Nuvarande kommunvapen i Sverige
- tyskaorden
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 9588
- Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52
Re: Nuvarande kommunvapen i Sverige
Gagnef. Blasonering: I rött fält ett av vågskuror bildat gaffelkors av guld. Symboliserar sammanflödet av Österdalsälven och Västerdalälven vid Djurås. Fastställt av Kungl. Maj:t 20 december 1946. Efter kommunreformen 1971 då Floda införlivades, registrerat hos Patent- och registreringsverket 1974.
Gislaved. Blasonering: I rött fält ett topografiskt gästgiveritecken av guld, omgivet av en ring av silver. Gästgivartecknet syftar på att orten länge haft ett gästgiveri och skjutstation. Då man ligger vid kommunikationsleden Nissastigen. Ringen runt tecknet var ursprungligen rent dekrativt. Men efter kommunreformerna då sex äldre kommuner blivit en, vill man se ringen som en symbol för sammanhållning. Vapnet fastställdes för köpingen av Kungl. Maj:t 1953 och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.
Gnesta. Blasonering: I grönt fält en björk av guld. Björken är från Daga härads sigill, syftande på att större delen av kommunen historisk ingått i häradet. Gnesta uppgick 1971 i Nyköping, men återuppstod som egen kommun 1991. Vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1992.
Gnosjö. Blasonering: I grönt fält två bjälkvis ställda genomgående strängar mellan fem vattenhjul, ordnade två, två och ett, allt av silver. Symboliserar småindustri och företagsamhet. Antalet vattenhjul syftar på de fem kyrksocknar som utgjorde kommunen. Antaget 1954 men ej fastställt av Kungl. Maj:t. Registrerat hos Patent- och Registreringsverket 1976. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.
Gislaved. Blasonering: I rött fält ett topografiskt gästgiveritecken av guld, omgivet av en ring av silver. Gästgivartecknet syftar på att orten länge haft ett gästgiveri och skjutstation. Då man ligger vid kommunikationsleden Nissastigen. Ringen runt tecknet var ursprungligen rent dekrativt. Men efter kommunreformerna då sex äldre kommuner blivit en, vill man se ringen som en symbol för sammanhållning. Vapnet fastställdes för köpingen av Kungl. Maj:t 1953 och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.
Gnesta. Blasonering: I grönt fält en björk av guld. Björken är från Daga härads sigill, syftande på att större delen av kommunen historisk ingått i häradet. Gnesta uppgick 1971 i Nyköping, men återuppstod som egen kommun 1991. Vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1992.
Gnosjö. Blasonering: I grönt fält två bjälkvis ställda genomgående strängar mellan fem vattenhjul, ordnade två, två och ett, allt av silver. Symboliserar småindustri och företagsamhet. Antalet vattenhjul syftar på de fem kyrksocknar som utgjorde kommunen. Antaget 1954 men ej fastställt av Kungl. Maj:t. Registrerat hos Patent- och Registreringsverket 1976. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.
- tyskaorden
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 9588
- Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52
Re: Nuvarande kommunvapen i Sverige
Gotlands kommun. Blasonering: I rött fält en stående vädur av silver med beväring av guld, förande ett på korsstav av guld fästat rött baner med bård och fem flikar av guld. Är baserat på staden Visbys vapen. Fastställt av Kungl. Maj:t 1945 och registrerat hos Patent- och registreringsverket 1987.
Grums. Blasonering: I blått fält en kyrka av silver med korsprydd takryttare på mitten och kors över vardera gaveln samt med svarta fönster; däröver en ginstam av silver belagd med tre blåa cirkelsågklingor. En kyrka är bilden i Grums härads sigill tidigast känt sedan 1617. Sågklingorna symboliserar industrin. Vapnet fastställdes för köpingen av Kungl. Maj:t 1952 och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974. Grums hade inte berörts av kommunreformerna.
