Krogvärdinnor

[David Asplund]

Någon som har en förklaring till varför det finns så många kvinnliga gestalter som är krogvärdinnor i vår populärkultur? Det finns säkert någon känd i Bellmans epistlar. Men tänker också på Halta Lotta, Sola i Karlstad, Lotta Svärd - och Cajsa Wargs berömda uttryck man tager vad man haver. Vilka är verkliga och vilka är fiktiva. Det verkar nästan som om man var tvungna att uppfinna dem om de inte fanns. Litet knappologiskt: Vad finns det mer?

[pandersson2]

Jag tror att den bästa förklaringen är att det oftast är män som skrivit tidigare. Är det samma förhållande även i nutidslitteratur?

[Stefan]

Min gissning är att det inte fanns så många fria yrken öppna även för kvinnor, där de dessutom kom i kontakt med män utan att det var nåt märkligt med det.
Vidare, en krögare/krögerska måste ju ha skinn på näsan, i synnerhet då en krögerska. Då blir det ju tacksamt att avspegla dem, anekdoterna skapas nästan av sig själva...

Barnmorskorna som ju även de måste ha varit kraftfulla personligheter, t.ex. kom i kontakt huvudsakligen med andra kvinnor.

[Tigranes]

Det finns väl också sånger o dyl. i populärkulturen om prostituerade kvinnor?

[Hexmaster]

Tror att samtliga som nämns här är faktiska, utom Lotta Svärd (dikt) och möjligen Halta Lotta (fast flera förslag finns).

Det finns säkert någon känd i Bellmans epistlar.

Ulla ("min Ulla") Winblad.

Cajsa Wargs berömda uttryck man tager vad man haver.

För det första så var hon definitivt ingen krogvärdinna, för det andra är citatet en myt.

Det finns väl också sånger o dyl. i populärkulturen om prostituerade kvinnor?

Som flickan i Havanna, t.ex.

[feffe]

Det finns väl också sånger o dyl. i populärkulturen om prostituerade kvinnor?

Som flickan i Havanna, t.ex.

...eller just Ulla winblad, då.


[ Har justerat texten - för att se hur citat-funktionen fungerar, ta en titt på inläggets "källkod" (klicka på penn-ikonen för redigering). /Hex ]

[Fubbik]

Anna Christina (Kajsa) Warg skrev en bok "Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber" och där står ibland "man tager, om man så hava kan...".

Ulla Winblad hette egentligen Maria Kristina Kjellström, men kallade sig Ulla Winblad för att inte folk skulle få reda på vad hon hade för sig i Stockholm. Men så kom Bellman...