Militära grader

Heraldik, fanor och flaggor, insignia, mynt, medaljer m.m.
Skriv svar
Användarvisningsbild
Osprey
Medlem
Inlägg: 386
Blev medlem: 8 oktober 2003, 19:18
Ort: Göteborg

Militära grader

Inlägg av Osprey » 25 september 2006, 21:23

Jaha, nu fick jag ett sådant där anfall idag, ett sådant där då jag plötsligt upptäckte ett partiellt tomrum i hjärnan. Det stod helt klart för mig att jag hade egentligen ingen som helst aning om vad olika militära grader betydde! Visst visste jag vilken rang de innebär och ungefär vilka befogenheter de medförde, men jag hade ingen som helst aning om vad själva betydelsen av orden var!!

Så ihop med SAOB var jag då tvungen att ta reda på detta. På samma rad som graden står min egen tolkning av vad den ursprungliga betydelsen av ordet är och vid något tillfälle ett litet klipp från SAOB. I utklippet nedanför står texten direkt från SAOB angående etymologi.

Nu känner jag mig iaf lite mer upplyst och jag måste erkänna att det var en del jag inte hade den minsta aning om... :)
  • General => Fullständig, generell, allmän anförare (ledare för alla)
ETYMOLOGI: [jfr d., t. o. eng. general, fr. général, it. generale, ep. general; utgående (för sv:s vidkommande sannol. gm förmedling av t.) i bet. 1 från mlat. generalis, sbst., i uttr. magister l. minister generalis uppkommet av generalis, adj., i bet. 2 från fr. général l. it. generale, i uttr. capitaine général resp. capitano generale uppkommet av général, adj., resp. generale, adj. (se GENERAL, adj.). Jfr GENERALAT, GENERALISSIMUS, GENERALITET, sbst.2]
  • Amiral => Beundransvärd befälhavare över vatten/hav (jämställd med General)
ETYMOLOGI: [y. fsv. ameral ( SÖDERWALL Ordb. 1: 818); jfr d., t. o. eng. admiral, ä. eng. amiral, amerall osv., holl. admiraal, af ffr. admiral, amiral, (saracensk) befälhafvare, amiral, af arab. amr, befälhafvare (jfr EMIR), trol. i förening med den romanska afledningsändelsen -al (lat. -alis; jfr t. ex. GENERAL); enl. MURRAY m. fl. utgår -al från den arab. best. art. i uttr. amr-al-m, amr-al-bahr (med hest h-ljud), befälhafvare öfver vattnet, öfver hafvet o. d. Det inskjutna d beror på anslutning till lat. o. romanska ord, som sammanhänga med lat. admirari, beundra]
  • Överste => (finns inte med i SAOB ännu, men betydelsen torde vara ganska uppenbar).
  • Kommendör => Ledare för en större truppenhet (kommenderar (för befäl över) en större truppenhet).
ETYMOLOGI: [jfr t. kommamdeur; av fr. commandeur, vbalsbst. till commander (se KOMMENDERA)]
  • Major => Stor (större) ledare.
ETYMOLOGI: [jfr t., eng. o. fr. major; av span. mayor, av lat. major, större (jfr malat. major, uppsyningsman), till stammen i lat. magnus, stor (se MAGNAT, MAGNIFIK), o. lat. magis, mer (se MAGISTER), o. rotbesläktat med MYCKEN.
– Jfr MAJESTÄT, MAJORAT, MAJORENN, MAJORIST, MAJORITET, MAJUSKEL, MEJERI]
  • Kapten => Anförare, ledare.
ETYMOLOGI: [y. fsv. capiten, capiteyn, caputeyn, capitenare, liksom ä. d. kapitajn, d. kaptajn, holl. ka- pitein, ut. kaptein, t. kapitän, eng. captain, av ffr. capitein(e) (varav fr. capitaine), av senlat. capitaneus, befälhavare, ledare, till lat. caput (gen. capitis), huvud (se KAP sbst.1,, KAPUT. sbst.1). Med avs. på betydelseutvecklingen
jfr HÖVDING HÖVITSMAN. – Jfr CHEF, KADETT, KORPRAL]
  • Löjtnant => Ställföreträdare (för (åt?) högre ledare).
ETYMOLOGI: [jfr d. løjtnant, ä. t. lütinanpt, lutenant, t. leutnant; ytterst av fr. lieutenant, av lieu, ställe, av lat. locus (se LOKAL, adj.). o. tenant, p. pr. av tenir, hålla, av lat. tenere, hålla (se TÄNJA); eg.: ställföreträdare]
  • Fänrik => Fanbärare, (Urspr.: militär befälsperson som bar en truppavdelnings fana (dvs. samma betydelse som Fanjunkare)).
ETYMOLOGI: [liksom d. fændrik av t. fähn(d)rich, till mht. vaner(e), fanbärare, till mht. vane (se FANA); jfr mnt. vener, venre, mnl. vaendrigh, holl. vaandrigh]
  • Kadett => Lägre ledare (blivande ledare under utbildning).
ETYMOLOGI: [liksom d. kadet, t. kadett, eng. cadet, av fr. cadet, yngre son l. broder i en (adlig) familj m. m., av fr. dial. (gaskogn.) capdet, eg. diminutivbildning till lat. caput, huvud. Ordets urspr. bet. är 'yngre' l. 'lägre huvudman' i en släkt (jfr 1 nedan)]
  • Sergeant => Tjänare, betjänt, hantlangare.
ETYMOLOGI: [jfr d. sergent, schersant m. m., nor. sersjant, mlt. sargant, sariant, schariante, en riddares väpnare, fotsoldat, mht. schargante, scharjante, sarjant, serjant, en riddares väpnare, fotsoldat, t. sergeant, schersant, scherschant m. m., eng. sergeant, serjeant; av ffr. serjant, sergent m. m. (rätts)tjänare o. d. (fr. sergent) av lat. seviens (gen. -entis) p. pr. av sevire (se SERVERA v.1)]
  • Furir => Förridare, (urspr.: underofficer som hade att förbereda o. ombesörja ett kompanis (l. motsv. truppförbands) inkvartering, förplägnad o.d.)
ETYMOLOGI: [jfr d. fourer, ä. d. forerer, holl. fourier, t. furier, ä. t. forier, furierer; ytterst av fr. fourrier, till feurre,halm
  • Korpral => Anförare.
ETYMOLOGI: [jfr sv. dial. kopral, korp(e)ral, dan. o. t. korporal (ä. dan. äv. kap(e)ral, kaporal; av fr. caporal, av it. caparale, anförare, till capo, huvud, av lat. caput (se HUVUD), resp. av fr. corporal, gm ombildning efter corps (se KÅR) uppkommen sidoform till caporal]
  • Menig => Allmän, (gemensam för l. gällande l. omfattande alla; som tillhör samhället, allmän (se d. o. I o. IV); äv. substantiverat i uttr. det meniga, det allmänna.)
ETYMOLOGI: [fsv. menogher, menigh, allmän, gemensam, hel, mängden tillhörande, menig; jfr (ä.) d. menig, mening; avledn. av fsv. resp. fd. men, allmän, av mnt. mene, men (se MEN, adj.3)]

