En a´n har aldrig kunnat begripa varför arkeologerna alltid frågar varifrån en kultur kom. Som om det var standard att folk nomadiserade. De som rantade runt med stora stenar och gjorde anläggningar för ritual tänkte väl två gångar innan de rev upp bopålarna?
.
De flesta områden med tjänlig natur visar kontinuerlig bosättning. Sen finns länder som Polen med områden som drabbas av översvämningar nu och då. Det får väl en generation att fly fältet. I nordvästra Jylland har sandstormarna täckt bra mark.
.
Nåja, goterna/ gutones / gothones har kanske vandrat en del. Naturligtvis hade de en lång förhistoria och vi kan bara börja där flera oberoende källor nämner dem första gången. Jag har just kollat på polsk arkeologi och arkeologin bekräftar att förmodligen sammanfaller den s.k. Wielbarkkulturen runt 50 - 220 AD med goterna. Kärnområtet låg mellan Danzig i norr och Poznan sydväst om denna stad. Efter detta expanderar/flyttar man österut till Ukraina och då även så långt som till Svarat Havet.
.
Han menar att kulturen är i huvudsak en fortsättning på en tidigare Przworsk och Oksywiekultur allt enlig arkeologins metod att uppkalla kulturen efter fyndplatserna. Detta enligt chiefen själv Tadeusz Makiewicz. Vissa artefakter är besläktade med nordiska och andra med hela Västeuropa där exempelvis det ringformade spännet förekommer och vi har ochså den bygelformade fibulan. Vidare nämns armringar med ormhuvud som förekommer överallt i Norden.
.
Det finns inget där som bevisar nån större invandring. Handeln runt Östersjön är säkerligen minst lika gammal som bronsåldern och i vissa fall äldre. Alltså kan man inte sluta sig till något från ett fåtal artefakter. Möjligen har man importerat stencirklar från Norden på något sätt. Det enda vi kan säga att det förmodligen var goternas område.
.
Men sen har vi då fynden av de tyngsta guldhalsringarna i Pomern norr om goterna från Oder och österut. Den som är hel bevaras i Kolberg nån mil från fyndplatsen Peterfitz och den väger runt 2 kilo. En del som väger ca 1,4 kilo har hittats i Stargård 10 mil västsydväst om Kolberg. Det finns ochså fynd av några brakteater från Polen i samma område.
.
Varifrån denna rikedom? Förmodligen var det bärnstenen där handelsmännen började använda den som bytesvara i takt med att handeln med Rom sköt fart. Det finns förstås fynd av romerska föremål. Talrikaste föremålet är silverdenarerna runt 60000 i Polen att jämföras med Gotlands 40000 vill jag minnas. Man slutade mynta dem 237 AD men de cirkulerade förstås mycket länge. Nordborna föredrog silver och guld istället för mynt av billigare metaller. Silver och guld var förstås bekvämt eftersom det kunne användas till smycken vid behov.
.
På Ptolemeus karta ca 120 AD finns "sideni" = daner på andra sidan i detta område om kartan stämmer. Men vi känner senare varodni/ varner och vender från detta område. (jag undrar över att Tacitus nämner Slaver?) I alla händelser har detta område haft samma kultur som i Norden före 500 AD. Ringarna har samma inpunssade mönster med halvmånar som halsringar från Fyn, Skåne och Västergötland och dessa är en speciell liten grupp. Kanske det var dessa "halvdaner" som drev ut herulerna/ erilerna från de danska öarna runt 500 AD?
.
Vidare vet vi inte i vilken grad de har varit förmedlare av nordisk kultur till goterna. Sen vet vi ju att eriler/ heruler anslöt sig till goterna i Svarta Havet efter ca 260 AD dvs. de var vänner.
.
I de romerska analerna nämns "rugi" och i den senare Widsith "holmerugi" vilka då förmodligen kom från Rügen som kan ses som en holme. Det svåra med dessa forntida stammar att vi aldrig får något grepp om hur stora de var. Ej heller exakt var de bodde.
ha det catshaman
.