Grästorp. Blasonering: På mitten delad av en gyllene ström, nedtill i rött fält till dexter en gyllene handske med tummen åt sinister och nedtill försedd med bård av röda kvadrater, till sinister två i andreaskors satta gyllene pilar; upptill i svart fält en knuten gyllene hand med till edgång uppsträckta fingrar, åtföjd till dexter av en mot dexter vänd, stränglös gyllene båge, samt sinister av en gyllene pil. Kombinerar element från vapnen för Åse härad (övre delen) och Viste härad (nedre hälften). Då Grästops kommun till större delen består av dessa härader. Strömmen syftar på Nossan. Registrerat hos Patent- och registreringsverket 1981.
Grums. Blasonering: I blått fält en kyrka av silver med korsprydd takryttare på mitten och kors över vardera gaveln samt med svarta fönster; däröver en ginstam av silver belagd med tre blåa cirkelsågklingor. En kyrka är bilden i Grums härads sigill tidigast känt sedan 1617. Sågklingorna symboliserar industrin. Vapnet fastställdes för köpingen av Kungl. Maj:t 1952 och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974. Grums hade inte berörts av kommunreformerna.
Grästorp. Blasonering: På mitten delad av en gyllene ström, nedtill i rött fält till dexter en gyllene handske med tummen åt sinister och nedtill försedd med bård av röda kvadrater, till sinister två i andreaskors satta gyllene pilar; upptill i svart fält en knuten gyllene hand med till edgång uppsträckta fingrar, åtföjd till dexter av en mot dexter vänd, stränglös gyllene båge, samt sinister av en gyllene pil. Kombinerar element från vapnen för Åse härad (övre delen) och Viste härad (nedre hälften). Då Grästops kommun till större delen består av dessa härader. Strömmen syftar på Nossan. Registrerat hos Patent- och registreringsverket 1981.
- tyskaorden
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 9588
- Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52
Re: Nuvarande kommunvapen i Sverige
Gullspång. Blasonering: I blått fält en hoppande lax, ovan åtföljd av en smal upphöjd bjälke, nedan av en krona, allt av guld. Laxen syftar på en av ekonomisk betydelse variant av detta släkte - "gullspångslaxen". Bjälken symboliserar den "gyllene spången över älven. Kronan erinrar om slaget vid Hova 1275 där kung Valdemar förlorade kronan till brodern Magnus (Ladulås). Vapnet registerades hos Patent- och Registreringsverket 1989.
Gällivare. Blasonering: Sköld kvadrerad: 1. och 4. i rött fält en gående ren av guld med blå beväring, därest dylik skall komma till användning; 2. och 3. i fält av guld ett blått järnmärke. Symboliserar renskötsel och malmbrytning. Fastställt av Kungl. Maj:t 1948 för Gällivare municipalsamhälle. Efter kommunreformerna registrerat hos Paten- och registreringsverket 1974.
Gävle. Blasonering: I blått fält en av vågskuror bildad bjälke av silver, åtföljd ovanför av två och nedanför av ett ankare av guld. Ankaren syftar på Gävle som en hamnstad. Vågbjälken står för Gavleån. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1941 och efter kommunreformerna registrerades det hos Patent- och registreringsverket 1974.
Göteborg. Blasonering: I blått fält tre av vågskuror bildade ginbalkar av silver, överlagda med ett vänstervänt, gyllene, med sluten krona krönt lejon med svansen kluven och tunga, tänder och klor röda, svingande med högra framtassen ett gyllene svärd och hållande i den vänstra en blå sköld, vari tre gyllene kronor, ordnade två och en. Vapnet visar Göta Lejon med svärd och hållande en sköld med Svea rikes vapen. Syftande på att staden anlagts som rikets värn åt väster, då Halland och Bohuslän tillhörde det danska riket. Lejonets vändning har varit hett omdebatterat, då det heraldiskt sett är vänt år fel håll. Förespråkarna för den nuvarande vändningen av lejonet segrade tillslut och vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1952 och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.
