Quiz: Hästen i historien

[Patrik Öbrink]

Det är inte heller Ludvig XIII. Han var död när det här inträffade.

Ni är i rätt land, men personen i fråga var inte därifrån. Det var ett tillfälligt besök.

Den här platsen har med saken att göra:

utsikt.jpg (36.25 KiB) Visad 158 gånger

[Markus Holst]

Det där ser ut som Neapel. Där födde man vid tiden upp en hästras, napolitanare, som uppskattades som skolhästar. Kan det ha med frågan att göra?

[Patrik Öbrink]

Jag vet att den efterfrågade personen några år tidigare fått en vit napolitansk häst i gåva av Kardinal Mazarin, men om det är samma häst som Licorne har jag inte lyckats utröna. Det var ändå inte det jag tänkte på. Man kan säga att Neapel var själva ärendet och har egentligen inget med hästen att göra. En hästanknytning är dock att efterspelet bl.a. ledde till en hovstallmästares död.

[Amund]

Napoleons brorsa var väl kung i Neapel, kan Bonaparte vara svaret ?

[Patrik Öbrink]

Det är heller inte Napoleons bror. Fel århundrade. Men Amund är ändå något på spåret ...

Här är en teckning av händelsen:

parad.jpg (79.01 KiB) Visad 121 gånger

[Markus Holst]

Det där är väl Kristinas intåg i Rom?

Eller är det hennes intåg i Paris? Hon hoppades ju på att bli drottning av Neapel. Heter hennes häst Litorne?

[Patrik Öbrink]

Det där är väl Kristinas intåg i Rom?

Eller är det hennes intåg i Paris? Hon hoppades ju på att bli drottning av Neapel. Heter hennes häst Litorne?

Det är hennes intåg i Paris på hästen Licorne, "enhörning" på franska.

Drottning Kristina hade efter sin abdikation lämnat Sverige sommaren 1654. Strax före jul 1655 anlände hon till Rom, utan bestämda framtidsplaner. Följande sommar begav hon sig mot Paris. Officiellt var hon på väg till Sverige för att förhandla om sitt ekonomiska underhåll, men i själva verket var målet ett annat. Hon överlade i största hemlighet med Frankrikes ledare kardinal Mazarin om ett gemensamt krigsföretag mot Syditalien, som skulle göra Kristina till drottning av Neapel.

[---]

Den långa kortegen ringlar sig fram mot Notre Dame som antyds i övre högra hörnet. I förgrunden rider Kristina i damsadel med en spatserkäpp i handen. Framför henne bär fyra ämbetsmän en baldakin. En sådan, broderad med Sveriges vapen, överlämnades till drottningen vid stadsporten, och meningen var att hon skulle rida under den. Men enligt tidningen La Gazette blev hennes häst Licorne (”Enhörning”) orolig, och baldakinen fick bäras framför drottningen.

De franska hyllningarna av Kristina i förbyttes i indignation och hat ett drygt år senare när drottningen lät avrätta sin hovstallmästare Monaldesco på slottet Fontainebleau, efter att han förrått och därmed omintetgjort Neapelplanerna

https://www.mynewsdesk.com/se/nationalm ... au-2423501

Markus får fortsätta!

[Markus Holst]

Underbar fråga!

Jag tar över och gör det enkelt för mig. Titta på den långa kortegen ovan. Vad är fel med bilden och hur ser ni det?

[Femtiotrean]

Ludvid XIII dog år 1643 och kardinal Mazarin år 1661, så det var bara att begränsa sina sökningar. En person - känd för bl.a. sin kärlek till hästar och sin ridskicklighet - som vistades i Paris var:

Kristina begav sig till Frankrike 1656 och fick där ett lysande mottagande. Den snillrika, excentriska kvinnan med sin skarpa tunga och sina fria fasoner väckte stort uppseende. Man häpnade över hennes manliga vana att vräka sig i stolar och i kungens och hela hovets närvaro kasta upp benen över stolskarmarna. Utan att bry sig om sällskapet intog hon ställningar som franska memoarförfattarinnor måste beteckna såsom "knappast anständiga" – men man fann hennes uppträdande på samma gång högst pittoreskt. En av hovets mest berömda damer, en nära släkting till kungen, tyckte att Kristina mest liknade "en vacker liten pojke" eller "en slarvig zigenerska, som råkade ha icke fullt så mörk hy, som man skulle ha väntat". Med kardinal Mazarin inlät hon sig i hemliga planer inriktade på ett erövringståg till Neapel, som vid den tiden var en spansk besittning. Kardinalen tycktes gynna dessa planer, men det var antagligen endast för syns skull.

