nå Indien och Kina. Där är en vanlig missuppfattning att Columbus var den som hade rätt, i strid med majoriteten som trodde jorden var platt. Men i själva verket rörde konflikten delade meningar om jordens omkrets. Columbus hade fel. De flesta andra hade en betydligt mer sanningsenlig bild av jordens omkrets. Därför trodde de inte på företaget. Med den tidens segelfartyg, skulle besättningen antagligen dö av törst eller hunger innan de nådde fram till Kina. Nu låg det turligt nog en kontinent på vägen, så det slutade inte så illa för Columbus i alla fall. Finns mer att läsa om det här: http://en.wikipedia.org/wiki/Christopher_Columbus

När man tänker efter, så är det rätt konstigt att man kan uppfatta det som att Columbus skulle ha upptäckt att jorden är rund. Om det nu var så att folk tvivlade på det, varför skulle de anse sig överbevisade av att han finner en ny kontinent? Borde inte beviset vara att han når ett ställe som man annars måste resa åt motsatt håll för att nå?

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2022
Inlägg: 11956
Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
Ort: Uppland
Kontakt:

Re: Vanliga missuppfattningar

Inlägg av Stefan Lundgren » 10 september 2008, 16:23

Någonting som jag har börjat undrat över är de utomäktenskapliga barnens existens under 1800-talet, att dessa fick status för att vara oönskade och om en moder fick ett utomäktenskaplig barn till så fick det äldre barnet gå på sidan om. Jag känner till att en notis i 1800-talets massmedia som skrev om att utomäktenskapliga barn borde vara värda mer, det var en unge som auktionerades ut till en familj för tio öre(om uppgiften stämmer) och det gav sken om att det var "alledes för lite". På det viset få man en bild över att utomäktenskapliga barn var värda, iallafall för vissa kretsar.

Stefan

Användarvisningsbild
millgard
Stödjande medlem 2020
Inlägg: 3797
Blev medlem: 23 mars 2007, 16:36
Ort: Luleå

Re:

Inlägg av millgard » 10 september 2008, 17:18

Göstring skrev: Stod samerna utanför systemet?
Det verkar inte så vid en snabb titt i 1812 års Uppfostringskommittés enkätsvar.

http://www.foark.umu.se/samlingar/publ_urkunden.htm
http://www.foark.umu.se/samlingar/urkunden/urkund8.pdf
Urkunden Nr 8
1812 års uppfostringskommittés enkät
Svaren från lappmarksförsamlingarna
Åsele lappskola

Om Undervisnings-anstalterne i Åsele Lappmarks Patorat.
.

Under någon af de benämningar hwilka i Schema N.o 3 förekomma, finnes här ingen annan Skolinrättning, än en Lapsk Pedagogi-Skola, om hwilken följande i djupaste ödmjukhet.

A. I afseende på Inrättningen

1.o Denne Skolas egenteliga föremål är att lära Lapparnas Barn läsa i bok och förswarligt känna sin kristendom, samt tilldana Lappske Catecheter.

2.o Börjades enligt Bilagan Littera A, i Januarii 1732, är inrättad på Kron-stat, och stiftad på 1720-talet.

3.o År och dag på det publika förordnandet, kan icke här bestämt uppgifwas, då sådant ibland Skolans Acter och Handlingar saknas. Af Wilskmans Ecclesiastikwerk pag. 399, kan dock slutas dertill, hwarest om Lappmarken dessa verba formalia: ”Förutan Scholarne å Umeå och Lyckselå, skall wid hwarje hufwudKyrka en Schola uppbyggas så att de blifwa 7 till antalet.” hwarwid nedanföre citeres d. 3 Oct. 1723 Kongl Majs:ts förordning. Af Bilagan Litt. B, ses ock, det någon början till första Skol-husets uppförande på detta ställe, blifwit gord 1725, och af Litt. C att Staten för hwarje LappSkola, utom den i Lycksele, blifwit d. 9 Sept. 1729 Regaliter stadfästad.

