Stridsvagnar med liar

[Markus Holst]

Vagnsaxlar kan vara fasta eller roterande. Vet inte vilken typ som perserna kan tänkas ha använt. Tänkte inte på den detaljen när jag skrev förut, fast det kanske inte heller Wooster gjorde.

Nä, det tänkte jag inte på, eller snarare jag har aldrig stött på vagnsaxlar på så stora vagnar som inte roterar.

Där tänker du fel. Bland annat har du själv på en bild ovan visat en modern vagn där hjulaxeln inte roterar. Axeln sitter fastskruvad, via fjädrar, i vagnen och slutar i ett nav, på vilken hjulet roterar. Tvärtom undras det mig om det idag alls finns vagnar där hjulaxeln roterar.

Man skulle kunna tänka sig att lien på de bilder vi sett ovan sitter fast just på hjulmuttern. Då roterar den inte. Sålunda är vagnen ofarlig bakifrån, vilket möjliggör att man kan skliva upp i den mdd liarna monterade, men övrigt tror jag inte att liarna satt som bilderna visar, hänvisandes till vad jag skrivit i saken ovan.

[Wooster]

Där tänker du fel.

Uppenbarligen, glöm allt jag skrivit medan jag fräschar upp mina kunskaper..

[Hans]

Although a staple of ancient wall carvings from many cultures, and a commonplace of Hollywood sword and sandal epics, apparently the only occasion on which scythed chariots actually proved effective was in the Battle of the River Amnias, in 88 BC, when some 25,000 cavalry, light infantry, and chariotry under the Pontic general Archelaus, caught some 50,000 infantry and 6,000 cavalry under King Nicomedes IV of Bithynia on an open plain and routed them.
http://www.strategypage.com/cic/docs/cic307a.asp

MVH

Hans

[lampros]

Hade f.ö. Alexander en fast postering, eller red han omkring bland manskapet?

Under sina slag red Alexander runt tämligen friskt: det var heroiskt och dannt men dåligt för överblicken säger J. F. C. Fuller. För som hästburen general, stormande fram som en kavallerist, SES man av alla men har själv svårt ATT SE.

Fuller jämförde det med Karl XII som också gillade att vara i stridens hetta, heroiskt förvisso men till men för stridsledningen. Även en Caesar var ibland i handgemäng, sist i Egypten när han nu inte ägnade sig åt Cleopatra.

(Källa: J. F. C. Fuller, "Caesar")