Hon återvände till Italien, men uppträdde 1657 åter i Frankrike, denna gång föga välkommen. Hon fick slå sig ned i Fontainebleau, och fortsatte att planera intagandet av Neapel. Hennes förste hovstallmästare Gian Rinaldo Monaldesco var dock bördig från Neapel och hade spionerat och i smyg öppnat hennes brev. När det framkom beslöt hon att den 10 november låta avrätta honom. Avrättningen blev mycket omtalad och Kristina beskrevs nu som en mördare, och planerna för Neapel var avslöjade. Franska hovet straffade henne för hennes egenmäktiga handling på fransk jord med att under de långa vintermånaderna lämna henne ensam i Fontainebleau. När hon till slut fick komma till huvudstaden blev besöket kort och utan politisk verkan. Trots förbittringen som avrättningen väckte stannade Kristina kvar till följande år, då hon återkom till Italien.

Kristina ångrade inte sitt handlingssätt mot den forne gunstlingen Monaldesco. I ett brev till kardinal Mazarin försäkrade hon: "Om jag icke redan utfört handlingen, skulle jag sätta den i verket nu i afton, innan jag går till sängs. Jag har ingen orsak att ångra, vad jag gjort, men väl hundra tusen skäl att vara nöjd därmed. Jag finner det betydligt lättare att hugga huvudet av folk än att frukta dem."

https://sv.wikipedia.org/wiki/Drottning_Kristina

1648 hade kardinal Mazarin skänkt drottning Christina en vacker, vit, italiensk häst. Den franske diplomaten Pierre Chanut skrev till kardinalen och berättade att drottningen tyckte ofantligt mycket om den skänkta hästen vilken tycktes känna igen sin härskarinna. Vidare berättade ambassadören att drottningen låtit anordna en kappritt mellan sig på kardinalens häst, ambassadören själv och ytterligare några hovmän. Ritten hade varit våldsam och drottningen hade segrat.

http://www.christina-akademien.se/chris ... idkonsten/

Nationalmuseum har förvärvat en teckning av François Chauveau föreställande kortegen vid drottning Kristinas högtidliga intåg i Paris den 8 september 1656. Då stod hon på höjden av sin ryktbarhet och stora folkmassor var ute på stadens gator för att få en skymt av drottningen.

Den långa kortegen ringlar sig fram mot Notre Dame som antyds i övre högra hörnet. I förgrunden rider Kristina i damsadel med en spatserkäpp i handen. Framför henne bär fyra ämbetsmän en baldakin. En sådan, broderad med Sveriges vapen, överlämnades till drottningen vid stadsporten, och meningen var att hon skulle rida under den. Men enligt tidningen La Gazette blev hennes häst Licorne (”Enhörning”) orolig, och baldakinen fick bäras framför drottningen.

https://www.nationalmuseum.se/nytt-i-sa ... s-chauveau


Trop tard! Merde! Men en mycket bra och underhållande fråga

[Femtiotrean]

Oj, oj, oj! Jag ser nu att jag kanske har lyckats med konsten att svara Markus fråga redan innan han ställde den (eller i alla fall innan jag läste den) "Framför henne bär fyra ämbetsmän en baldakin. En sådan, broderad med Sveriges vapen, överlämnades till drottningen vid stadsporten, och meningen var att hon skulle rida under den. Men enligt tidningen La Gazette blev hennes häst Licorne (”Enhörning”) orolig, och baldakinen fick bäras framför drottningen."

Ursprungligen var en baldakin ett utspänt tak av dyrbar sidenbrokad, som i Orienten bars över förnäma personer som skydd mot solen, senare också i Europa som en hedersbevisning vid kröningar, intåg och liknande

[Markus Holst]

Det är inte att drottningen rider bakom baldakinen som är det efterfrågade. Leta vidare.

[Femtiotrean]

Det är inte heller det att Krisina rider i damsadel; trots att hon inte var intresserad av kvinnans traditionella uppgifter utan av mer manliga saker som fäktning, jakt och ridning och man såg henne "rida nästan varje dag, men i damsadel".

https://www.kansallismuseo.fi/sv/manade ... 2011/sadel

[Markus Holst]

Nej, inte det heller, men damsadeln är ändå en tydlig indikation på det jag söker.

[Femtiotrean]

Jag insåg det redan, men det tog en viss tid åndå

Damsadel, (eng side saddle), är en hästsadel, främst avsedd för kvinnor, där båda benen läggs på vänster sida om hästen, bakifrån sett. Det finns även sadlar där ryttaren sitter med benen på höger sida, men det är mindre vanligt.

Une selle spéciale est utilisée. Elle est composée d'un seul étrier, à gauche le plus classiquement, à droite assez rarement, et de deux fourches à gauche autour desquelles on enroule ses jambes, la gauche en dessous et la droite au-dessus.

[Markus Holst]

Ja.

Bilden är spegelvänd.

Det ser vi inte bara på att drottningen har benen åt höger utan på att alla ryttare har tyglarna i höger hand. Normalt för man hästen med vänster hand så högerhanden är fri till att fäktas, öppna grindar och liknande aktiviteter.

Femtiotrean tar vid.