Sporrar

Om hästar, ryttare, ridning, körning mm genom historien, både civilt och militärt. Värd: Markus Holst
Skriv svar
Användarvisningsbild
Private Snafu
Medlem
Inlägg: 443
Blev medlem: 26 mars 2002, 13:10
Ort: junakopunger

Sporrar

Inlägg av Private Snafu » 13 juli 2008, 14:51

Känner någon till en bok som tar upp ämnet sporrar? Framförallt från tiden 14-1600-talet.
Lite snävt ämne :)
Framförallt intresserad av om det går att datera en sporre och klassificera den efter dess modell.

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13568
Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
Ort: Västergötland
Kontakt:

Re: Sporrar

Inlägg av Markus Holst » 13 juli 2008, 16:00

Någon bok i ämnet vat jag just inte, men jag känner mig ganska påläst i ämnet och kan nog hjälpa du med åtminstone en grov klassificering.

Amazon
Medlem
Inlägg: 144
Blev medlem: 12 juli 2005, 00:14
Ort: Uppsala

Re: Sporrar

Inlägg av Amazon » 21 juli 2008, 23:54

Jag har liksom Markus en del koll på sporrar men främst 1500-1700-tal.
Tråkigt nog har kulturhistorien svårt att förhålla sig till hippologi. Idag är det inte många som har koll på den ridstil som var förhärskande i Europa fram till franska revolutionen. Därför saknas det ord för att beskriva historiska sporrar och deras funktion.
Det verkar faktiskt som om tidigmedeltida sporrar är bättre beskrivna eftersom man hittar dem som jordfynd och arkeologer är ofta bra på att tolka och beskriva artefakter. Men varken etnologer eller konsthistoriker är särskilt bra på att beskriva ridkultur och därför blir den typen av artefakter illa beskrivna.

Sporrar från 1500-talet och senare finns i museernas samlingar av föremål relaterade till hovkultur och har då ingått i föremålskategorier som anknyter till tornerspel, hovjakt och parader. Om man är på jakt efter sporrar från historisk tid ska man alltså kolla upp rustkammarmuseer och liknande, t.ex. Royal Armouries i Leeds, Rustkammer i palatset Swinger i Dresden, eller Schloss Ambras i Österrike eller varför inte Livrustkammaren och Skoklosters slott här i Sverige!

I bokillustrationer från senmedeltid och renässans kan man se sporrar avbildade på ryttare. Använd nätet, det finns massor av medeltida illustrerade manuskript med detaljerade ryttaravbildningar. Leta gärna sådana och pröva sedan att ställa fler frågor i den här tråden! Så kan jag nog tipsa om böcker där jag sett anvisningar och kommentarer om sporrar.

Hälsar
Ann

Användarvisningsbild
Private Snafu
Medlem
Inlägg: 443
Blev medlem: 26 mars 2002, 13:10
Ort: junakopunger

Re: Sporrar

Inlägg av Private Snafu » 5 augusti 2008, 11:04

Jag skall besöka museet i veckan och ta lite bilder. Lägger upp dem så snart jag kan.

Användarvisningsbild
Hexmaster
Saknad medlem †
Inlägg: 10194
Blev medlem: 12 juni 2004, 18:41
Ort: Tjörn
Kontakt:

Re: Sporrar

Inlägg av Hexmaster » 5 augusti 2008, 12:28

Amazon skrev:Idag är det inte många som har koll på den ridstil som var förhärskande i Europa fram till franska revolutionen. Därför saknas det ord för att beskriva historiska sporrar och deras funktion.
Nyfiken: finns det någon fundamental skillnad mellan dået och nuet?

(Att olika perioder har olika vokabulärer för överlappande ämnen är väl inte ovanligt, för att nästan säga regel.)

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13568
Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
Ort: Västergötland
Kontakt:

Re: Sporrar

Inlägg av Markus Holst » 5 augusti 2008, 20:49

Ridandet har alltid varit mångfacetterat. Man kan säga att det finns olika anledningar att sätta sig på en häst, och dessa olika anlednignar kräver olika utbildning av hästen. Och även om alla anlednignarna alltid har funnits samtidigt, har vissa ibland varit mera comme il faut än andra.

- Man kan sätta sig på en häst för att transportera sig snabbare. Det gör fältkavalleristen, bågskytten, postiljonen och många fler. I Europa blev under 1800-talet var detta den rådande normen för god ridning: Att med så lite kraft som möjligt tillryggalägga så mycket distans som möjligt på kortast möjliga tid.