På tal om Widsith. det engelska poemet med 143 rader anses vara det äldsta skrivna poemet från 600-talel. Det beskriver 300 - 500-tal och blandar friskt olika tider och olika stora ledare som en minneslista. Andra avsnittet berättar om olika folk och tredje avsnmittet om tänkta besök hos dessa.
Där nämns att ostgoterna kom från Balticum och att goterna fanns vid Vistula/ Weischsel där de bekämpade Attila i skogarna. Alltså fanns de där nära mitten av 400-talet
.
Ongentheow nämns som ledare för svearna och det var förstå bara vid en viss tidpunkt. Det gör att det blir ett poem och en minneslista och ej historia i vår mening.
Goternas ursprung
Arkeologi i Polen om goterna
Senast redigerad av 1 catshaman, redigerad totalt 10 gånger.
Wessén: De nordiska språken
hej jag har massa citat här, så jag säger bara sida och paragraf så får ni kolla upp det på biblioteket själva.
"De nordiska språken har vissa drag gemensamma med de östgermanska, från den tid då goterna och de andra östgermanska folken bodde i Skandinavien (se nedan s. 26 f.). De viktigaste är:"
§ 1-jj-/-ww->-ggj- (got. -ddj-) och -ggw- ex. urg. *twaj-jo, fht. zweiio, got. twaddje, fisl. tveggia , fsv. twäggia.
(...)
§2 sg. pret ändas på -t: got. gaft 'du gav', namt 'du tog'; fisl. gaft namt.
§3 bildandet av sk. inkoativa verb på -nan, fisl. -na: got. fra-lusnan 'gå förlorad' (:fra-liusan 'förlora'), af-lifnan 'bli kvar', fullnan 'bli full'; fisl. losna, ljusna, gulna. Inkoativa verb på -na(n) saknas i västgermanska språk.
§4 verbalabstrakter på urg. (urn.) -oni, -ini, -eni- till svaga verg: got. skeireins 'förklaring' (:skeirjan 'förklara'); isl. skipan 'ordning' (:skipa 'ordna'), lausn 'lösen' (:leysa 'lösa'); nusv. början, väntan mfl.
"Likheten med gotiskan är stört i de östnordiska språken (dvs. svenskan och danskan, min parantes). Gotiskan har liksom fornsvenskan o (långt, min anmärkning) där isländskan liksom de västgermanska språken har u (långt ds.): got. bauan (läs: båan), fsv. boa, fisl. búa, fht. buan. Gotiskan saknar s.k. a-omljud, och detta förekommer i mindre uträckning österut i Norden än västerut. (...): got. budans 'bjuden', fsv. budhin, fisl. bodhinn, ty. geboten. Gotiskan har i nom. ack. pl. av neutrala n-stammar formen
-ona (t.ex. aug-ona 'ögonen'), vilket motsvarar fsv. -on (ögh-on), under det att fisl. har en (troligen anaologiskt nybildad form utan -n- ('augu').
(...)
Också inom ordförrådet finns några anmärkningsvärda olikheter mellan de tre språkgrupperna. Ordet för sol i de nordiska språken är detsamma som i lat. (sol m.) och i grek. (helios m.) De västgermanska språken har en annan ordstam: ty. Sonne, eng. sun. Gotiskan har både 'sauil' n. och 'sunno' f."
vidare s. 110 samma bok om forngutniskan:
"Enstaka likheter med gotiskan har kunnat påvisas, trots det betydande avståndet i tid och rum. Ordet 'lamb' betyder i fgutn. och i gotländskt folkmål icke 'lamm' utan liksom i den gotiska bibeln 'får'. (...) I varje fall är likheterna med gotiskan ingenstädes i Norden så stora som i forngutniskan."
Jfr. även stavning av Gotland innan den nya lågtyska formen kom i bruk: Gut-land.
/janne
"De nordiska språken har vissa drag gemensamma med de östgermanska, från den tid då goterna och de andra östgermanska folken bodde i Skandinavien (se nedan s. 26 f.). De viktigaste är:"
§ 1-jj-/-ww->-ggj- (got. -ddj-) och -ggw- ex. urg. *twaj-jo, fht. zweiio, got. twaddje, fisl. tveggia , fsv. twäggia.
