Dragon & ryttare

[lioness]

Vad var det för skillnad mellan en ryttare och en dragon?
Dragonen stred till fots men hur skilde sig utbildning och livet i allmänhet? Hade en dragon sämre villkor än ryttaren?

[Belisarius]

Eh, inte mitt område direkt men lite svar iaf:

Dragonen var infanterist från början och var tränad som sådan. Hans villkor kan nog jämställas med infanteriets med undantaget att de slapp promenera överallt, iallafall i ett tidigt skede. Det vill säga, annat än för transport var dragonerna utrustade och tränade för att strida som en infanterienhet. När dragonerna sattes in som kavalleri fungerade det ofta rätt dåligt. Däremot gick utvecklingen under 1700-t mot att de blev allt mer och mer lika kavalleriet och på 1800-t räknas dragoner till och med som tungt kavalleri.

[Hexmaster]

Var det hos dragonerna som meniga räknades som löjtnant, och så vidare uppåt?

[CRS]

Vad var det för skillnad mellan en ryttare och en dragon?
Dragonen stred till fots men hur skilde sig utbildning och livet i allmänhet? Hade en dragon sämre villkor än ryttaren?

Skillnaden var att dragonen kunde strida såväl till häst som till fots; denna flexibilitet var en av nymodigheterna under slutet av 1600-talet och början på 1700-talet. Tsar Peter av Ryssland utvecklade ett mycket slagkraftigt och snabbrörligt vapenslag av dragonerna. Kanske det första mobila infanteriet i historien. Andra arméer, som Karl XII:s, använde dragonerna huvudsakligen till häst, men kunde emplojeras till att utföra insatser till fot ibland - men sällan eller aldrig under slag.
Dragonen krävde visserligen bättre utbildning, men detta måste ha varierat från armé till armé. Jag vet ett tillfälle då Karl XII personligen fick instruera dragoner, som avdelats till att storma staden Lemberg 1704, att bruka handgranater. Dragonens "status" var förmodligen inte lika hög som kavalleristens - åtminstone vid ett tidigt skede av vapenslagets utveckling. I Sverige fanns det inte heller från början några dragoner införlivade i indelningsverkssystemet. Alla dragoner i Karl XII:s arméer var därför värvade.

[CRS]

Var det hos dragonerna som meniga räknades som löjtnant, och så vidare uppåt?

Du tänker på drabanterna.

[lioness]

Tack för svar. Det var intressant att få veta mer.
Tack!

[elRappo]

Min majoren brukar ha lite historialektioner ibland. Han började snacka om Karl den tolfte och sade att dragonerna generellt sett var inhyrda trupper.

[CRS]

Det kan tilläggas att även Karl XII:s kavallerister övades i strid till fots. Detta beroende på att kavalleriförband ofta togs som garnisonstrupper i erövrade fästen. Det finns också exempel från stora nordiska kriget då svenska ryttare faktiskt mötte fienden till fots, även om det skedde sällan.

[Örjan]

Vad var det för skillnad mellan en ryttare och en dragon?
Dragonen stred till fots men hur skilde sig utbildning och livet i allmänhet? Hade en dragon sämre villkor än ryttaren?

En dragon hade lägre lön än en kavallerist och deras utrustning skiljde sig åt, dragoner hade en karbin medan kavallerister hade två pistoler som skjutvapen. Från början var dragonerna som sagt beridet infanteri men under 1700-talet var det sällan som de stred till fots. I praktiken hade dragonerna då förvandlats till ett lågbudget-kavalleri som var väldigt användbart för en mängd sysslor som till exempel spaning, proviantering och härjningar på landsbygden.

I den svenska armén under Karl XII:s tid var skillnaden mellan kavallerister och dragoner väldigt liten eftersom Sverige inte hade något tungt kavalleri som kyrassiärer. De flesta beridna regementen i fredstid var lätt kavalleri, men det fanns två små indelta dragonförband i Bohuslän och Karelen. Under stora nordiska kriget så utgjordes de flesta nyuppsatta beridna förband av dragoner.

Angående vanligt kavalleri har jag hört en historia att under stormningen av en fästning under det engelska inbördeskriget så fick kavalleristerna strida till fots i första ledet. Anledningen till detta var att fotsoldaterna hade fått göra det ytterst farliga grovjobbet med att gräva löpgravarna och att det därför var kavalleriets tur att bära den tyngsta bördan. Jag vet dock inte hur ofta den arbetsfördelningen ägde rum under 1600- och 1700-talet, eller om det bara var en engångsföreteelse.

[Hexmaster]

Blev nyfiken på själva namnet, är det samma som engelskans dragon..?

ETYMOLOGI: [jfr t. dragoner (ä. t. -un-), eng. dragoon; af fr. dragon, dragon, eg. samma ord som dragon, drake (se DRAKE; jfr DRAGON sbst.2). Namnet 'dragon' torde urspr. ha tillkommit ett slags eldvapen o. sedermera öfverförts till det slag af soldater som bar vapnet (jfr ä. eng. dragoon, ett slags karbin l. musköt). Jfr MURRAY]

Finns säkert andra teorier, det är ju etymologi det gäller men tanken är tilltalande; dragonerna har fått sitt namn efter eldsprutande vapen.

Ett litet guldkorn också, de flesta ord verkar ha sådana att erbjuda när man tar reda på saker sådär ordentligt:

BETYDELSE: om lång, grofväxt, manhaftig resp. grofkornig person; i förstnämnda anv. i sht om kvinna.
REDAKTIONSEXEMPEL: Hon var en riktig dragon.

"Utvidga ditt ordförråd," som det hette i Det Bästa...