5.o fonden till Skolans underhållande, är af allmänna medel för Lappmarks Ecclesiastik-Werket anslagne. Nuwarande förbättrade LappSkole-stat af år 1802, är att inhämta af Litt. D, hwilken jämförd med förenämnde 1729 års stat och närwarande tidspriser, i det närmaste utwisar beloppet på Skolans ordinarie inkomster och utgifter. Ehuru enligt berörde förbättrade stat af år 1802, penningar bestås till inköp af 56 tunnor korn efter Markegångspris, är dock, förmodeligen för andre dispositioner, icke wanligt få inlösa större qvantum, än circa 40 tunnor, hwilket öfwerenstämmer, med hwad Högl Kongl StadsContoret Litt. E beviljat. Någon extra ordinarie tillgång för Skolan, gifwes icke om icke dertill kan räknas, hwad af Ecclesiastik-medlen på Vner. Consistorii anmälan, efter reqvisition, serskildt till reparationer erhålles.

6.o Wid denne Skola är, såsom wid andre i Lappmarken, allenast en Lärare, och beloppet af dess lön 66 2/3 Rd BankoSedl:r hwarjemte bestås Boställe, som i stöd af Rikets Ständers underdåniga Skrifwelse till Kongl Majest af d. 2 Junii 1762 Litt. F skal wara ett Mantal. Är ock, efter den för Wästerbottns Län d. 23 Maj 1780 utfärdade Afwittrings-instruction, till ett Mantal utbrutit, utgörande enligt samma Instruction 1400 tunland duglig mark; men i anseende till hö-tillgången efter Lappmarkens beräkningssätt föga swarande till mera än 1 ½ mantal, hwilket af Litt. G inhämtes. Ingen betalning erhålles af Discenterne icke heller af deras föräldrar. Fast mera får man ofta gratis bespisa de senare, när de göra besök, och äfven förse de förra med flere nödtorfter än staten utsätter.

9.o Hus för Skol-barnen och Läraren äro anordnade, att af Lappmarks Ecclesiastik medlen uppbyggas och underhållas, och bestå af en Mansgårdsbyggning med 3:ne eldrum, en mindre Byggning med 2:ne boningsrum, ett wisthus i 2:ne afdelningar, en Stolpbod med loft, en Bastuga och Källare, af hwilka för närvarande, isynnerhet mangårdsbyggningen både till tak och wäggar, befinnes med förgängelsens utmärktare drag teknad. Äfven är den minre byggningen någodt föråldrad.

10.o Skolbarnen njuta alla förnödenheter fritt.

11.o Några förändringar i afseende på Inrättningen, föreskrifter, tillgångar m. m. hafwa icke widare förefallit, än att 1729 års LappSkole-stat, ianseende till den sedermera tilltagna årliga dyrheten på förnödenheter af alla slag, blifwit af höga Wederbörande uppå derom gord anhållan, tid efter annan ökad, såsom år 1786 med 16 Rd B.o och 1792 med 4 Rd samma mynt, samt sluteligen år 1802 reglerad på sätt uti förut citerade Bilaga Litt. D förmäles; hwarjemte den förbindelse Skolmästare-Instructionen anbefaller, att årligen till Vener. Consistorium ingifwa Räkning på Skolbarnens bespisning och beklädning i öfverensstämmelse med merbemälde 1729 års stat, af den anledning och auctioritet upphört, som Höglofl. Kongl. Lappmarks Directionens Skrifwelse d. 11 Nowemb. 1747 Litt. H utwisar.


B. I afseende på Undervisningen.

1.o Intagandet i Skolan sker utan willkor af ålder, kunskaper och kostnader. Wanliga åldern är ifrån 8 till 12à 14 år. Faderlösa och mäst fattiga pläga till inskrifning njuta företrädes-rätt.

2.o Sällan gifwes tillfälle till andra kunskapers bibringande än hwad till Skolans egenteliga föremål hörer. Sällsynt är ock, att undervisningen sträckes längre, än hwad Instructionen föreskrifwer. Inga andra sysselsättas med skrifning, än de som wisa fallenhet och hafwa någon bettre fattningsgåfwa att wäl medhinna hwad de i läsning böra praestera. Stilöfningen sträcker sig vanligen icke längre, än att skrifwa någodt efter förskrift.