(...)
§2 sg. pret ändas på -t: got. gaft 'du gav', namt 'du tog'; fisl. gaft namt.
§3 bildandet av sk. inkoativa verb på -nan, fisl. -na: got. fra-lusnan 'gå förlorad' (:fra-liusan 'förlora'), af-lifnan 'bli kvar', fullnan 'bli full'; fisl. losna, ljusna, gulna. Inkoativa verb på -na(n) saknas i västgermanska språk.
§4 verbalabstrakter på urg. (urn.) -oni, -ini, -eni- till svaga verg: got. skeireins 'förklaring' (:skeirjan 'förklara'); isl. skipan 'ordning' (:skipa 'ordna'), lausn 'lösen' (:leysa 'lösa'); nusv. början, väntan mfl.
"Likheten med gotiskan är stört i de östnordiska språken (dvs. svenskan och danskan, min parantes). Gotiskan har liksom fornsvenskan o (långt, min anmärkning) där isländskan liksom de västgermanska språken har u (långt ds.): got. bauan (läs: båan), fsv. boa, fisl. búa, fht. buan. Gotiskan saknar s.k. a-omljud, och detta förekommer i mindre uträckning österut i Norden än västerut. (...): got. budans 'bjuden', fsv. budhin, fisl. bodhinn, ty. geboten. Gotiskan har i nom. ack. pl. av neutrala n-stammar formen
-ona (t.ex. aug-ona 'ögonen'), vilket motsvarar fsv. -on (ögh-on), under det att fisl. har en (troligen anaologiskt nybildad form utan -n- ('augu').
(...)
Också inom ordförrådet finns några anmärkningsvärda olikheter mellan de tre språkgrupperna. Ordet för sol i de nordiska språken är detsamma som i lat. (sol m.) och i grek. (helios m.) De västgermanska språken har en annan ordstam: ty. Sonne, eng. sun. Gotiskan har både 'sauil' n. och 'sunno' f."
vidare s. 110 samma bok om forngutniskan:
"Enstaka likheter med gotiskan har kunnat påvisas, trots det betydande avståndet i tid och rum. Ordet 'lamb' betyder i fgutn. och i gotländskt folkmål icke 'lamm' utan liksom i den gotiska bibeln 'får'. (...) I varje fall är likheterna med gotiskan ingenstädes i Norden så stora som i forngutniskan."
Jfr. även stavning av Gotland innan den nya lågtyska formen kom i bruk: Gut-land.
/janne
ursprung och influens
Jag har E. Wessen lilla ordbok från 1966. Forskningen har gått framårt en bit sen hans tid och inte alla etymologier har visat sig vara rätt. Vad gäller arkeologin har ingen bevisat att goterna skulle komma från Skandinavien
.
Däremot råder en stor släktskap inom "svebiska förbundet" Orosius nämner 54 folk och de var troligtvis fler. De var kända för sin hårknut och i Norden för sin halsring. Östersjön kallade Suevi av Ptolemeus och det är möjligt att suiones/ svear har fått namn av dessa. Goterna hade på 200-talet sitt kärnområde i nuvarande Polen från Poznan till Danzig. Österut fanns Balthi / Visigoths och söder om goterna burgunderna kännertecknade av uglemask på urnor och andra föremål. En företeelse vi ser långt tidigare i Troja.
.
I Pommern har man hitta de tyngsta halsringar på runt 2 kilo och som är likadant mönstrade som ringar från Fyn, Skåne, Västgötland och möjligen Norge där jag inte har nån bra bild. Halsringen talar för centrala ritual inom dessa ringars områden. Förmodligen sysslad de rika i Pommern med bärnstenshandel.
.
Men att vi finner rituella föremål och även stencirklar betyder inte automatiskt att det har varit utvandrare utan om kulturell influens i första hand. Folks historie vid denna tid gick tillbaka till brons och stenålder. Vi finner ju artefakter från andra sidan Östersjön även i Sverige så vi skulle lika väl kunna säga att de invandrat hit om man går efter fynd.
.
