Marxistisk frågelåda

[Gerrgul]

Det gäller t ex sociologen Bourdieu som enligt min mening är 1900 talets mest intressanta samhällsforskare.

Bra nog, så skall du eller någon annan inkomma med en socio(kulturell)ekonomisk analys av den amerikanska rap-kulturen?

E K

Det ämnet vet jag sett ikket om. Amerikaners bordsskick? Får bli en annan tråd.

[Esa K]

Det gäller t ex sociologen Bourdieu som enligt min mening är 1900 talets mest intressanta samhällsforskare.

Bra nog, så skall du eller någon annan inkomma med en socio(kulturell)ekonomisk analys av den amerikanska rap-kulturen?

E K

Det ämnet vet jag sett ikket om. Amerikaners bordsskick? Får bli en annan tråd.

Vi hoppar över bordsskicket (även om det intressant också) just här, där helt enig, ska du eller jag starta den tråden? Att jag nu valde att dra det som exempel, rap-kulturen, är för att det är väl ett bra studieobjekt och en test i förlängningen på ett antal ekonomiska, sociologiska och kulturvetenskapliga teorier, till exempel marxismen som ju sägs kunna tillämpas på samtliga dessa delar. Mitt exempel, eller det jag ibland funderar på, den amerikanska rap-kulturen under ett tidigt 1990-tal till slutet på det århundradet och framåt, hur kan det komma sig att personer i en miljö/kultursfär som i stort kan ses som ytterst marginaliserade och tillhörande, vad jag tänker mig i alla fall sedda, som en underklass enigt ett marxistiskt analysschema, plötsligt, på relativt kort tid i alla fall sitter på en jättemånga miljarder dollars, och till detta följare, utövare med mera jorden runt?

E K

[Esa K]

Kant och Hegel var filosofer som int pysslade med någon empiri. Den marxistiska teorin har inte havererat. Exempelvis menar jag att arbetsvärdeläran står sig väl och kan förklara mycket av det vi idag kan observera i samhällsekonomin.
Sedan måste man komma ihåg att det finns samhällsforskare som byggt vidare på Marx idéer utan att själva benämna sig marxister. Det gäller t ex sociologen Bourdieu som enligt min mening är 1900 talets mest intressanta samhällsforskare.

En kort avslutning på dygnet, och kanske min medverkan i denna tråd. Ja, det gjorde dom gubbarna, Kant & Hegel, också, alltså var empiriker med, men på ett väldigt stort, brett, osv plan, jag håller med att inte mycket av deras tankar längre, eller ens då, var tillämpliga (förutom ett och annat guldkorn, med det utanför denna tråd) i förståelsen av ett samhälle. Och att Bourdieu byggt vidare..., se mitt förra inlägg.
Och kort igen om arbetsvärdet, är det arbetet i sig, eller efterfrågan på det som ger det dess värde? Och detta gäller alla tider alla kulturer, och alla ekonomiska system, vilket jag hävdar är ointressant, alltså tanken om olika ekonomiska system och teorier om detta. Om vi ska analysera det vetenskapligt, så finns ju bara ekonomin i sig som objekt för den vetenskapliga analysen, och ekonomiska teoretiker har som uppgift att förklara hur denna ekonomi fungerar, i alla, osv..., och att hitta en teori som kan förklara/överlappa allt, det vill säga tid, plats, kultur, osv, osv , etc, etc..., i analysen!

E K

[Davian]

Det är arbetet i sig som skapar värde. Men värde och pris är skilda företeelser.

[Amund]

Men värde och pris är skilda företeelser.

Praktiskt nog inte i ett rent teoretiskt kapitalistiskt samhälle. Fast i praktiken så finns det ju inga sådana samhällen som är antingen eller... Hör kanske hemma i en annan tråd men det krävs att man ruckar på marknadsmekanismerna för att uppnå en diskrepans mellan pris och värde. Vill man leta exempel i vardagen så börja spana på tjänster/produkter där marknaden inte klarar av att leverera i alla segment av efterfrågan.

Det är arbetet i sig som skapar värde.

Nej tyvärr, oavsett hur sorgligt det kan verka när ingen efterfrågar de alster som ens äldre släktingar producerar på genuint svenskt hantverksområde. Samma sak som när tusentals varvsarbetare svetsar ihop en supertanker som ingen efterfrågar, vill ha eller önskar - med andra ord så har inget värde skapats trots att det finns graverade smörknivar, handvävda mattor med landskapsmotiv eller upplagda supertankers i någon undangömd fjord.

Amund - Jourhavande cyniker.

[Davian]

Det du pratar om är inte värde utifrån arbetsvärdesteori.
Du är inne på Bruks och bytesvärde vilket är andra ekonomiska företeelser, som bland annat bestämmer priset av en vara.