Götene. Blasonering: I rött fält en heraldisk källa av silver och blått samt däröver ett latinskt kors av silver mellan två stolpvis ställda svärd, likaledes av silver. Vapnet ansluter till legenden of Sankta Helena (Elin) av Skövde, vilket dödades med svärd vid Götene. På platsen där hon dog sprang en källa fram, som utmärktes av ett kors. Antaget 1953 i samband med att Götene blivit köping. Det var komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Efter kommunreformerna registrerades det hos Patent- och registreringsverket 1974.
Gällivare. Blasonering: Sköld kvadrerad: 1. och 4. i rött fält en gående ren av guld med blå beväring, därest dylik skall komma till användning; 2. och 3. i fält av guld ett blått järnmärke. Symboliserar renskötsel och malmbrytning. Fastställt av Kungl. Maj:t 1948 för Gällivare municipalsamhälle. Efter kommunreformerna registrerat hos Paten- och registreringsverket 1974.
Gävle. Blasonering: I blått fält en av vågskuror bildad bjälke av silver, åtföljd ovanför av två och nedanför av ett ankare av guld. Ankaren syftar på Gävle som en hamnstad. Vågbjälken står för Gavleån. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1941 och efter kommunreformerna registrerades det hos Patent- och registreringsverket 1974.
Göteborg. Blasonering: I blått fält tre av vågskuror bildade ginbalkar av silver, överlagda med ett vänstervänt, gyllene, med sluten krona krönt lejon med svansen kluven och tunga, tänder och klor röda, svingande med högra framtassen ett gyllene svärd och hållande i den vänstra en blå sköld, vari tre gyllene kronor, ordnade två och en. Vapnet visar Göta Lejon med svärd och hållande en sköld med Svea rikes vapen. Syftande på att staden anlagts som rikets värn åt väster, då Halland och Bohuslän tillhörde det danska riket. Lejonets vändning har varit hett omdebatterat, då det heraldiskt sett är vänt år fel håll. Förespråkarna för den nuvarande vändningen av lejonet segrade tillslut och vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1952 och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.
Götene. Blasonering: I rött fält en heraldisk källa av silver och blått samt däröver ett latinskt kors av silver mellan två stolpvis ställda svärd, likaledes av silver. Vapnet ansluter till legenden of Sankta Helena (Elin) av Skövde, vilket dödades med svärd vid Götene. På platsen där hon dog sprang en källa fram, som utmärktes av ett kors. Antaget 1953 i samband med att Götene blivit köping. Det var komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Efter kommunreformerna registrerades det hos Patent- och registreringsverket 1974.
- tyskaorden
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 9588
- Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52
Re: Nuvarande kommunvapen i Sverige
Habo. Blasonering: I sköld kluven av silver och grönt en genomgående bjälkvislagd gärdesgård i motsatta tinkturer. Gärdesgården syftar på namnet vars förled lär betyda inhägnad. Habo bildades 1974 och ingen av de ingående enheterna hade vapen eller sigill som var lämpliga som utgångspunkt för ett vapen. Vapnet komponerades av Staffan Philipsson vid annonsbyrån Svenska budskap i samarbete med Riksarkivet. Det registrerades hos Patent- och registreringsverket 1986.
Hagfors. Blasonering: I fält av guld en från en uppskjutande röd tegelmur uppskjutande tegelmurad röd bessemerskorsten, ur vilken blå lågor uppstiga. Symboliserar järnindustrins betydelse för samhällets framväxt. Hagfors blev stad 1950, och vapnet fastställdes året där efter av Kungl. Maj:t. Efter kommunreformerna registrerades vapnet hos Patent- och registreringsverket 1974.
Hallsberg. Blasonering: rött fält tre i byglarna hopkopplade med svarta nyckelhål försedda hänglås av guld, bildande en på spetsen ställd triangel. Vapnet bygger på socknens sigill vars betydelse är okänd, möjligen syftar det på enighet. Idag har man också velat se vapnet som en hänvisning till Hallsberg som järnvägsknutpunkt. Vapnet fastställdes 1950 av Kungl. Maj:t för Hallsbergs köping. Efter kommunreformerna då ingen annan vapenförande enhet fanns, registrerades vapnet för kommunen hos Patent- och registreringsverket 1977.
