Upphörda svenska kommunvapen

[tyskaorden]

Jamjo.jpg (13 KiB) Visad 98 gånger

Jämjö landskommun. Blasonering: I blått fält ett lejon av guld med svansen kluven, med tunga, tänder och klor röda, hållande en ek av guld. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 18 december 1964, det upphörde 1974 då Jämjö uppgick i Karlskrona kommun. Är baserat på vapnet för staden Kristianopel från 1647. Stadens vapen visande ett lejon hållande kung Christian IV:s monogram. I Jämjös vapnet har kungens monogram bytts ut mot en ek från Blekinges vapen.

Jamshog.jpg (14.06 KiB) Visad 96 gånger

Jämshögs landskommun. Blasonering: I rött fält tre ekollon av silver, ordnade två och ett, och däröver en med tre röda liljor belagd ginstam av silver. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 13 juni 1947 och upphört 1967 då Jämshög uppgick i Olofström. Liljorna kommer från vapnet för familjen Estenberg, syftande på Petrus Estenberg som var prost i Jämshög och professor. Ekollonen syftar på områdets ekskogar.

Jarbo.jpg (14.69 KiB) Visad 96 gånger

Järbo landskommun. Blasonering: I blått fält ett kors med tre tvärarmar, den mellersta med två uppåtriktade, utåtböjda och över korset nående spetsar, allt av silver. Vapnet fastställt av Kungl. Maj:t 18 november 1966, upphört 1971 då Järbo uppgick i Sandvikens kommun. Senare fört av Järbo kommundel inom Sandvikens kommun. Bygger på en järnstämpel för Järbo övre hammare.

[tyskaorden]

Jarna.jpg (21.97 KiB) Visad 93 gånger

Järna landskommun. Blasonering: Sköld: kluven av guld, vari en grön havrevippa, och grönt, vari tre stolpvis ordnade järnmärken av guld. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 20 december 1944 och upphört 1971 då Järna uppgick i Vansbro kommun. Havrevippan symboliserar jordbruket. De tre järntecknen står järnbruken Snöån, Andersfors och Eriksfors. De anspelar också på ortnamnet.

Järvsö_landskommuns_vapen.png (10.07 KiB) Visad 93 gånger

Järvsö landskommun. Blasonering: I fält av guld en upprest svart järv med röd beväring. Antaget 11 maj 1955 och ej fastställt av Kungl. Maj:t, upphört 1971 då Järvsö uppgick i Ljusdals kommun. Järven är talande och förekommer det äldsta sockensigillet. Tinkturerna är från Hälsinglands vapen. Vapnet komponerades av Svenska kommunalheraldiska institutet.

Jorn.jpg (12.27 KiB) Visad 93 gånger

Jörns landskommun. Blasonering: I blått fält fem stockar av guld, ordnade 2, 1, 2 och stolpvis ställda. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 3 november 1950 och upphört 1967 då Jörn uppgick i Skellefteå. Symboliserar timmerflottningen mellan Skellefte och Byske älvar.

[tyskaorden]

Kallj.jpg (16.54 KiB) Visad 22 gånger

Kall landskommun. Blasonering: I fält av silver en röd älghornskrona över en av vågskura bildad blå stam. Vapnet faststääldes av Kungl. Maj:t 30 juni 1961, det upphörde 1971 då Kall uppgick i Åre kommun. Älghornskronan syftar på beståndet av älg i området. I avbildningar i området härstammande från stenåldern förekommer älghorn. Detta gör att älghornskronan också symboliserar att området varit bebott länge. Vågskuran syftar på de många sjöarna i området.

Karlgustav.jpg (17.98 KiB) Visad 22 gånger

Karl Gustavs landskommun. Blasonering: I fält av silver två stolpvis ordnade, blå sikar med beväring av guld, och däröver en med en krona av guld belagd, blå ginstam. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 15 november 1946 och upphörde 1967 då Karl Gustav uppgick i Haparanda. Kronan syftar på namnets kungliga rötter, då namnet härleds från Gustav III:s son. Sikarna symboliserar fiskets betydelse.

Kinna.jpg (23.09 KiB) Visad 22 gånger

Kinna municipalsammhälle/köping. Blasonering: En tre gånger delad sköld av guld och svart med tre svarta kulor i vart och ett av guldfälten och en vävskyttel av guld i vart och ett av de svarta fälten. Fastställt av Kungl. Maj:t 27 april 1934 för Kinna municipalsammhälle. Kinna blev 1947 köping och vapnet tog i bruk av denna 1 januari 1947. Vapnet upphörde 1971 då Kinna uppgick i Marks kommun. Kulorna från bilden i sigillet för Marks härad, känt sedan 1571. Vävskyttlarna syftar på textilindustrin.