Tidernas hovbeslag

Om hästar, ryttare, ridning, körning mm genom historien, både civilt och militärt. Värd: Markus Holst
Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 8237
Blev medlem: 04 sep 2006 14:28
Ort: Västergötland

Re: Tidernas hovbeslag

Inlägg av Markus Holst » 16 mar 2020 16:18

Hans skrev:
16 mar 2020 15:55
Du ljuger. Om det finns något relaterat till havremoppar så har du alltid något intressant att säga.

MVH

Hans
:lol:

Men jag får göra dig besviken. De bett som arkeologer gräver upp ur bronsåldersgravar är skrämmande lika de du kan köpa i din närmsta ridsportsaffär.

Användarvisningsbild
Hans
Stödjande medlem 2020
Inlägg: 23564
Blev medlem: 11 jul 2002 11:52
Ort: Utrikes

Re: Tidernas hovbeslag

Inlägg av Hans » 16 mar 2020 17:00

Jag pratar om stigbyglar, inte bett. Läs om, läs rätt.

MVH

Hans

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 8237
Blev medlem: 04 sep 2006 14:28
Ort: Västergötland

Re: Tidernas hovbeslag

Inlägg av Markus Holst » 16 mar 2020 18:19

Hans skrev:
16 mar 2020 17:00
Jag pratar om stigbyglar, inte bett. Läs om, läs rätt.

MVH

Hans
Med stigbygeln är det samma sak.

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 8237
Blev medlem: 04 sep 2006 14:28
Ort: Västergötland

Re: Tidernas hovbeslag

Inlägg av Markus Holst » 16 mar 2020 19:06

Men OK, Herr Hans, jag skriver om bett och stigbyglar så snart du har presenterat en följetong om något intressant ämne. Skall vi säga så?

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 8237
Blev medlem: 04 sep 2006 14:28
Ort: Västergötland

Re: Tidernas hovbeslag

Inlägg av Markus Holst » 17 mar 2020 11:45

Under de 1500 åren som hästskon har funnits, har den så smått ändrat utseende. Vi skall till en början nöja oss med utseendet på den vanliga släta skon.

Någon gång strax innan år 1000 verkar det som om skon får det utseende vi tänker oss, som ett böjt band-järn. Det lär ha förekommit en del tidiga skor av gjutet brons, men det är svårt att hitta tillräckligt information dem för att jag skall kunna skriva något matnyttigt om dem.

De första skorna verkar vara så kallade flikskor där man hettar upp ett band järn, kröker det till önskad form och stansar hål för sömmen. När hålen stansas trycks omkringvarande järn ut och man får en vågformad ytterkant, flikar, på skon.
fliksko.jpg
Genom historien har skon ofta varit klumpigare och tyngre än dagens sko. Det ger vissa fördelar eftersom hästen får en större yta att belasta, men även flera nackdelar med sämre grepp och större tyngd, vilket påverkar gången på samma sätt som skors tyngd förändrar hur vi människor rör oss.

Bild


Det verkade som om man redan på 1300-talet massproducerade hästskor. Det betyder att de redan då blivit allmänna och från denna tid var smedens främsta uppgift att sko hästar. De grova skorna gjorde att man vid skoning använde en teknik som kallas varmskoning. Smeden hettade upp skon för att kunna smida den så den passade hästens hov, och provade in den när den var varm. Därför rök det om hoven och luktade bränt när skon provades ut. Idag är varmskoning ovanligt. Trots 50 år inom hästeriet har jag aldrig upplevt varmskoning, men det utförs fortfarande av riktiga män med snusnäsduk och breda hattar, ett nördigt jobb som bara de själva förstår varför det är bättre. Med dagens smidiga skor går det lätt att forma dem när de är kalla.

Därmed har vi tagit oss igenom historien om den släta skon. Härnäst handlar det om skor för speciella behov.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.

Användarvisningsbild
Hans
Stödjande medlem 2020
Inlägg: 23564
Blev medlem: 11 jul 2002 11:52
Ort: Utrikes

Re: Tidernas hovbeslag

Inlägg av Hans » 17 mar 2020 12:55

Markus Holst skrev:
16 mar 2020 19:06
Men OK, Herr Hans, jag skriver om bett och stigbyglar så snart du har presenterat en följetong om något intressant ämne. Skall vi säga så?
Fair deal. Skall hitta på något militärhistoriskt att bygga en tråd om snart.

MVH

Hans

koroshiya
Stödjande medlem 2020
Inlägg: 2571
Blev medlem: 03 feb 2004 06:51
Ort: Göteborg

Re: Tidernas hovbeslag

Inlägg av koroshiya » 17 mar 2020 18:49

Bra tråd - de tidigaste skorna var alvhästarnas skor. De fungerade utmärkt för deras hästar vilka knappast ens rörde vid marken. Man kan se hur skorna blir klumpigare och klumpigare allteftersom mängden alver minskar.