Hallstahammar. Blasonering: Sköld delad av silver, vari en bjälkvis ställd svart hammare, och av rött, vari tre kugghjul av silver, ställda två och ett. Hammaren syftar ytterst på Hallsta kopparhammare som grundades 1638. Kugghjulen syftar på den senare tillkomna industrin. Vapnet fastställdes för köpingen av Kungl. Maj:t 1948. Det registrerades hos Patent- och registreringsverket 1986.
Hagfors. Blasonering: I fält av guld en från en uppskjutande röd tegelmur uppskjutande tegelmurad röd bessemerskorsten, ur vilken blå lågor uppstiga. Symboliserar järnindustrins betydelse för samhällets framväxt. Hagfors blev stad 1950, och vapnet fastställdes året där efter av Kungl. Maj:t. Efter kommunreformerna registrerades vapnet hos Patent- och registreringsverket 1974.
Hallsberg. Blasonering: rött fält tre i byglarna hopkopplade med svarta nyckelhål försedda hänglås av guld, bildande en på spetsen ställd triangel. Vapnet bygger på socknens sigill vars betydelse är okänd, möjligen syftar det på enighet. Idag har man också velat se vapnet som en hänvisning till Hallsberg som järnvägsknutpunkt. Vapnet fastställdes 1950 av Kungl. Maj:t för Hallsbergs köping. Efter kommunreformerna då ingen annan vapenförande enhet fanns, registrerades vapnet för kommunen hos Patent- och registreringsverket 1977.
Hallstahammar. Blasonering: Sköld delad av silver, vari en bjälkvis ställd svart hammare, och av rött, vari tre kugghjul av silver, ställda två och ett. Hammaren syftar ytterst på Hallsta kopparhammare som grundades 1638. Kugghjulen syftar på den senare tillkomna industrin. Vapnet fastställdes för köpingen av Kungl. Maj:t 1948. Det registrerades hos Patent- och registreringsverket 1986.
- tyskaorden
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 9588
- Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52
Re: Nuvarande kommunvapen i Sverige
Halmstad. Blasonering: Sköld: i blått fält en bjälke av silver, belagd med tre av öppna kronor av guld krönta röda hjärtan; hjälmtäcke: invändigt av silver och utvändigt blått; vulst: av silver och blått samt som hjälmprydnad: tre sädeskärvar av guld vid sidan om varandra. Hjärtana kommer troligen från Danmarks riksvapen, då staden troligen fick sitt vapen av Christian IV som ofta residerade i Halmstad. De tre kronorna är troligen en pik mot Sverige. Kärvarna i hjälmprydnaden syftar förmodligen på förleden då de är halmkärvar. Kung Christian IV tilldelade Halmstad ett vapnen 1603, då Halmstad tillhörde Danmark. Efter kommunreformerna registrerades vapnet hos Patent- och registreringsverket 1974.
Halmstads vapen är ett av få kommunala vapen i Sverige som har en hjälm och hjälmprydnad. Det andra vapnet som har en dylik är Malmö.
Hammarö. Blasonering: fält av silver en av karvskuror bildad blå bjälke, belagd med en stock av guld. Bjälken är från sigillet för Karlstads härad, känt sedan 1643. Den syftar möjligen på Klarälven. Stocken syftar på timmerflottningen och träindustrin i orten. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 19 december 1952. Efter kommunreformerna registrerades vapen hos Patent- och registreringsverket 1974.
Haninge. Blasonering: Sköld delad av guld, vari en röd tjädertupp, och av blått, vari ett ankare av guld. Tjädertuppen syftar på Hanveden. Ankaret står närheten till havet samt örlogsbasen i Berga. Vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1985.
Halmstads vapen är ett av få kommunala vapen i Sverige som har en hjälm och hjälmprydnad. Det andra vapnet som har en dylik är Malmö.
