Flag_of_First_Czechoslovak_army_in_USSR_(obverse).png
Hitsida fanan för 1. Tjeckoslovakiska armén i Sovjetunionen, andra världskriget.Flag_of_First_Czechoslovak_army_in_USSR_(reverse).png
Frånsida.En fana avvikande från detta mönster tilldelades 92. infanteriregementets III bataljon. Enligt order från OKH (arménsöverkommando) tilldelades denna bataljon den 17/11 1941 traditionsansvaret för kungl. preussiska reservjägarbataljonen nr 27. Detta drag gjordes för att stärka banden med vapenbrodern Finland. Bataljonen erhöll därpå beteckningen III (Jäger) Btl. 92. infanterieregiment (Jäger-Bataillon Finnland) och en särskild fana. I grunden var den samma som jägartruppernas gröna fanor hakkorsen i hörnen var dock utbytta mot andra symboler. I det övre inre och det yttre nedre hörnet fanns det s.k. finska jägarkorset - ett järnkors av silver belagt med siffran 27 omgivet av en granbarrskrans - i de övriga hörnen fanns Finlands riksvapnens sköld omgiven av grankvistar.
Har nu köpt mig en scanner så nu har jag scannat bilder från boken Flags of the Third Reich 2: Waffen-SS av Brian L. Davis (Osprey MAA 274):tyskaorden skrev:Mikael enligt den bok om tredje rikets fanor jag har så verkar det som om W-SS inte brukade Waffenfarbe. Boken visar dock bara en fana för Leibstandartes infanteri och ett standar för dess artilleri. Fanan följer till viss del arméns fanor vad det gäller storlek och fanband duken är dock röd med ett Järnkors modell 1939 i mitten detta är åtföljt i vardera hörn av en örn stående på en krans omgivande ett hakkors. Fanstångens spets bär monogramet LAH. Artilleristandaret är utformat som arméns standar men ser annars ut som den beskrivna fanan. En del W-SS enheter hade också standar av NSDAP:s Deutschland Erwache-typ dock med respektive förbands namn på en svart namnplatta t.ex. Der Führer.
tyskaorden skrev:
Detta standar kallad modell 2 (modell 1 var av Deutschland Erwache-typ) överlämnade av Reischführer-SS Heinrich Himmler representerande Hitler till chefen för Leibstandarte Sepp Dietrich den 7 november 1940 i Fort Alvensleben, Metz. Dess öde är okänt men modell 1 togs 1945 till Sovjet och hade en framträdande plats vid segerparaden 24 juni och lades sedan upp i Banérhallen på Röda Arméns Museum. Modell 2:s duk bär mönster efter Hitlers personliga flagga som Tysklands ledare. Detta mönster fanns även på de tidigare beskrivna infanterifanans och artilleristandarets frånsida. Angående Waffen-SS så hade de utländska förbanden en hel del intressanta fanor. Den flamländska legionen hade t.e.x på gul duk ett upprest svart lejon - Flanderns och Belgiens vapen - och var försedd med fransar i svart och gult.
Bilder på dessa fanor från Wikimedia:tyskaorden skrev:Tyvärr så har jag inte möjlighet att scanna in de bilder jag har. Men beskrivningar kan du alltid få.
Den Wallonska legionen d.v.s Wallonisches Infanteriebataillon Nr. 373 överförd till Waffen-SS och utökad till en stormbrigad 1 juni 1943 hade en del intressanta fanor. Strax före den första kontigentens avresa till träningsläger i Polen hösten 1941 överlämnades av Leon Degrelle - ledare för Rexistpartiet och sedemera en av de högst dekorerade utländska frivilliga - i en ceremoni vid Palais des Beaux Arts i Bryssel en fana. Denna hade svart duk varpå ett svävande rött burgundiskt kors och var försedd med gul frans. Fanstångens spets var utformad som en spjutspets i silver och runt fanstången var fästad en kravatt i de belgiska färgerna.
I mars 1942 ersattes denna fana av åtta kompanifanor och två standar ett för brigadstaben och ett för stabskompaniet. Dessa fanor bars även sedan wallonerna blivit del av W-SS. Vid krigslutet gömdes de någonstans i Tyskland tills de år 1954 fördes till Degrelle i Spanien där de lär finnas än idag.
De åtta kompanifanorna hade i gund och botten samma utseende:
på vit duk ett rött burgundiskt kors överlagt med en naturfärgad pansrad arm kommande ur ett ljusblått moln smat hållande i handen ett naturfärgat bredsvärd ovan åtföljt av en inskription med kompaniets titel d.v.s 1ére Compagnie till 8éme Compagnie det hela var placerat inom en smal svart ram. Fanan bar gul frans och fanstångens spets utgjordes av olika historiska stickvapen t.ex. hillebard, partisan, pik m.m. Vid fanstången var fäst tre band slutande i en toffs, den första var svart det andra gult och det tredje rött. Armen hållande svärdet och det burgundiska korset går tillbaka på historiska belgiska fanor.
Brigadstabens standar var delad i två flikar med rundade ändar typ. dragonfana. Duken var vit och visade ett rött burgundiskt kors vari ett vit språkband med en tunn svart kant var inflätat, på bandet inskriptionen Qui s'y Frotte s'y pique = den som rör mig sticker jag. Denna devis bars av belgier i kejsarinnan Maria Theresas tjänst år 1757. Bokstäverna var svarta med de första bokstäverna i varje ord röda. Fanstångens spets utgjordes av ett historiskt stickvapen. Runt stången var bundet ett vitt fanband så att det bildar två band, på det första fanns inskriptionen Legion Volontaire Wallonie och på det andra Campange D U.R.S.S. 1941-42. huvuddelen av texten var i svart, den första bokstaven i varje ord samt första siffran i årtalen var röda. Så även bindesträcket mellan årtalen och punkterna i U.R.S.S. Mellan varje ord fanns också en röd punkt. Nedtill på fanbandet fanns ett litet rött burgundiskt kors med flammor i rött och guld i vinklarna samt omgivet av gula kvistar, fanbandet avslutas i gul frans.
Stabskompaniets standar var i stort sett av samma utseende som Brigadstabens dock stod det på språkbandet Dur & Pur Rex Vaincra = stark och ren segrar Rex. Det andra fanbandet bar inskriften Campange D' U.R.S.S. 1942-44.