Samma gäller förstås språkbruket där alla språk lånat av varandra eller i tiden haft nån sorts kontakt. Ett talande exempel är att finskans urgamla ord för mor = äiti finns i såväl gotiska som gammal Högtyska. Man ska inte döma efter enstaka ord. Nutida språk i Norden är i hög grad styrda av kyrklatinet.
.
Om man med påtagliga artefakter kan styrka ett påstående är det bästa grunden ör en relativ arkeologisk sanning. Jag ser det som en folketymologi/ förklaring om man sätter likhetstecken mellan gothones Tacitus nämner i Polen och gutae/ gautae Ptolemeus nämner på ön Skandza. Det verkar önsketänkande när historiefattiga nodbo vill bli i släkt med hela Europa. Eller att somliga påstår att Norden trängde ut alla andra i Europa.
.
Ett av bevisen man använder är Jordanes Getica, men om man läser noga skulle utvandringen ha skett i slutet av järnåldern. Jag betvivlar att Jordanes hafft källor som kan bevisa det. det är inte kända från grekiskt håll. Grekerna kallade nordborna Hyperboreer = nordligaste nordliga.
En del av varelserna de beskriver är faktiskt roliga att se på --- huvudet i magen, enfotingar, hundhuvuden, djurkropp människohuvud. Jag kollade i spegeln och ser inte dessa drag
ha det catshaman
.
Däremot råder en stor släktskap inom "svebiska förbundet" Orosius nämner 54 folk och de var troligtvis fler. De var kända för sin hårknut och i Norden för sin halsring. Östersjön kallade Suevi av Ptolemeus och det är möjligt att suiones/ svear har fått namn av dessa. Goterna hade på 200-talet sitt kärnområde i nuvarande Polen från Poznan till Danzig. Österut fanns Balthi / Visigoths och söder om goterna burgunderna kännertecknade av uglemask på urnor och andra föremål. En företeelse vi ser långt tidigare i Troja.
.
I Pommern har man hitta de tyngsta halsringar på runt 2 kilo och som är likadant mönstrade som ringar från Fyn, Skåne, Västgötland och möjligen Norge där jag inte har nån bra bild. Halsringen talar för centrala ritual inom dessa ringars områden. Förmodligen sysslad de rika i Pommern med bärnstenshandel.
.
Men att vi finner rituella föremål och även stencirklar betyder inte automatiskt att det har varit utvandrare utan om kulturell influens i första hand. Folks historie vid denna tid gick tillbaka till brons och stenålder. Vi finner ju artefakter från andra sidan Östersjön även i Sverige så vi skulle lika väl kunna säga att de invandrat hit om man går efter fynd.
.
Samma gäller förstås språkbruket där alla språk lånat av varandra eller i tiden haft nån sorts kontakt. Ett talande exempel är att finskans urgamla ord för mor = äiti finns i såväl gotiska som gammal Högtyska. Man ska inte döma efter enstaka ord. Nutida språk i Norden är i hög grad styrda av kyrklatinet.
.
Om man med påtagliga artefakter kan styrka ett påstående är det bästa grunden ör en relativ arkeologisk sanning. Jag ser det som en folketymologi/ förklaring om man sätter likhetstecken mellan gothones Tacitus nämner i Polen och gutae/ gautae Ptolemeus nämner på ön Skandza. Det verkar önsketänkande när historiefattiga nodbo vill bli i släkt med hela Europa. Eller att somliga påstår att Norden trängde ut alla andra i Europa.
.
Ett av bevisen man använder är Jordanes Getica, men om man läser noga skulle utvandringen ha skett i slutet av järnåldern. Jag betvivlar att Jordanes hafft källor som kan bevisa det. det är inte kända från grekiskt håll. Grekerna kallade nordborna Hyperboreer = nordligaste nordliga.
En del av varelserna de beskriver är faktiskt roliga att se på --- huvudet i magen, enfotingar, hundhuvuden, djurkropp människohuvud. Jag kollade i spegeln och ser inte dessa drag
ha det catshaman
Med mitt omnämnande av ordboken jag råker ha framför mig syftade jag närmast på att visa att Wessen levde för ett tag sen. På den tiden hade man uppfattningen att goter från Skandinavien hade erövrat Europa. Det finns det ingen bevis för. Naturligtvis måste sådana saker påverka dåtida slutsatser.
