Våra landskapsvapen

[Robert Sköld]

Varifrån kommer egentligen bruket av landskapsvapen i Sverige? Är det en modern företeelse eller har det historiskt sett funnits motsvarigheter till dem, liknande städers sigill/vapen?
Är det någon som har någon intressant berättelse om symboliken på ett speciellt vapen?

Med Heraldiska hälsningar

Robert Sköld

[tyskaorden]

Landskapsvapnen går tillbaka i tiden till Gustav Vasa. I kungens liktåg från Stockholm till Uppsala senhösten 1560 förde t.ex. tjugofyra ridande unga adelsmän lika många svarta fanor med de 24 landskapsvapnen. Detta skick var säkerligen påverkat av utlandet, framför allt arrangemangen kring sorgehögtiden för kejsar Karl V i Bryssel år 1558. Landskapen var fastän 24 något annorlunda än dagens, så ingick de finska landskapen men inte de dansk-norska Skåne, Halland, Blekinge och Jämtland-Härjedalen. Intressant är att det i vapnet för landskapet Egentliga Finland det förmodligen är första gången en svensk flagga förekommer. För de landskap som tillkom efter frederna i Brömsebro 1645 och i Roskilde 1658 skapades vapen till cermonierna i samband med Karl X Gustafs jordafärd år 1660.

Blekinges vapen skapades utifrån ett gammal landskapssigill, de tre kronorna som är uppträdda på ekens stam tycks ha varit avsedd som en provokation mot det nyss besegrade Danmark. Bruket av de tre kronorna var vid denna tid häftigt omtvistat mellan Sverige och Danmark så hade t.ex. danske kungen Christian IV låtit förse tornspirorna på många av Köpenhamns offentliga byggnader med tre kronor. Man hade också tagit upp de tre kronorna i det danska kungavapnet, där de för övrigt sitter än i dag.

Bohusläns vapen är helt sonika en variant av staden Kungälvs vapen. För att särskilja de båda åt har stadens (senare kommunens) vapen utformats mer enligt det gammla stadssigillet.

Härjedalen, fick inget vapen till Karl X Gustafs jordfästelse troligen för att man tyckte att Jämtlands vapen även kunde representera Härjedalen. Vid slutet av 1700-talet skapades dock ett landskapsvapen utifrån ett sigill, inte förrän 1885 fastställdes dock en vapenbeskrivning av Kungl. Maj:t.

Jämtland hade ett sigill med ett yxbärande lejon. Detta var dock för likt det norska riksvapnet så när landskapet skulle få ett vapen 1660 utgick man från ett mindre sigill tillverkat i Köpenhamn år 1635 på den danske guvernörens order.

Hallands vapen skapades till kungabegravningen 1660. Valet av ett lejon kan bero på att Bengt Algotsson, kung Erik Erikssons gunstling, som var hertig av Finland och Halland förde ett lejon i sin sköld.

Skåne fick också sitt vapen vid 1660års kungabegravning. Griphuvudet är taget från landskapets största stad Malmös vapen. För att särskilja landskapets vapen från stadens vapen har man gjord fältet guld i stället för silver. Malmö stads vapen tilldelades staden av kung Erik av Pommern år 1437 och är en förkortning av gripen i Pommerns vapen. Även den gamla pommerska huvudstaden Stettin/Szczecin för ett liknade vapen, sköldens fält är dock blått.

//Tyskaorden alias Marcus Karlsson

[Robert Sköld]

Mycket intressant läsning! Har jag tolkat det hela rätt om att det inte fanns några landskapsvapen innan Gustav Vasas död 1560? Jag postar vidare lite info om Härjedalens lite unika vapen!

H:s vapen är särskilt intressant i det avseendet att det är ensamt om att innehålla arbetsredskap. Vapnet fastställdes visserligen först 1884 men anknyter till ett sigill från den danska tiden (före 1645).

Mvh

Robert Sköld

[J. Björkman]

Norrbottens vapen kan väl inte vara speciellt gammalt? När jag var liten hade de samma som Västerbotten men inte nu längre, eller stämmer det?