Hammarö. Blasonering: fält av silver en av karvskuror bildad blå bjälke, belagd med en stock av guld. Bjälken är från sigillet för Karlstads härad, känt sedan 1643. Den syftar möjligen på Klarälven. Stocken syftar på timmerflottningen och träindustrin i orten. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 19 december 1952. Efter kommunreformerna registrerades vapen hos Patent- och registreringsverket 1974.
Haninge. Blasonering: Sköld delad av guld, vari en röd tjädertupp, och av blått, vari ett ankare av guld. Tjädertuppen syftar på Hanveden. Ankaret står närheten till havet samt örlogsbasen i Berga. Vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1985.
- tyskaorden
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 9588
- Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52
Re: Nuvarande kommunvapen i Sverige
Haparanda. Blasonering: I fält av silver en från ett grönt treberg mellan två uppväxande gröna aspar under en sol av guld uppskjutande riksgränsstolpe av guld med ett blått klot, belagt med tre kronor av guld och krönt med ett kors av guld, lagd över ett svävande, genomgående, nedtill rakt avskuret blått treberg. Vapnet har sina rötter i ett kungligt brev för den dåvarande köpingen 1828 (Haparanda blev stad 1842). Inga färger angavs dock i brevet men vapnet illustreras av en naturalistisk teckning. Någon ny fastställelse gjordes aldrig. När vapnet skulle registreras gjordes viss stilisering och några färgjusteringar. Asparna syftar på namnet som betyder aspstranden. Gränsstolpen står för belägenheten vid gränsen till Finland. Vapnet registerades hos Patent- och registeringsverket 1977.
Heby. Blasonering: Sköld kvadrerad: fält 1 och 4 tegelstensmöstrat i rött med fogar i silver, fält 2 i silver en öppnad röd hovtång med nitklinga på högra skänkelspetsen och nåddorn på den vänstra, fält 3 i silver två stolpvis ställda röda skäror, bladen korsande varandra två gånger. Tegelstensmönstret syftar på ortens tegelstenstillverkningen. Tången syftar på smide och hästavel. Skärorna syftar troligen på åkerbruk. Vapnet registerades hos Patent- och registeringsverket 1980.
Hedemora. Blasonering: I fält av silver en grön gran. Bygger på att staden 1589 fick rätt att föra en gran med gröna kvistar i sitt sigill. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1943. Det registrerades hos Patent- och registeringsverket 1974.
Helsingborg. Blasonering: I fält av silver en från en uppskjutande, genomgående, krenelerad mur uppskjutande borg med en krenelerad kärna med en spetsig med ett utböjt kors krönt tornhuv, allt rött. Vapnet är baserat på sigillet från början av 1300-talet. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1916 och 1946. Efter kommunreformerna registrerades vapnet hos Patent- och registreringsverket 1974.
Heby. Blasonering: Sköld kvadrerad: fält 1 och 4 tegelstensmöstrat i rött med fogar i silver, fält 2 i silver en öppnad röd hovtång med nitklinga på högra skänkelspetsen och nåddorn på den vänstra, fält 3 i silver två stolpvis ställda röda skäror, bladen korsande varandra två gånger. Tegelstensmönstret syftar på ortens tegelstenstillverkningen. Tången syftar på smide och hästavel. Skärorna syftar troligen på åkerbruk. Vapnet registerades hos Patent- och registeringsverket 1980.
Hedemora. Blasonering: I fält av silver en grön gran. Bygger på att staden 1589 fick rätt att föra en gran med gröna kvistar i sitt sigill. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1943. Det registrerades hos Patent- och registeringsverket 1974.
Helsingborg. Blasonering: I fält av silver en från en uppskjutande, genomgående, krenelerad mur uppskjutande borg med en krenelerad kärna med en spetsig med ett utböjt kors krönt tornhuv, allt rött. Vapnet är baserat på sigillet från början av 1300-talet. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1916 och 1946. Efter kommunreformerna registrerades vapnet hos Patent- och registreringsverket 1974.