.
Min skepsis bygger på att jag ser deras metoder som önsketänkande och liksom vet vad de söker innan de forskar. Språket är mångtydigt och det är inte lätt att nå entydiga slutsatser. Något annat är det med arkeologi som man oftast kan korskontrollera. Oftast vill man bevisa släktskap bara med några få ord och det är inte rimligt.
.
Ett exempel jag just tittat på är Thor Heyrdahls sista bok som recenceras av några norska experter på en sajt. THors bok är ett skolexempel på när "Fa´n läser Bibeln" så att säga och där man tolker efter hur ordet låter och ej efter dess rötter.
.
De genetiska språkteorierna har inget större värde dvs. när man tror att språket måste vara överfört biologiskt och genetiskt. Själv är jag ett bra exempel på att kunna 5 språk men jag kan inte min fars språk. Alltså är språket en kulturell företeelse och något inlärt.
.
Näste generation språkforskare kommer nog fram till helt andra slutsatser. Endast orden förblir någorlunda de samma. Det som jag undrar över varför man har behövt konstruera teoretiska språk som indoeuropeiska och germaniska vilka aldrig funnits. Nåja denna fråga är egentligen för stor och jag är för "duvig" ---ett finlandssvenskt ord som betyder att dimman har trängt in i skallen.
ha det catshaman
.
Min skepsis bygger på att jag ser deras metoder som önsketänkande och liksom vet vad de söker innan de forskar. Språket är mångtydigt och det är inte lätt att nå entydiga slutsatser. Något annat är det med arkeologi som man oftast kan korskontrollera. Oftast vill man bevisa släktskap bara med några få ord och det är inte rimligt.
.
Ett exempel jag just tittat på är Thor Heyrdahls sista bok som recenceras av några norska experter på en sajt. THors bok är ett skolexempel på när "Fa´n läser Bibeln" så att säga och där man tolker efter hur ordet låter och ej efter dess rötter.
.
De genetiska språkteorierna har inget större värde dvs. när man tror att språket måste vara överfört biologiskt och genetiskt. Själv är jag ett bra exempel på att kunna 5 språk men jag kan inte min fars språk. Alltså är språket en kulturell företeelse och något inlärt.
.
Näste generation språkforskare kommer nog fram till helt andra slutsatser. Endast orden förblir någorlunda de samma. Det som jag undrar över varför man har behövt konstruera teoretiska språk som indoeuropeiska och germaniska vilka aldrig funnits. Nåja denna fråga är egentligen för stor och jag är för "duvig" ---ett finlandssvenskt ord som betyder att dimman har trängt in i skallen.
ha det catshaman
I stället för att prata allmänt om slutsatser och önsketänkande kan du väl svara på de två konkreta frågor jag ställde.
1) Vad heter Elias Wesséns "lilla ordbok" du pratar om?
2) Vilka nya slutsater (om det jag skrev om, inget annat) har språkforskarna kommit fram till? Och hur?
(det blir visst tre frågor)
Ditt prat om arkeologin är visst intressant, men låt oss för diskussionens skull hålla oss till ett ämne.
/Janne
1) Vad heter Elias Wesséns "lilla ordbok" du pratar om?
2) Vilka nya slutsater (om det jag skrev om, inget annat) har språkforskarna kommit fram till? Och hur?
(det blir visst tre frågor)
Ditt prat om arkeologin är visst intressant, men låt oss för diskussionens skull hålla oss till ett ämne.
/Janne
I stället för att prata allmänt om slutsatser och önsketänkande kan du väl svara på de två konkreta frågor jag ställde.
1) Vad heter Elias Wesséns "lilla ordbok" du pratar om?
2) Vilka nya slutsater (om det jag skrev om, inget annat) har språkforskarna kommit fram till? Och hur?
(det blir visst tre frågor)
Ditt prat om arkeologin är visst intressant, men låt oss för diskussionens skull hålla oss till ett ämne.
/Janne
1) Vad heter Elias Wesséns "lilla ordbok" du pratar om?
