Eofor skrev:Tanken på stigbygelns och hästens betydelse för krigskonsten och tom feodalismen har länge varit omhuldad. Den lever nog kvar fortfarande i hög grad. För den som är riktigt intresserad kan jag rekomendera ett antal artiklar av Bernard Bachrach som starkt kritiserat rytteriets betydelse i frankerriket, dvs. det västerländska rytterets "ursprungsområde".
De många gravarna i Sverige med ryttarutrustning behöver inte betyda att man stred till häst.
Ryttarutrustningen i gravarna signalerar mer status än stridsteknik.
Det här låter inte väldigt väldigt övertygande.
Alla kan inte få tag i den litteratur du uppger.
Det vore bättre om du kunde påvia sakliga argument varför just ett folk som begravts i ryttarrustningar, anses av Tacitus ha ett bra kavalleri, av Jordanes anses producera lika fina hästar som Thuringer bor,
arför just dessa människor inte red på hästar?
Nåt religiöst tabu förbud?
Frånvaron av hjärnceller som krävs att rida?
Fysiska hinder att som alla andra stiga upp på en tam häst?
Annat skäl som hindrade just människor från just detta landet att använda hästar till det mest praktiska som det gå att använda dem till?
Och varför just dessa människor stred till fots och inte till häst?
Har Bernard Bachrach något konkret att säga om detta?