Användarvisningsbild
tyskaorden
Redaktör emeritus
Inlägg: 7625
Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52

Inlägg av tyskaorden » 25 september 2006, 22:56

Tack för denna genomgång. Angående kadetter så brukar de inte räknas in i den ordinarie befälsgången då de är under utbildning.

Användarvisningsbild
Daniel L
Medlem
Inlägg: 3375
Blev medlem: 20 oktober 2002, 20:49
Ort: Konungariket Sverige

Inlägg av Daniel L » 26 september 2006, 01:11

Det finns väl mer att fylla på? Fanjunkare, Rustmästare och Fältväbel exempelvis.

mvh/ Daniel

Användarvisningsbild
Osprey
Medlem
Inlägg: 386
Blev medlem: 8 oktober 2003, 19:18
Ort: Göteborg

Inlägg av Osprey » 26 september 2006, 06:21

Javisst, det finns mer att fylla på, jag tog bara med de grader som är aktuella i dagsläget... :)

Jag får väl också säga, vilket säkert klart framgår, att jag bara tog med graderna i sin grundform. För kombinerade grader som t.ex kommendörkapten och generalmajor så innehåller ju orden för dessa grader ingen mer information än varje grad/ord i sin grundform (kombinerade grundform).

Så nu är det bara att lägga till... :D

z0ltan
Medlem
Inlägg: 21
Blev medlem: 12 januari 2006, 19:45
Ort: Stockholm

Inlägg av z0ltan » 7 oktober 2006, 10:28

D. Löwenhamn skrev:Det finns väl mer att fylla på? Fanjunkare, Rustmästare och Fältväbel exempelvis.
Ja komigen nu!
Denna tråd är perfekt för mig som är helt bakom flötet med dessa militära grader komigen nu jag vet att ni kan!

Tack på förhand!
Hälsn.
z0ltan

Användarvisningsbild
tyskaorden
Redaktör emeritus
Inlägg: 7625
Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52

Inlägg av tyskaorden » 7 oktober 2006, 13:26

Fanjunkare infördes som tjänstegrad i Sverige 1833 och motsvarades av styckjunkare inom artilleriet/luftvärnet samt flaggunderofficer och flaggjunkare i marinen. Var högsta underofficersgrad fram till 1945 då graden förvaltare infördes. Sedan 1983 är fanjukare endast brukat för värnplikts- och hemvärnsbefäl. Sedan mitten av 1990-talet sker inga utnämningar i denna grad.

Från Wikipedia: "Fältväbel, var i svenska armén före 1833 benämning på kompaniets äldste underofficer. Han var framförallt truppbefäl. Han var ansvarig för att underofficerarna och soldaterna skötte sin tjänst. Han skulle kunna leda excercisen och fungerade som kompanichefens adjutant och expeditionsunderofficer. Vid befälsreformen 1833-37 blev fältväblarna fanjunkare.

Rustmästare var från början av 1600-talet till befälsreformen 1833/37 den lägsta underofficersgraden i infanteriet. Vid sidan av sitt taktiska befäl ansvarade rustmästaren för kompaniets vapen- och ammunition. Rustmästarna blev 1833/37 furirer. Mellan 1957-1972 var rustmästare den högsta underbefälsgraden. Rustmästarna blev vid befälsreformen 1972 fanjunkare; dessa fanjunkare blev vid befälsreformen 1983 löjtnanter."

Skriv svar