[tyskaorden]

En annan förklaring till lejonet i Hallands vapen är att det är en variant av det s.k. Göta lejon i riksvapnet. Det kan också möjligen röra sig om ett lån från Karl X Gustavs vapen, hans dynastiska vapen innehöll nämligen tre lejon. I riksrådets diskussion rörande Skånes vapen hade man nämligen föreslagit att man skulle använda något element från kungens vapen, då denne hade spelat en stor roll i erövringen av de forna danska landskapen. I fallet Skåne gick man dock inte på denna linje, men kanske idén fullföljdes vad det gäller Halland?

Nu till de landskap som sedan gammalt utgjorde del av Sverige:

Dalarna, tycks ha fått ett vapen redan under Gustav Vasas första decenium som kung. Motivet med korslagda pilar och krona förekommer på ett sigill använt av Dalarna troligen redan år 1525. Pilarna är av en typ särskilt utmärkande för Dalarna genom att spetsen saknar hullingar. Gustav Vasa skall enligt krönikorna särskilt intresserat sig för denna form av pil och föreslagit tekniska förbättringar som ökade genomslagskraften. Kronan syftar naturligtvis på kungens äventyr i landskapet.

Dalsland, förde enligt beskrivningen en röd oxe i det vapen man förde i Gustav Vasas liktåg. I fastställelsen år 1942 anges att vapnet skall innehålla en tjur. Språkliga experter hade nämligen lett i bevis att oxe på 1500-talet även skulle kunna beteckna en tjur. En tjur ansågs också passa bättre för de framåtsträvande dalslänningarna. Valet av motiv lär beteckna den boskapsskötsel och oxhandel som landskapet var känt för.

Gotland, landskapet som var lösligt knutet till den svenska kronan var sedan gamla tider känt för sin fåravel. Olav den helige skall t.ex. fått mottaga en hedersgåva om 12 vädurar vid sitt besök på ön. Därför föll det naturligt att införa en vädur i sitt vapen, den för en fana som anknytning till Guds lamm (Agnus Dei) som betecknar Kristus. Vapenbilden används på sigill från 1280.

Gästrikland, landskapets vapen tillkom till Gustav Vasas liktåg år 1560. Valet av en älg som vapendjur, troligen första gången detta djur förekommer i ett vapen, beror troligen på det vid denna tid utgivna verket av Olaus Magnus om de nordiska folkens historia. I detta verk prisas nämligen älgen som ett förnämligt djur och man ansåg att detta djur passade bra för ett av de vid Gustav Vasas begravning som furstendöme betecknade landskapen. De blå kloten är troligen bara en dekorativ detalj.

Hälsingland, förde som vapen i Gustav Vasas liktåg år 1560 ett vapen visande en tam getabock stående på alla fyra. Med tiden kom man att ge bocken den i heraldiken mer brukliga formen av en stenbock stående på bakbenen, i heraldiska sammanhang betecknad som upprest.

Medelpad, förde i ovannämda liktåg ett vapen visande en svart bäver i fält av silver. Bävern var ett viktigt jaktbyte från landskapet. Man ansåg dock med tiden att bävern inte var så lyckad vapenbild då den lätt förväxlades med Värmlands äldre vapen som visade en järv. Följden blev att båda landskapen bytte vapen, Medelpad fick ett vapen med strömmar troligen symboliserande Ljungan och Indalsälven.

Norrbotten, hör inte till de historiska landskapen men har sedan slutet av 1800-talet mer och mer kommit att betraktas som ett landskap. Kravet växte på att man skulle skaffa sig ett landskapsvapen och 1992 skred man till verket och inledde en process för att skaffa sig ett vapen. Efter en utvecklingsprocess kunde ett färdigt vapen antagas av Länstyrelsen i april 1995 och registreras hos Patent- och Registreringsverket i augusti samma år. En heraldisk beskrivning av vapnet : sju gånger medelst vågskuror av blått och guld styckat fält med en blå vänster snedstam. Vapnet skall symbolisera de fyra dalarna utmed Torne, Kalix, Lule och Pite älvar.

Närke, skapades till Gustav Vasas begravning 1560. Varför man valde ett motiv med korslagda pilar åtföljda av fyra rosor är inte klarlagt. Vapenbilden har dock stått sig genom tiden, Erik XIV lär dock år 1567 föreslagit att landskapet skulle byta vapen till: i blått fält ett kors åtföljt av fyra liljor allt guld. Uppenbarligen slog inte kungens förslag igenom.

