Av egen erfarenhet är jag tyvärr tvungen att säga att Wodehouse har vissa svårigheter att fastna hos många personer - och kan nog definitivt uppfattas som lite otidsenliga i en del kretsar. Människor har av någon outgrundlig anledning svårt att se det fantastiskt roliga i brittisk aristokratis förehavanden på 1920- och 30-talet. Inte ens om de matas med dramatiseringen av Jeeves & Wooster med Hugh Laurie och Stephen Fry fastnar alla helt.Bess skrev: Till kategorin "komedins klassiker" nominerar jag PG Wodehouse och i synnerhet böckerna om Jeeves och Bertie Wooster. De står lite närmare vår tid än Twain. I kategorin "klassiska kriminalromaner" Raymond Chandler, till exempel Den stora sömnen.
En äldre kvinna läste en Wodehousebok och sade sedan att den var något torr, vilket var lika illustrativt som bedrövande. Vissa verkar bygga hela sin kulturella upplevese på att få allting serverat som enkla och ofta grova skämt som kommer ut på löpande band och med handling som ständigt bygger på våghalsig spänning snarare än på understatements och stiff upper lips. Vilket är mycket tråkigt.
Betydligt fler borde läsa Wodehouse, om inte annat för att motivera nya utgåvor, men jag är rädd att det inte riktigt fungerar som inkörsport till den litterära världen.
Jerome K Jeromes bok Tre män i en båt är nog faktiskt bättre i det sammanhanget.
Ett tips, som dock kommer flera månader för sent, är att tipsa om böcker som går snabbt att läsa - får man en snabbläst trevlig roman eller deckare på 200 sidor som man läst ut på ett par dagar gör att man avdramatiserar hela grejen med att läsa skönlitterärt, skönlitteratur känns då inte som något tungt och abstrakt som man tragglar sig igenom och som bara tar tid.