Tror inte heller att hästar som Skuggfaxe skulle nedlåta sig till att låta en klåpare hamra in spik i foten på dem.

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 8237
Blev medlem: 04 sep 2006 14:28
Ort: Västergötland

Re: Tidernas hovbeslag

Inlägg av Markus Holst » 17 mar 2020 18:59

koroshiya skrev:
17 mar 2020 18:49
Bra tråd - de tidigaste skorna var alvhästarnas skor. De fungerade utmärkt för deras hästar vilka knappast ens rörde vid marken. Man kan se hur skorna blir klumpigare och klumpigare allteftersom mängden alver minskar.

Tror inte heller att hästar som Skuggfaxe skulle nedlåta sig till att låta en klåpare hamra in spik i foten på dem.
Var vi inte överens om att du skulle sluta knapra vad det nu är du stoppar i dig?

koroshiya
Stödjande medlem 2020
Inlägg: 2571
Blev medlem: 03 feb 2004 06:51
Ort: Göteborg

Re: Tidernas hovbeslag

Inlägg av koroshiya » 17 mar 2020 20:29

Markus Holst skrev:
17 mar 2020 18:59
Var vi inte överens om att du skulle sluta knapra vad det nu är du stoppar i dig?
Ska bara göra slut på den här kartan - man kan inte bara kasta det man betalat för. Sedan får jag inte komma in på apoteket mer. De säger att jag är en smittobärare :(

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 8237
Blev medlem: 04 sep 2006 14:28
Ort: Västergötland

Re: Tidernas hovbeslag

Inlägg av Markus Holst » 18 mar 2020 10:23

Det finns alltså annat än släta skor. Det finns ett rätt stort utbud av specialskor. Det vanligaste, och som jag skall beskriva här, är det man kallar för hakar eller broddar.

Ni förstår säkert principen: Järnskon är hal, alltså vill man förbättra hästens grepp i lera och andra hala underlag. Det första försöket man gjorde var nog det som i princip används än i dag: Man krökte sko-armarnas yttersta del så de vinklades ned i marken. Detta verkar ha kommit tidigt för man ser det redan på flik-skor.
hakar i trakten.jpg
Genom åren har man sett mängder med former och storlekar på dessa hakar men oftast är de sådär 1,5 centimeter höga. Rätt snart kom man på att det kunde vara bra med en hake längst fram (i vad som kallas för tån) också, eftersom det ju är tån som hästen skjuter ifrån med. Då fick vi en sko som funnits länge länge, med hake i varje trakt (bakersta delen av hoven) och en bred hake i tån.
tåhake.png
Därmed torde ju alla vara nöjda och glada, eftersom hästen nu kan ta sig fram på såväl is som lera, men hakarna ger också bekymmer. Tar man ut hästen på hårt underlag, till exempel en stenlagd gata, går hästen ju på högklackat. Detta blir vingligt och mer än en häst har vrickat sig när den trampat snett med sina högklackade skor, just som mången skalmanit gjorde i sina platå-skor på 70-talet. Att hoven kommer upp i luften gör ju också att all vikt samlas på skon. Normalt bär ju hela hovytan men med hakar i skorna får mitt-delen (sula och stråle, googla) inget stöd vilket ju också kan orsaka ont i fötterna och skador.

Här fick vi ett problem som eskalerade när våra vägar började hårdgöras. Hakar är dåliga på vägen, och utan hakar är dåligt off road.

Med tiden hittade man långsamt lösningar på detta också. Man började tillvekra lösa hakar som kunde sättas på vid behov.

Den första haken var den så kallade nitbrodden, som nitades fast i ett avlångt hål längst bak i skon, och kanske även i tån. Nackdelen med nitbrodden är att den del av skon som ligger an mot hoven inte längre är plan, vilket ju ställer krav på hovslagaren. En annan nackdel är att de liksom är engångs-grejer. Har man tagit av den igen, är den svår att återanvända. Därför är nitbrodden försvunnen idag.
nitbrodd.jpg
En annan lösning man försökte med, kallas ofta för långbrodd, men det finns även andra namn. Det är helt enkelt en hästsko-söm med förhöjd skalle, som alltså sticker ut undertill och ger visst fäste. Nackdelen är att dessa ju får sitta där sömmen sitter – vilka inte sitter där hästen varken landar eller skjuter ifrån i steget. Dessutom bryts de, enligt uppgift från gamla gubbar, lätt av, och har de brutits av kan de vara svårt att få bort den kvarvarande delen.
långbrodd.jpg
Den lösning som blivit bestående under mer än ett sekel, är skruvbrodden.
skruvbrodd.jpg
Det finns idag en uppsjö av olika modeller för olika underlag och ridning och eftersom hästeri idag är en sport för rika människor kommer fler och fler modeller så alla behöver köpa fler broddar.
broddskolan.jpg
Skruvbrodden kan sättas i och skruvas ur hur ofta som helst och slits långsamt. De flesta moderna ryttare skruvar i broddarna inför ridturen och tar ur den ugen när de kommit hem. Sköter man sina broddar räcker de hela vintern. Det flesta moderna skor kommer med förborrade och gängade hål i trakten, och varje hovslagare klarar att göra fler hål där hästägaren önskar. Det är inte ovanligt att en häst har sex brodd i varje fot, även om 2-4 är det vanligaste.
Två brodd.jpg
fyra brodd.jpg
sex brodd.jpg
Vill ni riktigt nörda ner er i broddar rekommenderar jag följande länk:

https://www.equipage.se/equipage-lilla-broddskola/
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.