Småland, detta landskap förde vid Gustav Vasas begravning ett vapen visande ett balkvis ställt armborst åtföljt av två rosor allt rött i fält av guld. Till Johan III:s kröning år 1569 hade dock vapnet förändrats till det nuvarande med ett armborstbärande upprest lejon. Anledningen är inte riktigt känd men man kanske kan tänka sig att kungen som låg i krig med Danmark tyckte att gränslandskapet behövde ett försvarande lejon. Smålands äldsta vapen gjorde dock comeback på 1990-talet då det antogs av Smålandsbrigaden som bröts ur Kungl. Norra Smålands regemente 1994.07.01. Brigaden lades dock ned 2000.06.30.

Södermanland, gripen är ett ofta använt fabeldjur inom heraldiken och symboliserar mod och vaksamhet. Vid Gustav Vasas begravning tyckte man att detta var en passande bild för ett av rikets viktigaste landskap. Valet av grip kan också ha samband med Gripsholm byggt av Bo Jonsson Grip, en av Sveriges mest inflytelserikaste och rikaste personer på 1300-talet.

[tyskaorden]

De resterande landskapsvapnen:

Uppland, detta landskap fick sitt vapen till Gustav Vasas begravning. Ett riksäpple är en välvald symbol för detta landskap där såväl den världsliga som andliga makten hade/har sitt centrum.

Värmland, i Gustav Vasas liktåg förde landskapet en svart järv i fält sv silver. Som nämnts under Medelpad så förelåg en förväxlingsrisk mellan de båda landskapens vapen. Detta ledde till att båda landskapen fick nya vapen, på Erik XIV:s initiativ skall Värmland år 1567 fått det i heraldiken vanliga örnmotivet. Sedan dess har landskapet haft en örn i sitt vapen. Färgerna har dock varierat så var örnen från 1600-talets slut svart i fält av silver eller guld. 1884 fastställdes vapnet med en svart örn, sedan år 1936 är örnen åter blå.

Västerbotten, landskapet fick sitt vapen till Gustav Vasas likfärd 1560. I och med Västerbottens vapen är det första gången en ren tar plats i heraldiken. Urspungligen tecknades renen upprest, men senare fastställdes att renen skulle vara springande. Stjärnorna i vapnet är en ren dekoration utan någon vidare betydelse, ibland har de dock tecknats så att de bildar Karlavagnen som symbol för det nordliga läget. På 1960-talet upptäckte man ett sigill med inskriptionen sigill för provinsen Korsholms västra del. Korsholm var ett storlän innefattande allt land kring Bottenviken bildat på 1380-talet, på 1440-talet delades länet i en västlig halva (nuvarande Västerbotten) och en östlig halva (nuvarande finska Österbotten). Sigillet hade en bild visande en man som blir anfallen av två björnar. Detta fynd föranledde dock inga ändringar i det nu väl inarbetade renvapnet.

Västergötland, fick sitt vapen till Gustav Vasas likfärd. Ett lejon i en styckad sköld fanns i vapnet för en västgötsk lagmansätt redan på 1200-talet. Man känner dock inte till om det var detta vapen som inspirerade skaparna av 1560års vapen, lejon är dock mycket vanligt förekommande inom heraldiken. Erik XIV lär ha föreslagit att Västergötlands vapen skulle ändras till: en blå grip i fält av silver. Kungen fick uppenbarligen inte som han ville och lejonvapnet har sedan dess varit Västergötlands vapen. Stjärnorna i vapnet är troligen bara en dekoration.

Västmanland, fick i sitt vapen till Gustav Vasas likfärd ett brinnande berg. Enligt legenden kunde man upptäcka dolda skatter genom en s.k. trolleld, och på kartor har malmfyndigheter betecknas med ett brinnande berg. Sannolikt valde man det brinnande berget som symbol för den viktiga Sala silvergruva. Det enda berget kom med tiden att utveckla sig till ett brinnande treberg och så har vapnet förblivit.

Ångermanland, fick i det vapen som bars i Gustav Vasas liktåg en lax hoppande över ett nät. Under Johan III:s tid ändrades så vapnet till dagens tre laxar.