5.o Skolan utgör ej mera än en Class; och intagas Barn af båda könen.

7.o Abcboken, Lutheri lilla Cateches med Svebilii förklaring, Salmboken och nya Testamentet af Bibelen, äro de böcker här nyttjas. Hwarjemte gifwes någon underrättelse uti gamla Testamentets Bibliska Historia. De flästa Lärjungar läsa Lappskan, andre hålla sig wid swenska böcker, och några äro med läsning på båda språken sysselsatte. Methoden är den som Instructionen tillåter.

9.o Underwisningen tager sin början i medio Januarii och fortsättes utan afbrott af ferier till högste sommaren, då 6 weckors frihet äro tillåtlige: Äfwen gifwes en weckas ledighet wid högtiderne samt några weckor Nyårstiden, då här hålles marknad och pedagogen har nödigt förse sig och Skolan med matvaror och öfrige nödtorfter för året.

12.o Offenteliga förhör såwäl i innanläsning af Lappska och swenska böcker, som det bokstafliga af kristendommens Lärostycken jemte förståndet deraf, anställas hwarje år i början af Januarii, då ContractsProsten eller någon annan, efter förordnande håller Visitation.

17.o Någon förändring af betydlighet, har ej underwisningen undergått. Mycken lättnad skulle för Docenten wara, och Discenterne skulle göra större framsteg, om den förbindelse kunde fås på föräldrarne som wilja hafwa sine Barn i Skolan, att de antingen sjelfve, eller genom Catechetene göra någon början till läsning med dem förut, innan de till Inskrifwning inträda, hwilka i moraliskt och fysiskt elände uppwäxte, befunnits på dubbelt sätt wårdsslösade, hos hwilka snygghet och iagttagning af mensklig anständighet warit aldeles främmande, hos hwilka någon upmärksamhet aldrig warit wäkt, och förståndet ständigt warit slumrande, hwilka fordrat flere månaders sysselssättning me blotta bokstäfwernes skiljande, hwilka upptagit lika lång tid att kunnat komma till någodt begrepp om stafningssättet, och på första Skol-året knapt kunnat bringas längre, än till någon ofullständig innanläsning. Wore derföre att önska, det föräldrarne kunde på nogodt sätt förmås, att icke göra de Barn aldeles lottlösa på all uppfostren förut som de ämna få till Skolan anmälde, att de åtminstone måtte hafwa gort någon början med dem förut, då underwisningen sedan i Skolan kunde blifwa lättare, och någon gång bringas öfwer det wanliga.

Vad som stod i lagboken var en sak, vad som rådde i verkligheten var en annan. Men sameskolor inrättades, det är sant. Dock så rådde man nog inte på alla samer bättre än vad man gör med romer idag - tyvärr finns det ännu mycket bristfälliga skolkunskaper hos romer, främst kvinnor som ofta slutar skolan i tidig ålder i praktiken, trots skolplikt osv.

Användarvisningsbild
Göstring
Medlem
Inlägg: 1501
Blev medlem: 25 februari 2004, 06:59
Ort: Skåne/Dalarna

Re: Re:

Inlägg av Göstring » 10 september 2008, 17:49

millgard skrev:
Göstring skrev: Stod samerna utanför systemet?
Det verkar inte så vid en snabb titt i 1812 års Uppfostringskommittés enkätsvar.

http://www.foark.umu.se/samlingar/publ_urkunden.htm
http://www.foark.umu.se/samlingar/urkunden/urkund8.pdf
Urkunden Nr 8
1812 års uppfostringskommittés enkät
Svaren från lappmarksförsamlingarna
Åsele lappskola
[...]

Vad som stod i lagboken var en sak, vad som rådde i verkligheten var en annan. Men sameskolor inrättades, det är sant. Dock så rådde man nog inte på alla samer bättre än vad man gör med romer idag - tyvärr finns det ännu mycket bristfälliga skolkunskaper hos romer, främst kvinnor som ofta slutar skolan i tidig ålder i praktiken, trots skolplikt osv.
Det där är inte lagboken, utan en undersökning om hur det förhöll sig.
Hade samerna verkligen sämre tillgång till utbildning än andra?

Skriv svar