- Man kan sätta sig på en häst för att utnyttja hästens explosivitet, smidighet och vändbarhet. Det gör idag tjurfäktaren och den boskapsarbetande cowboyen med dess motsvarighet i Spanien: Vaqueron. Det gjorde även officerare och andra i ett fältslag där man mot man-strid låg förhanden. Denna ridning var normen i högre kretsar före Napoleon.

Sedan kan man såklart göra konst av all. Transportridningen finns idag i banhoppning, distanstävlan och fälttävlan. Säkert på fler ställen. Den dressyrtävling vi ser på tävlingsbanorna är en kompromiss. Man utbildade en vändbar och vig häst utan att göra avkall på marsch-förmågan ("brukbarheten") och fick på det viset en häst för officerarna.

Under medeltiden och barocken uppstod en stiliserad ridkonst som grundade sig på hästens explosivitet och vighet. Man kan se denna ridning idag på ridksolan i Wien, och på några ställen till.

Men naturligtvis har det alltid funnits ryttare av båda sorterna, och genom seklerna har man stridit ordentligt om vilket av sätten som hästen främst skall utbildas till och vilket av dem som är riktigare än det andra. Striden är på intet sätt död utan pågår alltjämt högljutt i alla de miljöer där ryttare träffas till ett glas vin.

Sporrens syfte är inte främst att öka farten utan att flytta hästen i sidled. (således används de oftast en i taget.) Därför finns inge sporrar i kulturer som enbart rider "rakt fram", till exempel Island, Mongoliet och på galoppbanorna.

I förbifarten kan även nämnas att beroende på vilka av anledningarna ovan till att rida, så väljer man rätt olika utrustning. De sadlar och bett som är bäst för det ena är rätt värdelösa för det andra.

Se detta som en mycket grov beskrivning. Det finns ingen anledning att på detta forum gå i polemik om uppfattningen om olika ridstilars plats i historien.

Användarvisningsbild
Hexmaster
Saknad medlem †
Inlägg: 10194
Blev medlem: 12 juni 2004, 18:41
Ort: Tjörn
Kontakt:

Re: Sporrar

Inlägg av Hexmaster » 5 augusti 2008, 21:40

Tack för en jävligt fin grov beskrivning. Bara sporrarnas betydelse - förflyttning i sidled, snarare än "gaspedal" - är vackert så. Hade ingen aning.


Lyckas omsider komma på en vettig kommentar :) betr. vaquero; beteckningen användes inte bara i Spanien, utan även i syd-, mellan- och nordamerika ("buckaroo"). Cowboy-kulturen (eller vad man ska kalla det) har en mängd inslag därifrån, såväl ord som begreppen de betecknar.

Fast något med sporrar har jag inget att komma med. Läser gärna mer.

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13568
Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
Ort: Västergötland
Kontakt:

Re: Sporrar

Inlägg av Markus Holst » 5 augusti 2008, 23:11

Hexmaster skrev:betr. vaquero; beteckningen användes inte bara i Spanien, utan även i syd-, mellan- och nordamerika ("buckaroo"). Cowboy-kulturen (eller vad man ska kalla det) har en mängd inslag därifrån, såväl ord som begreppen de betecknar.
Precis! Även utrustningen kan ses som en direkt utveckling av vaquerons utrustning.

Sydamerika upptäcktes ju och befolkades initialt som bekant av portugiser och spanjorer, som även införde sin ridkultur. Denna har sedan bevarats i "hispanoamerika" och även vandrat upp till USA via Mexico. Western-ridningen kan således säga vara en lokal och fredlig utveckling av den sydeuropeiska ridkulturen.

I de engelsk-dominerade områdena av USA, dvs, östkusten och i viss mån Kanada, importerades den engelska ridkulturen. Man red i engelska sadlar på engelska bett och på engelsk "rävjägarsätt" dvs enligt tidiager bämnda "transportskolan". På den amerikanska östkusten utvecklades därifrån en rätt särpräglad ridkultur kallad saddleseat, där herrskapet red på speciellt framavlade raser med underliga men bekväma gångarter. Det finns en uppsjö av raser (tennesse walker, morgan, saddlebred, missouri foxtrotter, paso fino mfl) som fortfarande rids på detta sätt och visas på specialla tävlingar i olika varianter av tölt, men även i en del andra underliga gångarter som foxtrotting mm. Man rider i 1800-tals eftermiddagsdräkt (dvs, jacket till skillnad från dressyr-ryttarna som rider i frack), med extrema bett och speciella sadlar som placerar ryttaren ovanligt långt tillbaka på hästryggen.

På östkusten är fortfarande även den nuvarande europeiska ridstilen som starkast i USA.