Öland, fick också sitt vapen till Gustav Vasas liktåg. Hjorten visar på de kungl. jaktmarkerna på ön. När änkedrottning Katarina Stenbock år 1569 fick Åland i förläning, fick denna ögrupp ett snarlikt vapen med två hjortar och med fältet ibland bestrött med rosor. Ålands vapen kom att förväxlas med Ölands och på 1880-talet fastställdes Ölands vapen till två rådjur i fält bestrött med nio rosor. År 1944 kunde man dock rätta till detta misstag och Öland återfick sitt hjortvapen. Åland för dock fortfarande ett snarlikt hjortvapen men den åländska hjorten saknar till skillnad från den öländska halsband och röd beväring (d.v.s horn och klövar).

Östergötland, vid Gustav Vasas likfärd representerades landskapet av två vapen. Detta kom sig i uppdelningen av Östergötland i Västanstång som förde en drake och Östanstång som förde ett lejon i delat fält. Denna uppdelning torde bero på att Gustav Vasa i sitt testamente gjord västra delen d.v.s. Västanstång med Vadstena som huvudort till län för sonen Magnus. Sedan hertigen blivit sinnessjuk drogs länet in och behovet av två vapen för landskapet föll bort. De två vapnen togs dock en lång tid framöver fortfarande med i vapenförteckningarna. Till detta kom ett vapen gemensamt för hela Östergötland. År 1884 fastställdes ett vapen för Östergötland med en grip med drakvinge som troligen är en kombination av Västanstångs drake och Östanstångs lejon. Fyra rosor hade tillkommit som dekoration. På 1900-talet höjdes en del röster för att man åter skulle ta upp Västanstångs drake som landskapsvapen. Opinionen var dock kallsinnig för detta och den drakvingade gripen kvarstod som landskapsvapen med slutlig fastställelse år 1972.

[tyskaorden]

Till min stora förskräckelse upptäcker jag att jag har glömt Lapplands vapen. I Gustav Vasa liktåg 1560 representerades allt land väster om Bottenviken av Västerbottens vapen. Ett vapen för "Lappeland" dyker upp i en icke officiell vapensvit från 1580-talet, då var vapnet ett par skidor av gul i fält av silver . Detta vapen som bryter mot heraldikens regler att man aldrig skall ha metall på metall (silver och guld är heraldikens två metaller) vann inte anklang och är bara en parantes. En vildman dyker upp som vapen för Lappland på mynt utgivna vid kröningen av Karl IX år 1607 och även vid kungens begravningståg år 1612 finns Lapplands vildman med. Ursprungligen var vildmannen svart och hade eklövskransar runt huvudet och länderna. Vid fastställelsen år 1949 hade dock färgen ändrats till röd och eklövskransarna bytts ut mot det mer passande nordiska björklövet.

Orsaken till valet av en vildman till vapen för Lappland är oklart. Möjligen var man inspirerade av Olaus Magnus "Carta Marina", där den forntida hjälten - och ryssdödaren Starkad avbildas längst i norr. Det är också tänkvärt att ordet same betyder just människa och Lappland är det enda svenska landskap som har en människa i sitt vapen.



Lapplands vapen med den hertigkrona som alla landskap kan tillfoga till sina vapen. Bilden är hämtad från sajten International Civic Arms på http://www.ngw.nl

//MK

[tyskaorden]

Eftersom de finska landskapsvapnen härstammar från den svenska tiden så tänkte jag ge en kort presentation av dem. Precis som var fallet när det gällde Lapplands vapen är bilderna hämtade från International Civic Arms.


Ålands vapen, för bakgrunden se Öland.


Tavastland – Häme, skapat till Gustav Vasas likfärd, då med bara ett upprest lodjur. Formen ändras dock rätt snart, troligen redan under Erik XIV:s tid och lodjuret får ett dekorativt tillskott av rosor och stjärnor.


Lappland – Lappi, avlett från det svenska Lapplands vapen. De svenska och finska delarna av Lappland var ju ett landskap fram tills 1809 då Finland blev ett ryskt storfurstendöme.


Österbotten – Pohjanmaa, landskapets vapen skapat till Gustav Vasas begravning visade en svart mård i fält av silver. Hermelinerna ersatte mården möjligen under Erik XIV:s tid.


