Tabun runt häst som mat?

[Hans]

Tackar för svar.

En liten parentes, om jag rider med Brunte och han ramlar och bryter benet. Lider rejält. Får jag som privatperson gå och hämta lämpligt skjutvapen och avliva honom?

MVH

Hans

[Markus Holst]

Tackar för svar.

En liten parentes, om jag rider med Brunte och han ramlar och bryter benet. Lider rejält. Får jag som privatperson gå och hämta lämpligt skjutvapen och avliva honom?

MVH

Hans

Ja.

[erep]

Ett av argumenten mot hästkött är ju att de är fullpumpade med doping-medel, så det ska inte ätas. Är det faktiskt så?

Nej.

Doping inom hästvärlden är sällsynt. Dopingkontroller är lika rigorösa inom åtminstone ridsporten som i humansporten. Ingen hästsport är ju en styrkesport varför doping inte är särdeles effektivt. Man kan inte dopa fram teknik. De vanligaste dopingpreparaten är olika typer av smärtstillande. Hur det är inom trav och galopp vet jag inte, men har svårt att tro att det är särdeles annorlunda där. Däremot är det så klart inte ovanligt att hästar vid dödsögonblicket har behandlats med mediciner utskrivna av veterinär. Mer om det nedan.

Att de flesta (svenska) hästar inte blir livsmedel beror på de saker jag redan nämnt ovan:

1) När beslut om avlivning tas är hästarna oftast sjuka. Antingen infektierade eller så går de på någon behandling mot någon obotlig krämpa, vilket oftast medicineras mot med något preparat med slakt-karens, till exempel smärtstillande. Då kan hästen inte säljas till slakt.

2) De flesta hästägare trivs inte med tanken att deras kamrat skall ätas upp. Att köra ett djur till ett slakteri för att där låta avliva det känns, tja, okamratligt, för att använda ett banalt ord. Därför anlitas oftast nödslakt, alltså att hästen avlivas på gården och kadavret hämtas för destruktion.

3) Just som med våra hundar vill många ta hand om kvarlevorna. Det är långt ifrån ovanligt att hästar grävs ned under värdiga former hemma i hagen (vilket kräver statens tillstånd) eller att de kremeras och askan tas om hand av ägaren.

Ja, jag antog att doping "argumentet" var strunt.

Jag förstår argumentet angående en "kamrat", men historiskt hade man inte problem med djur som man namngav. På småbruk gav man namn åt sina grisar och nötkreatur. Trots det var det inte ett problem att slakta och äta dem. Hur det var med hästar vet jag inte. Jag killgissar på att en del såldes till slakterier.

Under fortsättningskriget uppfödde min far som tonåring kaniner för köttets skull. Jag skulle vara förvånad om inte de var namngivna. Jag måste fråga honom om det.

[frodeh]

Hvalbiff, selkjøtt og hestepølse får du kjøpt i butikker her i alle fall. Hestepølsa her i traktene kalles svartpølse og var en slager da mine barn var små. Jeg tror som noen andre her nevnte at dette med at hest ikke skal fortæres er noe vi har fått fra den engelskspråklige sfæren. Det hadde vært interessant å vite mer.

Historisk så har ikke vi skandinaver hatt alt for mye å velge i på matbordet, så man tar det man har. Min svigerfar pleide å si at "hest er best - som pålegg". Hval og sel har blitt mer eksotisk og overklasse etter at miljøorganisasjonene presterte å svartmale hele industrien, men før var dette hverdagsmat og har nok berget livet på mange nordmenn opp gjennom årene.

[sonderling]

Ot spåret äta en kamrat. Läste som sidoinfo i en bok om Malayan emergency att byborna byte grisar med varandra för att slippa slakta den de fött upp.

Sonderling

[Jens Yde]

I Danmark er salget af hestekød så lavt, at det ikke registreres.

Roskilde Festival 2018 åbner i dag. I 2017 var der en bod "Eat Horse Of Course", hvor der blev solgt 5000 cowboytoasts med hestebøf til festivaldeltagerne.

90 procent af maden på festivalen er økologisk.
https://sn.dk/Roskilde-Avis/Grundsmag-b ... kel/665063

[Markus Holst]

Jag tänkte på en sak till, ang. hästar som mat.

Kan det vara så, att om man äter häst äter man en stor investering?

Mjölk-kon är lönsam för mjölkning i kanske fyra år, sedan är det bäst att ersätta henne med en yngre förmåga. Därför är det rentabelt att slakta henne.

Tjurkalvar får man vare sig man vill eller inte. För moderna bönder är de mesta en kostnad. Att äta upp tjurkalven skapar ingen negativ ekonomi.

Hästen, däremot, har oftast varit en så dyr investering att man gör bäst i att hålla den vid liv och arbetsför så länge som möjligt. Det är alltså ekonomiskt olönsamt att slakta dem i förtid varför det alltid varit ont om hästkött på marknaden.

Det resonemanget kan man, jämfört med oxen som oftast saktades vid 7 års ålder och ersattes av en ny, vända åt andra hållet: Eftersom det inte finns efterfrågan på hästkött är det mer lönsamt att låta hästen arbeta så länge den kan. Fast fortfarande var nog en ung häst dyrare i inköp än en ung oxe eftersom de senare fanns i överflöd.