Våra landskapsvapen

[Rubber Duck]

Tack för det, Tyskaorden!

Den enda provins jag saknar i den samlingen är Ösel, ett danskt hertigdöme som först 1645 kom under den svenska kronan.

[Örjan]

Så här ser iallafall Ösels nuvarande vapen ut:

Lite Kuriosa: Det estniska namnet på Ösel (Saaremaa) betyder Öland.

[tyskaorden]

Tack för det, Tyskaorden!

Den enda provins jag saknar i den samlingen är Ösel, ett danskt hertigdöme som först 1645 kom under den svenska kronan.

Kvinnan jag talade med på Livrustkammaren nämde faktist Ösel men att detta vapen blivit förväxlat med Kleves, om jag uppfattade henne rätt.

Örjan, tack för att du redde ut hur det var med Karl X Gustavs tyska områden.

[Rubber Duck]

Ett annat territorium vars vapen som skulle kunna ha representerats var Venden. Sedan Gustav Vasa hade ju de svenska kungarna kallat sig Sveriges, Götes och Vendes konung. Vendens vapen - en gul lindorm på röd botten - tror jag har förekommit på svenska kungliga vapen.

Hertigdömet Ösels vapen tycks ha varit en örn. Både Vendens och Ösels vapen finns representerade på detta danska mynt från 1600-talet.

[tyskaorden]

Vendens vapen - en gul lindorm på röd botten - tror jag har förekommit på svenska kungliga vapen.

Detta vapen bars även av A3 Kungl. Wendes artilleriregemente i Hässleholm (tidigare Kristianstad). Regementet lades ned 2000.06.30.
Källa: Sveriges Arméförband under 1900-talet av Christian Braunstein, Statens Försvarshistoriska museer skrift nr 5, utkom i år.

Hertigdömet Ösels vapen tycks ha varit en örn. Både Vendens och Ösels vapen finns representerade på detta danska mynt från 1600-talet.

Troligen stammande från det år 1227 upprättade och sedan 1560 vakanta Ösels stift. Detta förde nämligen följande vapen i blått fält en örn av guld. Källa: Armoria Sedium: A Roll of See Arms used by the Catholic, Anglican and Lutheran Churches av Michael Francis McCarthy. Publicerad av förlaget Thylacine Press 2001.

[Jurgen Wullenwever]

När jag råkade se Finlands (Suomi-Finland) vapen så slog det mig att flera landskapsvapen har samma grundläggande saker. Närke, Östergötland, Tavastland, Finland har alla en gyllene figur på ett rött fält som strötts med vita rosor. Finns det någon grund för detta, i form av medeltida ätt som burit sådan sköld, eller var det bara något man drog till med för att det var enkelt att variera utan att krocka med något annat?

För övrigt, landskap är en nyare benämning, så vad var det som fick de här landskapsvapnen, är det lagsagorna?

[medundersåte]

För övrigt, landskap är en nyare benämning, så vad var det som fick de här landskapsvapnen, är det lagsagorna?

Enligt tacitus.nu så skapades de moderna landskapen 1560 då dessa gavs vapen i samband med Gustav I:s begravning. Sedan är ju 1800-talets nationalism en annan höjdpunkt i landskapens utveckling.

Såväl lagsagor som stift och län grundar sig på en äldre regional indelning, alla gränser är naturligtvis föränderliga men Sveriges regionala indelning måste sägas vara en mycket seg struktur där förändringar skett rum inom ramen för denna struktur. EU:s vattendirektiv från år 2000 har nämnts som det första beslut som tydligt bryter mot den äldre regionala indelningen.

[Jurgen Wullenwever]

För övrigt, landskap är en nyare benämning, så vad var det som fick de här landskapsvapnen, är det lagsagorna?

Enligt tacitus.nu så skapades de moderna landskapen 1560 då dessa gavs vapen i samband med Gustav I:s begravning. Sedan är ju 1800-talets nationalism en annan höjdpunkt i landskapens utveckling.

Såväl lagsagor som stift och län grundar sig på en äldre regional indelning, alla gränser är naturligtvis föränderliga men Sveriges regionala indelning måste sägas vara en mycket seg struktur där förändringar skett rum inom ramen för denna struktur. EU:s vattendirektiv från år 2000 har nämnts som det första beslut som tydligt bryter mot den äldre regionala indelningen.

Om ett landskap inte är samma sak som en lagsaga, så borde i så fall inte landskapet Närke ha fått sitt territorium minskat av att Noraskog (de nuvarande kommunerna Nora och Hällefors) år 1617 överfördes från Närkes lagsaga till Västmanlands lagsaga, men när denna förändring nu faktiskt även gäller landskapet, så är rimligen landskapet blott en annan benämning på lagsagan. Lagsagorna verkar gradvis ha fallit ur bruk vad gäller administrativa göromål, men den gamla indelningen levde ändå kvar i den allmänna uppfattningen och blev till dagens aldrig någonsin administrerade landskap.

[medundersåte]

Tidigare så kunde man tala om land och länder istället för landskap. Så här ser i alla fall landslagarna på den regionala indelningen:

Eet kunungx rike sum hætir suærike hauer i sik siu biskops döme ok nio laghmanz döme meß landæmærum ßera. Första ær ærkebiskops dömit i vpsalum sum hauer i sik eet laghmanz döme iuir alt vpland. Annat ær lynköpungx biskops döme, sum hauer i sik tu laghmanz döme, östergötland ok öland. Þrißia ær skara biskops döme, sum hauer i sik tu laghmanz döme, væstragötland ok værmeland. Fiærßa ær strængianæs biskops döme, sum hauer i sik tu laghmanz döme, sußermanna land ok nærike. Fæmta ær væstræarus biskops döme, sum hauer i sik {tu} [eet] laghmanz döme, væstmanna land ok dala. Siætta ær væxio biskops döme, sum hauer i sik tio hæræz {laghmanna} [laghmanz] döme. Siunda ær abo biskops döme.

Swerikis Rike ær af hedne værld saman komith, af swea och gotha landh; swea kalladis nordan skogh, och gotha sunnan scogh. Twenne æra gotha j suerige, östgota oc wæsgotha. Ey findz gota nampn j flerom landom fast standande wtan j swea Rike, for thy ath aff them wt spreddis gota nampn j annor landh, som scripten sigher. §.1. Thetta Riket hauir i sik VII biscops döme oc XI laghmanz döme meth landamærom thera. Första ær erchebiscops dömit i vpsalom, som hauer j sik eth laghmanz döme ofuer alt vpland. Annat ær linköpungs biscops döme, som hauer j sik tw laghmanz döme, östergötland oc ölandh. Tridia ær scara biscops döme, som hauer i sik tw laghmanz döme, wæstergötland och wærmelandh. Fierda ær strengenæs biscops döme, som haffuer i sik tw laghmanzdöme, swdermanna land oc nærike. Fæmpta ær westeraars biscops döme, som haffuer j sik eth laghmanz döme, wesmanna landh oc dala. Sietta ær wexio biscops döme, som hauer j sik tiiheredh laghmanz döme. Siwnda ær aabo biscops döme, som hauer j sik tw laghmanz döme, norfinna oc swderfinna.

Källa: Fornsvenska textbanken

[Jurgen Wullenwever]

Ja, under medeltiden hade man land, lagsagor, lagmansdömen och län, och dessa överensstämde ibland.