- tyskaorden
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 9588
- Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52
Re: Nuvarande kommunvapen i Sverige
Herrljunga. Blasonering: I blått fält ett av kavlar bildat genomgående kors av silver, åtföljt i övre högra och i nedre vänstra fältet av en sädeskärve och i övre vänstra och i nedre högra fältet av en gås, allt i guld. Korset syftar på Herrljunga som järnvägsknutpunkt. Kärvarna kommer från Kullings härads sigill från 1756. Gåsen syftar på Gäsene som uppgick i Herrljunga 1974. Vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1975.
Hjo. Blasonering: I blått ett enmastat segelfartyg med korsprydd mast och tvärskuren flagga, allt av guld. Syftar på Hjo som hamnstad. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1933. Efter kommunreformerna registrerades vapnet hos Patent- och registreringsverket 1979.
Hofors. Blasonering: I fält av guld en svart blomma med åtta runda kronblad. Rundlarna syftar på järnindustrin och rundlar förekommer också i Gästriklands vapen. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1968. Efter kommunreformerna registrerades det hos Patent- och registreringsverket 1974.
Huddinge. Blasonering: I fält av guld en på ett blått treberg stående, svart, brinnande vårdkase med röd låga. Syftar på den linje av vårdkasar som fordom gick Brunkeberg-Kungshatt-Vårby-Bockholmssund. Vårbys kase skall stått på Vikingaberget. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 28 november 1947. Efter kommunreformerna registrerades vapnet hos Patent- och registreringsverket 1974.
Hjo. Blasonering: I blått ett enmastat segelfartyg med korsprydd mast och tvärskuren flagga, allt av guld. Syftar på Hjo som hamnstad. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1933. Efter kommunreformerna registrerades vapnet hos Patent- och registreringsverket 1979.
Hofors. Blasonering: I fält av guld en svart blomma med åtta runda kronblad. Rundlarna syftar på järnindustrin och rundlar förekommer också i Gästriklands vapen. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1968. Efter kommunreformerna registrerades det hos Patent- och registreringsverket 1974.
Huddinge. Blasonering: I fält av guld en på ett blått treberg stående, svart, brinnande vårdkase med röd låga. Syftar på den linje av vårdkasar som fordom gick Brunkeberg-Kungshatt-Vårby-Bockholmssund. Vårbys kase skall stått på Vikingaberget. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 28 november 1947. Efter kommunreformerna registrerades vapnet hos Patent- och registreringsverket 1974.
- tyskaorden
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 9588
- Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52
Re: Nuvarande kommunvapen i Sverige
Hudiksvall. Blasonering: I rött fält tre avhuggna bockhuvuden av silver, ordnade 2 och 1. Bockhuvudena anspelar på bocken i Hälsinglands vapnen. De trefaldigades och något som skedde redan vid stadens grundande på 1580-talet. Ursprungligen var hornen blå men detta ändrades 2006. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1939 och registrerades hos patent- och registreringsverket 1974.
Hultsfred. Blasonering: I blått en av vågskuror bildad bjälke, åtföjd ovan av tre bredvid varandra ställda granar och nedan av ett vattenhjul, allt av silver. Granarna står för skogen och skogsbruket. Vågskurebjälken står för Emån. Vattenhjulet står för industrin och fanns även i Virserums vapen. Virserum uppgick i Hultsfred 1971. Vapnet registrerades hos Patent- och registeringsverket 1982.
Hylte. Blasonering: Sköld av en vågskura delad i guld, vari ett uppskjutande rött vattenhjul, och blått, vari två bjälkar av guld. Den blå färgen och vågskuran syftar på Nissan. Vattenhjulet syftar på hur den tidiga industrin drevs av vattenkraft från Nissan. Bjälkarna symboliserar trästockar, och får stå skogsbruk och träförädling. De syftar också på järnvägen som haft stor betydelse för ortens utveckling. Vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1987.