2) Vilka nya slutsater (om det jag skrev om, inget annat) har språkforskarna kommit fram till? Och hur?
(det blir visst tre frågor)
Ditt prat om arkeologin är visst intressant, men låt oss för diskussionens skull hålla oss till ett ämne.
/Janne
I stället för att prata allmänt om slutsatser och önsketänkande kan du väl svara på de två konkreta frågor jag ställde.
1) Vad heter Elias Wesséns "lilla ordbok" du pratar om?
2) Vilka nya slutsater (om det jag skrev om, inget annat) har språkforskarna kommit fram till? Och hur?
(det blir visst tre frågor)
Ditt prat om arkeologin är visst intressant, men låt oss för diskussionens skull hålla oss till ett ämne.
/Janne
1) Vad heter Elias Wesséns "lilla ordbok" du pratar om?
2) Vilka nya slutsater (om det jag skrev om, inget annat) har språkforskarna kommit fram till? Och hur?
(det blir visst tre frågor)
Ditt prat om arkeologin är visst intressant, men låt oss för diskussionens skull hålla oss till ett ämne.
/Janne
I stället för att prata allmänt om slutsatser och önsketänkande kan du väl svara på de två konkreta frågor jag ställde.
1) Vad heter Elias Wesséns "lilla ordbok" du pratar om?
2) Vilka nya slutsater (om det jag skrev om, inget annat) har språkforskarna kommit fram till? Och hur?
(det blir visst tre frågor)
Ditt prat om arkeologin är visst intressant, men låt oss för diskussionens skull hålla oss till ett ämne.
/Janne
1) Vad heter Elias Wesséns "lilla ordbok" du pratar om?
2) Vilka nya slutsater (om det jag skrev om, inget annat) har språkforskarna kommit fram till? Och hur?
(det blir visst tre frågor)
Ditt prat om arkeologin är visst intressant, men låt oss för diskussionens skull hålla oss till ett ämne.
/Janne
Språkteorier
Tja Mr barzam det är omöjligt för mig att veta vad du har för avsikt med att publicera dina frågor flera gångar??? Jag gillar inte tonen!!!
För de övriga på Skalman publicerar jag detta:
.
För inte så många decennier sen var språk och arkeologiteorier nästan som siamesiska tvillingar. Det hette att arierna blev trötta på det mycket regnande Indien. De började vandra mot nordväst och slaktade männen och våldtog kvinnorna i sin väg --- samtidigt bleknade de bra mycket. När de kom till Europa delade de sig och vandrade i olika riktningar och så föddes språkgrenarna dvs. biologisk delning. Bara de sturska baskerna blev kvar. Men samtidigt tröttnade då finnarna på de heta somrarna vid Ural och även de for mot nordväst.
.
I mellantiden har olika riktningar introducerat att kurgan-folket i Ryssland skulle ha invaderat Europa. Andra menar att skyterna befolkat Norden Under min skoltid skulle man vara latinare eller grek i nån missriktad imperialism från söder. Jag skulle kalla mina förfäder barbarer. Man fick inte tänka tanken att vår kultur bygger på egen grund även om sen isolationisterna menar att vi knappt fått nånting från Södern de senaste 6000 åren.
.
Raljerar jag? Tja, mindre än man kan tro. Numera analyserar man språken efter deras uppbyggnad med två stora kategorier i Europa av fragmenterade och fusionerande språk såsom latin, grekiska och arabiska. Den andra är limmade språk där satsdelar limmas till orden såsom exempelvis prepositioner såsom turkiska, finska och japanska. Engelskan börjar allt mer likna östasiatiska språk med färre ändelser och ordföljden blir viktig. I verkligheten blir gränserna något flytande och man limmar till sammansatta ord. Det är den sista språkutvecklingen vi ser. Då märker man inte att även det fragmenterade språkets ord är limmade och rymmer gammal grammatik.
.
När jag skulle lära mig svenska med danska som modersmål fick jag börja lära latin eftersom svensk spårklära använder latinets grammatik. Det var bakvänt för mig eftersom danskans språklära har danska termer men förstås lika mycket påverkad av kyrkolatinet. I Finland märker man det också tydligt där Agricola fick införa nya modeller som introducerade romerska värderingar rent språkligt. Det var analysen av egenskaper som fick en egen ändelse att limma till ord. Vi fick lära oss de romerska dygderna.