Användarvisningsbild
Odinkarr
Medlem
Inlägg: 659
Blev medlem: 16 januari 2007, 13:44
Ort: Bøtø Nor, Falster
Kontakt:

Re: Sporrar

Inlägg av Odinkarr » 26 augusti 2008, 03:24

Jeg er ikke blevet opmærksom på forespørgslen før nu. Derfor undskyld det sene svar. Min hovedinteresse er mest oprindelig ridekunst dvs. før kristendommmens riddere og strakte ben i stigbøjler vinder indtog.

Jeg kan give dig et par eksempler på sporer fra tidlige kilder


Bild


Det kimbriske rytteri på Gundestrupkarret fra Himmerland år 0 (inderplade nr. 3)
Alle fire ryttere har sporer påsat lige over anklen.


Bild
"Røntgenbillede af en af sporerne" fra vognfadingsgraven fra Oens syd for Horsens udgravet i foråret 2003. Mellem to langhuse (32x9m og 23x9m) fandtes et gravkammer, hvori lå en person af høj byrd i en vognfading. Da alle andre vognfadingsgrave er kvinder af høj byrd foreligger der her muligheden for at også denne grav er en kvinde. Da personen er gravlagt med sporer er det naturligvis en rytter, og da der samtidig lå en økse ved personens højre underben og en 14,5 cm lang jernkniv, er der klart tale om en kriger af jarl æt. Da der endnu ikke er fundet nogen form for "kvindeudstyr" i graven, kan det stadig ikke udelukkes at det kan være en mandegrav. Gravens sporer viser spor af fortinning. De måler 19,5 cm fra remfæstet til den profilerede sporepig. Remmene har været nittet fast til en pladeformet afslutning på hælbøjlen, og remfæstet bestod af en plade med to nitter. På ydersiden af hver spore lå en 11 cm lang jerngenstand, todelt med fortinning midtpå og i hver ende. Dette kan være et prydbeslag. Der fandtes også i graven andre jernbeslag, der kan være pryd- og rembeslag til seletøj. Kong Harald Hildetand (Scyldinga-æt nr. 27, 710-770/2 e.Kr.) har skjoldmøer, dvs. ryttere, i sin hird under Slaget ved Bravalla ved Õstergötland's kyst ca. år 770-772 e.Kr. Er personen i denne grav faktisk en kvinde, vil det flytte brugen af kvindelige krigere i rytteriet helt frem til 900 tallet e.Kr.
Kilde: Charlotta Lindblom's artikel "Overraskelsen i Oens" i "Skalk" (2008:3, s.4-7)

Det oprindelige ord for ”stigbøjle” i vor tunge er ”stigrap” (oldengelsk) eller ”stigereb”. Stigbøjlen bliver udviklet som et reb med en løkke, der skal gøre det mere enkelt at stige på og af en hest. Der er derfor fuld sammenhæng mellem størrelsen på vore heste og behovet for en stigbøjle. Vi kan sige at stigbøjlen vinder indpas i vore hære efter år 625 e.Kr. Sammenhængen mellem behovet for stigbøjle og brug af sporer har jeg ikke gennemtænkt, men jeg tror ikke sporer er en del af vort rideudstyr før hestene er avlet større, dvs. efter udvandringerne til de nordatlantiske øer i 800 tallet e.Kr.

Jeg behandler vor oprindelige heste og ridekunst i mit kapitel ”Hesten – det store hellige dyr”:

http://www.verasir.dk/show.php?file=chap23.html#toc121


samt i afsnittet ”Ridehæren – rytteri”:

http://www.verasir.dk/show.php?file=cha ... l#toc121-1

mvh

Flemming

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13568
Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
Ort: Västergötland
Kontakt:

Re: Sporrar

Inlägg av Markus Holst » 26 augusti 2008, 10:06

Det var en intressant sporre. OM jag har förstått saken ärtt är de sporrar som hittats i Mälardalern från samma tid, av en helt annan konstruktion. Din spore har bygalr likt moderna sporrar, för att spännas eller snöras fast utanpå foten, Sporrarna i Mälardalen saknar dessa byglar. Istället slutar de i en platta som sys eller nitas fast i skodonen.

Intressant är att man i gravarna sällan hittar mer än en sporre. Det har Anneli Sundkvist sett som tecken på att det fanns en kultur runt sporrarna. Måhända blev den icke begravda ett värdighetstecken för arvingen?

Användarvisningsbild
Private Snafu
Medlem
Inlägg: 443
Blev medlem: 26 mars 2002, 13:10
Ort: junakopunger

Re: Sporrar

Inlägg av Private Snafu » 27 augusti 2008, 00:25

Här är en sporre som man hittat i byn för drygt 100 år sedan. Enl uppgift är en från 1400 till tidigt 1600-tal.
Vad anser ni om modell och ålder?
Bild

Skriv svar