Femtiotrean
Medlem
Inlägg: 3811
Blev medlem: 06 dec 2011 15:33

Re: Tidernas hovbeslag

Inlägg av Femtiotrean » 18 mar 2020 16:10

Det händer att hästar trampar sig själva med sina broddar och får otäcka sår. Också små sår som kanske inte såg så farliga ut blev tråkiga förr i tiden.

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 8237
Blev medlem: 04 sep 2006 14:28
Ort: Västergötland

Re: Tidernas hovbeslag

Inlägg av Markus Holst » 18 mar 2020 16:15

Femtiotrean skrev:
18 mar 2020 16:10
Det händer att hästar trampar sig själva med sina broddar och får otäcka sår. Också små sår som kanske inte såg så farliga ut blev tråkiga förr i tiden.
Ja, det är riktigt. Bra kommentar.

Tåbrodd på bakhov kan ge fula sår på bakdelen, trakten, av framhovarna, s.k. balltramp. Traktbrodd på framhovarna kan ge sår på bankbenens framsida. Även kan de trampa sig "i sidled" när de snubblar eller hamnar i oländig mark där de inte sätter fötterna sådär regelbundet, s.k. krontramp

Även kan broddar skapa sår på hästen bredvid, framför eller bakom i avdelningen. Dels genom trampskador som ovan, eller genom att hästen blir arg och skickar iväg en "bredsida". Det har hänt att hästsparkar har haft sönder knäskålarna på bakomvarande ryttare.

koroshiya
Stödjande medlem 2020
Inlägg: 2571
Blev medlem: 03 feb 2004 06:51
Ort: Göteborg

Re: Tidernas hovbeslag

Inlägg av koroshiya » 19 mar 2020 00:41

Om man struntar i Alver - Markus - var kommer innovationerna ifrån?

Du skrev att en Merovinger hade de äldsta skor man funnit - är de då en uppfinning från Västeuropa?

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 8237
Blev medlem: 04 sep 2006 14:28
Ort: Västergötland

Re: Tidernas hovbeslag

Inlägg av Markus Holst » 19 mar 2020 07:35

Ja, det verkar så. De första halmtofflorna verkar ha kommit uppifrån, men såväl hipposandalen i metall som den moderna hästskon verkar komma från Europa.

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 8237
Blev medlem: 04 sep 2006 14:28
Ort: Västergötland

Re: Tidernas hovbeslag

Inlägg av Markus Holst » 19 mar 2020 11:45

Vid diskussioner runt broddar kan vi inte förbise vårt nordiska bidrag: Vikingabrodden.

Vikingabrodd beskrivs som en brodd med ett ellet två stift som, utan sko, fästs i tån på hästen. Idén är att dess två skaft slås in underifrån som ett söm, kommer ut några centimeter upp och där viks ned så brodden sitter fast.
vikingabrodd.jpg
Ju mer jag läst om dessa vikingabrodd, desto mer orealistiska har jag upplevt dem. I många böcker jag läst har de framställt som en mer än centimeterhög och grov brodd som stuckit ut under hoven, ungefär som en klo på en tiger. Mina funderingar har gått till om detta alls var realistiskt. Jag vågar tro att en sådan brodd rätt snart skulle fläka sönder hovväggen och istället för bra fäste skapa en halt häst med trasig hov.

När jag började att läsa på inför denna tråd, hittade jag mera realistiska bilder på vikingabrodden
vikingabrodd1.jpg
Här ser vi en mycket nättare och lägre brodd än hur den framställdes i min barndoms hästböcker. Den verkar vara sådär 5 mm hög och den verkar vara fäst på en platta som fördelar trycket lite grand. Med en sådan brodd, som snarare är en liten
tåsko.jpg
är det rätt troligt att tricket fungerar.

Vikingabrodden på bilden verkar ha en rundning som skall följa hovens form framtill, och en bit in på konstruktionen sitter själva brodden. De två klammer-armarna fungerar som två grova söm. Det vore kul att veta om man slog in dem som de var eller om man på något sätt förborrade först.

Vikingabrodden är en bra kompromiss i ett samhälle där ekonomin är svag och järn sällsynt men det ändå finns behov av att ta sig fram på hal mark. När ekonomin stärktes och hästskon blev allmän, försvann vikingabrodden.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.