Satakunda – Satakunta, skapat till prins Johan (senare Johan III) då han blev hertig av Finland 1557. I Johans hertigvapen betecknade Satakundavapnet hertigdömet Norra Finland.


Savolax – Savo, tillkom till Gustav Vasas liktåg och symboliserar troligen striderna med ryssarna i detta gränslandskap.


Nyland – Uusimaa, symboliserar belägenheten vid kusten.


Egentliga Finland – Varsinais Suomi, skapat till Johans hertigvapen 1557 och då symboliserande hertigdömet Södra Finland.


Karelen – Karjala, skapat till Gustav Vasas likfärd 1560. Symboliserar striderna mellan Sverige-Finland och Ryssland i denna gränstrakt. Under tiden som då Finland var ryskt storfurstendöme förde Karelen samma vapen fast då oftast med svärden utbytta mot pilar.

//MK

[Rubber Duck]

Tyska Orden, du är verkligen en hejare på landskapsvapen

Du kanske kan svara på denna fråga: När Karl X Gustav begravdes var ju Sverige större än idag, med besittningar i Baltikum och Tyskland. Även dessa provinsers vapen bör ha varit representerade, till exempel Ingermanland, Estland, Livland och Pommern. Känner du till hur det var det med den saken?

[tyskaorden]

Rubber Duck,

Det förefaller rimligt att även Ingermanland ect. bör ha varit representerade vid Karl X Gustavs begravning. Om detta verkligen var fallet får jag forska lite mer i.

[tyskaorden]

Har nu talat med Livrustkammaren som var mycket hjälpsamma. Samtalet bekräftade att vid Karl X Gustavs begravning fanns även vapnen för Estland, Livland, Ingermanland, Narva, Pommern, Bremen och Verden med. Förutom dessa vapen fanns även vapnen för diverse tyska områden som ingick i kungens arv antar jag, de var Mark, Kleve, Sponheim, Jülich, Ravensburg och Bayern (misstänker att det skall vara Pfalz, Karl X Gustav var ju den förste av ätten Pfalz på Sveriges tron).

//MK

[Tomas Ibsen]

Gud vad jag älskar FM:s hemsida!

[tyskaorden]

Korsriddaren har bidragit med att visa hur våra landskapsvapen används i den militära heraldiken, i detta fall i vapnet för det numer hädangångna I 13 Kungl. Dalregementet vars arvtagare Dalregementsgruppen för vidare vapnet.

Vapnen används också i vapnen för de kungl. hertigarna och hertiginnorna. Så fördes t.ex. Hallands lejon i tredje fältet av HKH prins Bertils vapen då han var hertig av Halland. Prinsens änka HKH prinsessan Lilian för som hertiginna av Halland också lejonet i tredje fältet. HKH kronprinsessan Victoria för som hertiginna av Västergötland detta landskaps vapen i tredje fältet, vid tronbestigningen lär hon dock överta det oförändrade kungavapnet. Hennes syskon för som hertig av Värmland respektive hertiginna av Hälsingland och Gästrikland dessa landskaps vapen i tredje fältet av sina sköldar.

//MK

[tyskaorden]

Norrbottens landskapsvapen här i form av en vapenflagga.

[Örjan]

Har nu talat med Livrustkammaren som var mycket hjälpsamma. Samtalet bekräftade att vid Karl X Gustavs begravning fanns även vapnen för Estland, Livland, Ingermanland, Narva, Pommern, Bremen och Verden med. Förutom dessa vapen fanns även vapnen för diverse tyska områden som ingick i kungens arv antar jag, de var Mark, Kleve, Sponheim, Jülich, Ravensburg och Bayern (misstänker att det skall vara Pfalz, Karl X Gustav var ju den förste av ätten Pfalz på Sveriges tron).

De diverse tyska områden som ingick i kungens titulatur var inte territorier som Karl X Gustav kontrollerade utan det var bara områden som han i egenskap av medlem av huset Wittelsbach var arvsberättigad till, Bayern skall alltså vara Bayern. Det enda tyska furstendömet som tillhörde det svenska kungahuset och inte det Svenska riket var Pfalz-Zweibrücken 1681-1718.