.
Språket är levande där mitt språk ändrats mycket sen skolan och jag tror det ändrats en del sen jag skrivit så mycket engelska. Man förkortar och skriver rakare. Mitt språk går efter effektivitet och jag lånar friskt om jag tror det blir bättre. Jag bryr mig inte mycket om min ungdoms språklära och vet inte vad man lär i skolan i dag. Efter vad jag hört använder jugoslaviskan bara förfluten tid. Jag skriver i nutid. På Samoa har de inga ord för mitt och ditt sägs det.
.
Språken är en blandning av basspråk efter den egna miljön, kulturlån, imperialistisk influens, invandring och medveten språkvård. Det skrivna språket skiljer sig från det talade ju längre ut i periferin man kommer till isolerade nejder. Sen är det frågan om kulturella traditioner hur man formar språken.
.
Hettitiskan hade ingen verbböjning för runt 4000 år sen. Skulle man uttryck verb/ aktion fördubblade man infinitiven så att exempelvis "para" formades av fördubblingen "papa". Vid den tiden dominerade dativobjekt eftersom man tänkte sig leva och verka i en gudoms namn. Ackusativen kom med bronsåldern där vi ser den i grekiskans "aitiatike".
.
Wessens "Våra Ord" är fantastisk som i sin litenhet i regel rymmer de ord och etymologi jag söker. Annars använder jag The Concise Oxford Dictionary som har samma service med etymologi. Vetenskapen har i allmänhet rört sig från teoribildning före undersökningen till att man gör undersökningen först och försöker se mönster och vara medveten om att det sker ändringar hela tiden. Den relativistiska verkligheten är en nagel i ögat på paragrafryttare.
.
I språkliga och arkeologiska diskussioner diskuterar man ofta enstaka ord medan även forntiden hade en stor vokabulär. Läste att sumeriskan numera har 60000 ord som levde fram till sista årtusendet f.Kr. Man behöver inte allt och studerar man exempelvis kalender behöver man bara den vokabulär som var aktuell. Men det tidiga tänkandet var helhetsbetonat så man får inkluderar såväl ritualen som näringarna i detta. Dock behöver man inte bry sig så mycket om grammatik.
Ha det catshaman
För de övriga på Skalman publicerar jag detta:
.
För inte så många decennier sen var språk och arkeologiteorier nästan som siamesiska tvillingar. Det hette att arierna blev trötta på det mycket regnande Indien. De började vandra mot nordväst och slaktade männen och våldtog kvinnorna i sin väg --- samtidigt bleknade de bra mycket. När de kom till Europa delade de sig och vandrade i olika riktningar och så föddes språkgrenarna dvs. biologisk delning. Bara de sturska baskerna blev kvar. Men samtidigt tröttnade då finnarna på de heta somrarna vid Ural och även de for mot nordväst.
.
I mellantiden har olika riktningar introducerat att kurgan-folket i Ryssland skulle ha invaderat Europa. Andra menar att skyterna befolkat Norden Under min skoltid skulle man vara latinare eller grek i nån missriktad imperialism från söder. Jag skulle kalla mina förfäder barbarer. Man fick inte tänka tanken att vår kultur bygger på egen grund även om sen isolationisterna menar att vi knappt fått nånting från Södern de senaste 6000 åren.
.
Raljerar jag? Tja, mindre än man kan tro. Numera analyserar man språken efter deras uppbyggnad med två stora kategorier i Europa av fragmenterade och fusionerande språk såsom latin, grekiska och arabiska. Den andra är limmade språk där satsdelar limmas till orden såsom exempelvis prepositioner såsom turkiska, finska och japanska. Engelskan börjar allt mer likna östasiatiska språk med färre ändelser och ordföljden blir viktig. I verkligheten blir gränserna något flytande och man limmar till sammansatta ord. Det är den sista språkutvecklingen vi ser. Då märker man inte att även det fragmenterade språkets ord är limmade och rymmer gammal grammatik.