Håbo. Blasonering: I rött ett stående lamm, hållande med högra frambenet en ginbalksvis ställd korsprydd stång med en femflikigt baner, allt av guld, baneret belagt med ett rött latinskt kors. Bygger på Håbo härads sigill. Färgerna är Upplands. Vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1978.
Hultsfred. Blasonering: I blått en av vågskuror bildad bjälke, åtföjd ovan av tre bredvid varandra ställda granar och nedan av ett vattenhjul, allt av silver. Granarna står för skogen och skogsbruket. Vågskurebjälken står för Emån. Vattenhjulet står för industrin och fanns även i Virserums vapen. Virserum uppgick i Hultsfred 1971. Vapnet registrerades hos Patent- och registeringsverket 1982.
Hylte. Blasonering: Sköld av en vågskura delad i guld, vari ett uppskjutande rött vattenhjul, och blått, vari två bjälkar av guld. Den blå färgen och vågskuran syftar på Nissan. Vattenhjulet syftar på hur den tidiga industrin drevs av vattenkraft från Nissan. Bjälkarna symboliserar trästockar, och får stå skogsbruk och träförädling. De syftar också på järnvägen som haft stor betydelse för ortens utveckling. Vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1987.
Håbo. Blasonering: I rött ett stående lamm, hållande med högra frambenet en ginbalksvis ställd korsprydd stång med en femflikigt baner, allt av guld, baneret belagt med ett rött latinskt kors. Bygger på Håbo härads sigill. Färgerna är Upplands. Vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1978.
- tyskaorden
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 9588
- Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52
Re: Nuvarande kommunvapen i Sverige
Hällefors. Blasonering: I fält av silver ett blått, brinnande treberg med röd låga; berget, belagt med en av vågskuror bildad stolpe av silver, är åtföljt till höger av en uppgående måne och till vänster av ett järnmärke, allt blått.
Härjedalen. Blasonering: I fält av silver ett, med ett rött ämnesjärn belagt, ovanifrån sett svart städ med hornet nedåt och åtföljt till höger av en svart smidestång och till vänster av två stolpvis ställda svarta smideshammare med röda skaft, den övre störtad. Är identiskt med landskapet även om kommunens område inte helt överensstämmer med landskapet. Därför har det inte registrerats hos Patent- och registreringsverket. På 1980-talet fördes en del diskussioner om att skaffa ett eget vapen för kommunen. Men dessa ledde inte till något resultat.
Härnösand. Blasonering: I silverfält en svart bäver med en svart gädda i munnen. Går tillbaka ett vapen fastställt 1586 av kung Johan III och symboliserar pälshandelns och fiskets betydelse. Det fastställdes av Kungl. Maj:t 1931 och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1989.
Härryda. Blasonering: Medelst en stråle av silver styckad sköld, i blått och grönt, vari en av vågskuror bildad sänkt, smal bjälke av silver. Jag saknar information om betydelsen. Vapnet registrerades hos Patent- och Registreringsverket 19 november 2007.
Härjedalen. Blasonering: I fält av silver ett, med ett rött ämnesjärn belagt, ovanifrån sett svart städ med hornet nedåt och åtföljt till höger av en svart smidestång och till vänster av två stolpvis ställda svarta smideshammare med röda skaft, den övre störtad. Är identiskt med landskapet även om kommunens område inte helt överensstämmer med landskapet. Därför har det inte registrerats hos Patent- och registreringsverket. På 1980-talet fördes en del diskussioner om att skaffa ett eget vapen för kommunen. Men dessa ledde inte till något resultat.
Härnösand. Blasonering: I silverfält en svart bäver med en svart gädda i munnen. Går tillbaka ett vapen fastställt 1586 av kung Johan III och symboliserar pälshandelns och fiskets betydelse. Det fastställdes av Kungl. Maj:t 1931 och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1989.
Härryda. Blasonering: Medelst en stråle av silver styckad sköld, i blått och grönt, vari en av vågskuror bildad sänkt, smal bjälke av silver. Jag saknar information om betydelsen. Vapnet registrerades hos Patent- och Registreringsverket 19 november 2007.