Quiz: Hästen i historien

[Markus Holst]

Vi är på Ile de Ré där åsnorna traditionellt bär pyjamasbyxor för att slippa irriterande insekter när de jobbade på saltslätterna på ön.

Likadana byxor har kommit tillbaka nu, men då tillsammans med tunna luftgenomsläppliga täcken som skydd mot insekter.

[Femtiotrean]

maskot.png (493.6 KiB) Visad 134 gånger

Markus har frågan!

[Markus Holst]

Vem, eller kanske vilka, red i sadlar som denna rekonstruktion skall efterlikna och vad är det som främst gör att vi ser att det inte är en modern sadel?

[Markus Holst]

Sadeln är från tiden mellan Alexander den stora och Karl XII. Bilden fanns redan på Skalman.

[Femtiotrean]

Als Hörnchensattel wird der Reitsattel römischer Kavalleristen bezeichnet. Namensgebend hierfür sind die sogenannten Hörnchen, lederne oder bronzene Versteifungen an den Seiten der Sitzflächen, die für einen stabilen Halt im Sattel sorgen sollen.

The rider used the four pommels to get a good grip with his thighs. This left his hands free to hold the oval shield and use the sword, spear and short javelins.

Vi ser ingen stigbygel - den fanns inte!

[Markus Holst]

Korrekt. Femtiotrean tar över.

[Hans]

Jag har sett Île de Ré men bara ifrån la Rochelle. Men åter OT, trakterna är kända för sina ostron. Jag var på en konferens i just la Rochelle med deltagare från Europas alla hörn och till lunch bjöd de på ostron som förrätt. Det finns två typer av människor, de som hatar ostron och de som älskar - jag tillhör den sistnämnda gruppen. Jag borde spelat roulette den dagen för när det stora fatet med ostron kommer in visar det sig att kanske nio av tolv gäster vid vårt bord tillhör den första kategorier. M.a.o. massor av ostron till Hans, vete tusan om jag fick i mig någon huvudrätt eller efterrätt.

För att gå åter till ämnet, äter hästar ostron?

MVH

Hans

[Markus Holst]

Hästar är ju vegetarianer, så kallade gräsätare.

[Hans]

Jag vet men försökte bara vara lite rolig och markera att jag faktiskt läser här även om jag inte har mycket att tillföra, så det så.

MVH

Hans

[Markus Holst]

Du lyckades med det senare. Jag har ätit ostron en gång. I Bayern 1986. Mitt minne var att det kändes som att svälja det som i Sveriges framstjärt heter en snôflôsa.

[Femtiotrean]

När jag var tjugo år yngre, var jag en halvbra maratonlöpare eller jag måste nog säga att jag var en rätt duktig maratonare, det gick inte att vara bättre utan att bli elitmotionär! Jag sprang dock aldrig någon av de jättestora maratonloppen som man bör skaffa en "Finisher shirt" om man vill vara någon bland sina likar - jag gillade helt enkelt mindre lopp och valde mindre städer som man kanske inte annars skulle befinna sig i.

Marathon de La Rochelle tar plats i november och när man är i mål, får man en medalj, en vindjacka - och une bourriche d’huîtres!

(Jag var kanske lite feg, men först och visste jag inte hur man skulle göra för att äta och njuta...)



PS Fråga dröjer, men det lönar sig att vänta, jag lovar, wallah!

[Hans]

Nu frestar du mig till att börja springa maraton, fast jag nöjer mig nog med 4,2 meter till fiskdisken. Har aldrig sprungit längre än 30 km.

Var aldrig löpstark men riktigt duktig på orientering i min ungdom då jag hittade den bästa vägen. Numera föredrar jag andra sporter som skytte, dart, biljard och schack.

Det sägs att man skall äta ostron under månader med R i sig. JanuaRi, FebruaRi, MaRs, ApRil, MajR, JunRi, JulRi, AugustRi etc. - om det är sant, ett påhitt eller kopplat till när kyltransporter var knepiga vet jag inte. Men nu får vi gå tillbaka till fyrbenta innan Markus blir sur.

MVH

Hans

[Femtiotrean]

(1) Vad använde man sådan här utrustning för?

vinter2.png (122.82 KiB) Visad 82 gånger

(2) Och vad skulle en sådan här ekipage göra?

vinter1.jpg (70.19 KiB) Visad 82 gånger

[Markus Holst]

Tingesten på den övre bilden heter get-doning. Först lastar man det fällda trät på en mindre kälke, en lunnings-kälke, och kör det till första avlägget. Väl där lastas ett större lass virke på de större get-doningarna och körs till avlägget på eller vid älven. På större älvar lade man virket på isen och lät islossningen ta hand om resten. Vid mindre vattendrag lade man timret på stranden och fick på våren tippa ned det i vattnet med en hävstång.

Get-doningar kunde ibland lassa 10 ton timmer. De kördes på i förväg iordninggjorda vägar. Just den på bilden är av en omodern typ med bara en kedja till baksläden. På modernare doningar är det två kedjor som bildar ett v-drag så baksläden följer med bättre och kusken slipper gå och sparka på den.

Släden på den nedre bilden körde först i timmerkaravanen för att värma upp spåren så de tunga slädarna gled bra. Ofta var detta ett jobb för en äldre, utarbetad man som betalades av timmerkörarna.

Tror jag.

[Femtiotrean]

Timmerkörning är rätt, Poängen med två små slädar är att det gåt att svänga smidigt,

(I Savolax fäste man de två kedjorna relativt och så att det blev en X mellan fram- och baksläden.


Men släden i den nedre bilden använde man inte i skogen. Egentligen inte alls i arbete utan på fritid. Man kunde ändå tjäna pengar, t.o.m. mer än man kunde ha tjänat i skogen (om man inte var skogsägare)...