.
När jag skulle lära mig svenska med danska som modersmål fick jag börja lära latin eftersom svensk spårklära använder latinets grammatik. Det var bakvänt för mig eftersom danskans språklära har danska termer men förstås lika mycket påverkad av kyrkolatinet. I Finland märker man det också tydligt där Agricola fick införa nya modeller som introducerade romerska värderingar rent språkligt. Det var analysen av egenskaper som fick en egen ändelse att limma till ord. Vi fick lära oss de romerska dygderna.
.
Språket är levande där mitt språk ändrats mycket sen skolan och jag tror det ändrats en del sen jag skrivit så mycket engelska. Man förkortar och skriver rakare. Mitt språk går efter effektivitet och jag lånar friskt om jag tror det blir bättre. Jag bryr mig inte mycket om min ungdoms språklära och vet inte vad man lär i skolan i dag. Efter vad jag hört använder jugoslaviskan bara förfluten tid. Jag skriver i nutid. På Samoa har de inga ord för mitt och ditt sägs det.
.
Språken är en blandning av basspråk efter den egna miljön, kulturlån, imperialistisk influens, invandring och medveten språkvård. Det skrivna språket skiljer sig från det talade ju längre ut i periferin man kommer till isolerade nejder. Sen är det frågan om kulturella traditioner hur man formar språken.
.
Hettitiskan hade ingen verbböjning för runt 4000 år sen. Skulle man uttryck verb/ aktion fördubblade man infinitiven så att exempelvis "para" formades av fördubblingen "papa". Vid den tiden dominerade dativobjekt eftersom man tänkte sig leva och verka i en gudoms namn. Ackusativen kom med bronsåldern där vi ser den i grekiskans "aitiatike".
.
Wessens "Våra Ord" är fantastisk som i sin litenhet i regel rymmer de ord och etymologi jag söker. Annars använder jag The Concise Oxford Dictionary som har samma service med etymologi. Vetenskapen har i allmänhet rört sig från teoribildning före undersökningen till att man gör undersökningen först och försöker se mönster och vara medveten om att det sker ändringar hela tiden. Den relativistiska verkligheten är en nagel i ögat på paragrafryttare.
.
I språkliga och arkeologiska diskussioner diskuterar man ofta enstaka ord medan även forntiden hade en stor vokabulär. Läste att sumeriskan numera har 60000 ord som levde fram till sista årtusendet f.Kr. Man behöver inte allt och studerar man exempelvis kalender behöver man bara den vokabulär som var aktuell. Men det tidiga tänkandet var helhetsbetonat så man får inkluderar såväl ritualen som näringarna i detta. Dock behöver man inte bry sig så mycket om grammatik.
Ha det catshaman
Senast redigerad av 1 catshaman, redigerad totalt 10 gånger.
Re: Språkteorier
Bra uttryckt!catshaman skrev:Vetenskapen har i allmänhet rört sig från teoribildning före undersökningen till att man gör undersökningen förs och försöker se mönster och vara medveten om att det sker ändringar hela tiden.
Tja, nog är det så alltid.
Men sen har vi GUTAE och Gautae nämnda av Ptolemy. Där man nog får tänka två gångar innan man sätter likhetstecken med goterna.
.
Medan då göterna alltid har varit göter. Historien är ju mycket längre bakåt än knappt 2000 år när romarna upptäckte dem. I korthet göterna upptäckte sig själva först och gjorde inget väsen av det.
ha det catshaman
.
PS. diskussionerna på denna lista och lite annat jag grävt i kommer så småningom att utmynna i en sammanfattande essä på min sajt.
Men sen har vi GUTAE och Gautae nämnda av Ptolemy. Där man nog får tänka två gångar innan man sätter likhetstecken med goterna.
.
Medan då göterna alltid har varit göter. Historien är ju mycket längre bakåt än knappt 2000 år när romarna upptäckte dem. I korthet göterna upptäckte sig själva först och gjorde inget väsen av det.
ha det catshaman
.
PS. diskussionerna på denna lista och lite annat jag grävt i kommer så småningom att utmynna i en sammanfattande essä på min sajt.