Skalman.nu Forum

Genom historien har ju många människor bedömts utifrån om de är lyckosamma eller inte.
Enligt den vältalige Cicero som verkade samtida med Julius Caesar skulle en militär befälhavare besitta fyra grundegenskaper, nämligen:
1. Militärt kunnande
2. Mod
3. Auktoritet
4. Tur

Det är svårt att sätta rätt historiska definition på ordet tur eftersom det kan rymma så många andra parametrar, underrättelser, förväntningar, visioner, omgivning och förutsättningar. Ändå känns det som att många ofta förlitar sig på personer som helt enkelt anses vara lyckosamma - men är det ren skrock eller tror man att vissa personer är mer lyckosamma, även i sådant som troligtvis inte går att påverka?

Även inom näringsliv och kanske framför allt i sportens värld är vidskeplighet och tursamhet en naturlig aspekt i bedömningen av enskilda aktörer. Exempelvis att den och den fotbollsspelaren aldrig har förlorat på den och den stadion, eller som det aktuella England som alltid förlorar straffläggning i fotboll.

Även om ingen skulle gå så långt som att hävda att människor på något sätt utsöndrar energier som påverkar ett händelseförlopp så menar jag att det än i våra dagar är ett stort fokus på hur lyckosam en person är. Vissa har helt enkelt mer otur än andra.

Kanske det är så enkelt som Ingemar Stenmark lär ha sagt: "Jag vet ingenting om tur. Bara att ju mer jag tränar desto mer tur har jag."

Tur kan nog gömmas i andra egenskaper. Det finns egenskaper som aldrig hinner skapa tur. Den som ger upp i förtid håller aldrig på länge nog för att lyckas få tur, vilket Ingemar så fint uttrycker.

Således är tur en biprodukt till mannamod och gå på-anda.

Klart det är



Romarna var väl dokumenterat vidskepliga, så just det där med att se tur som en egenskap var nog vanligare i deras samhälle än i vårt, i alla fall på ett så formaliserat sätt.

Tur/otur kan kanske bli en självuppfyllande profetia också, när engelsmännen stegar upp till straffpunkten har de flera års bagage i ryggen som säkert påverkar dem negativt.

Nu får du hjälpa mig Amund...var hittar jag Ciceros yttrande om de fyra grundegenskaperna hos en militär befälhavare?

Mvh Hans K

Den var kul adlercreutz!

Tur och otursförföljelse har en så stor roll i historien att det förtjänar en belysning om huruvida betraktelsen bygger på statistisk, psykologi, kompetens eller bara ren kuriosa.

sveahk skrev: ↑

14 juli 2021, 11:12

Nu får du hjälpa mig Amund...var hittar jag Ciceros yttrande om de fyra grundegenskaperna hos en militär befälhavare?

Det var i samband med att man ville skicka Pompejus till Östra Medelhavet med fulla befogenheter och att slutligen krossa Mithridates av Pontos -66 B.C. Något som Sulla nästan lyckats med och som Metellus redan var i färd med att fullgöra. För att möjliggöra detta kom den nya lagen Lex Manilia, uppkallad efter Tribunen Gaius Manilius som la fram den. I samband med detta propagerade även Cicero för lagens genomförande, inte minst genom ett tal (De Imperio Cneae Pompeio) där han bland annat nämnde dessa egenskaper:
Scientiam rei militaris, Virtutem, Auctoritatem, felicitatem.

https://en.wikipedia.org/wiki/Lex_Manilia
https://en.wikipedia.org/wiki/De_Imperio_Cn._Pompei

Som oturs förföljd skulle jag nog säga att "tur" är en egenskap som jag saknar.
Finns inget som provocerar mig så mycket som när sommarpratare som halkat in på ett bananskal hävdar att det är hårt arbete som fört dem dit. Dessa brukar i sin tur bli provocerade när nån råkar antyda att de haft tur. (Ledsen Läckberg men får du manuset publicerat på första försöket så är det tur och inte hårt arbete som ligger bakom.)

Min oturs förföljelse, gör att jag känner för historiska personer som just haft lite otur.

Var det inte Napoleon som sparkade en general med motivering att han hade otur? Just den historiska eran är inte min expertis men det är nått jag hört.

Sonderling

Enligt Otto Carius, vars bok jag har hemma på tyska och har läst minst fem gånger i sin helhet, så berodde förvisso mycket av hans personliga framgångar på hård träning och disciplin inom truppen...men även tur spelade en stor roll i upprepade fall.

Till exempel när han böjde sig ner ifrån sin vagnchefskupol (den tidiga typen på Tiger I med lodräta kanter samt uppfällbar lucka) för att tända en cigarrett och därmed undgick halshuggning när hela kupolen sprängdes bort av en spränggranat ifrån en sovjetisk stormkanonvagn. Hade dessutom spränggranaten träffat den öppna kupolluckan, som hade varit målet för skottet, så hade han också stupat.

HGS

I vissa fall är tur en egenskap man skapar själv. Inom idrottspsykologi talas det om egmhhmm… pygmalioneffekten (tror jag det heter). Den går ut på att om man mentalt förbereder och visualiserar det man ska göra så för man bättre resultat. Tex för lära sig sikta bättre i fotboll när man skjuter är det viktigt att lära sig visualisera hela processen. Det kommer öka kroppens förmåga att skjuta bättre.

Det har påståtts att Napoleon sade "...ja, jag vet att han [en general] är brilliant. Men är han tursam?" (har ett minne om att det är en replik i filmen kanonerna från Navarone). Enligt
http://www.warhistoryonline.com/instant ... -said.html
hade Napoleon (om han sagt det) i så fall fått det från Kardinal Mazarin. Men Napoleon var säkerligen förtrogen med Cicero också.

/Håkan