Värde och Bruks/Bytesvärde är tre kvalitativt skilda företeelser.

[Amund]

Det du pratar om är inte värde utifrån arbetsvärdesteori.
Du är inne på Bruks och bytesvärde vilket är andra ekonomiska företeelser, som bland annat bestämmer priset av en vara.

Ja eller Marginalnyttoteorin om vi ska vara noga. Historiskt har man ju inom nationalekonomin frångått arbetsvärdesteorin för marginalnyttoteorin.

Om jag då förstår rätt så är alltså Arbetsvärdesteorin en central del i marxistisk analys än idag? En primitivare del av mig vill då fråga hur man mäter produktivitet inom marxismen – men jag erkänner att dessa frågor är så otroligt mer komplext att jag själv inte förstår mig på marknadsmekanismerna när det gäller sambandet produktivitet och lönsamhet.

Som exempel kan man ju undra varför det inte är lönsamt om ingen i en ekonomi använder skor utan går barfota? Om medborgare i samma land däremot har 10 par skor vardera och köper nya varje år så lär ekonomin blomstra. Även om skofabrikerna blomstrar så kan man ju inte mer än gå i dessa skor – de förbättrar ju inte vardagen på något avgörande sätt. Fast nu skenar jag nog i väg lite i de makroekonomiska funderingarna.

[Markus Holst]

Är du inte gift? Alla damer har 10 gånger fler skor än de använder och det är bra för allas ekonomi, utom makens.

[Esa K]

Det är arbetet i sig som skapar värde. Men värde och pris är skilda företeelser.

Hur kan det vara det i så fall, om ingen efterfrågar arbetet är det ju värdelöst (ekonomiskt alltså, på alla sätt, ingen efterfrågan, inget mervärde osv). Arbetet har väl inget ekonomiskt värde om ingen efterfrågar det!

E K

[Markus Holst]

Kan tanken vara att värdeökning kräver arbete, men att allt arbete för den delen inte skapar värde? Det kan ju kanske också tänkas att endast kraftansträngningar som skapar värde betraktas som arbete. Annars går det kanske under hobbybegreppet?

[Hans]

Jag borde få en slant av Hex för all reklam jag gör.

https://faktoider.blogspot.com/2022/12/ ... onomi.html

Vad säger ni?

MVH

Hans

[Esa K]

Vad "vi" säger är God Jul, och det jag alltid sagt: när kartan inte stämmer med terrängen, är det terrängen som gäller, oavsett om kartan är gjord av en dialektisk marxist eller någon annan.

God Jul

E K

[a81]

Har egentligen inget emot fastighetsskatt/-avgift, så länge den är möjlig att betala även för en låginkomsttagare, alltså att det finns något slags tak/begränsningsregel på enstaka procent av årsinkomsten.

Begränsningsregel fanns det innan valet 2006 när frågan var så aktuell, men det fanns ingen som försvarade fastighetsskatten i det valet. Det pratades ofta om den fattiga fiskaränkan i Torekov som tvingades gå från hus och hem, men det fanns även då ett tak på 4 % av bruttoinkomsten (fritt ur minnet). Men det missade hela medie-Sverige vid den tiden.

Problemet med fastighetsskatten är väl att personer med medelklassbakgrund ofta bor i lite finare områden (högre taxeringsvärden), men samtidigt ofta tjänar lite sämre än typiska Svensson-familjer. Man tjänar nog mindre som t.ex. logoped än som t.ex. rörmokare, särskilt om man ser till hela arbetslivet inklusive studietiden.

Det är nog ofta den trygga medelklassuppväxten som gjort att man vågat utbilda sig till något mindre "lönsamt". Dessutom är ofta akademiker/tjänstemän piggare längre upp i åren och bor nog oftare kvar i villan i 80-/90-årsåldern. Sedan håller jag med om att begränsningsregeln säkert gjorde att väldigt, väldigt få behövde flytta i praktiken. Men hursomhelst ogillades fastighetsskatten väldigt mycket av väljare som var det minsta åt mitten-/högerhållet.

[a81]

För vi vet att dagens samhälle är uselt.

Vari exakt ligger detta usla, undrar en som är uppväxt i och levt hela sitt liv i det bästa samhälle som mänskligheten uppvisat i historien?

Att något är det bästa som funnits innebär inte att det är tillräckligt bra.

Miljontals människor, om inte miljarder, lider av ojämlikheten. I sverige tex gamla som svälter ihjäl på vårdboenden, invandrare som blir diskrimiminerade för arbeten, kvinnor som blir våldtagna, barn som växer upp utan trygga vuxna, elektriker som blir förtidspensionärer som 55-åringar med obotliga skador, byggnadsarbetare som dör på jobbet i fallolyckor, miljöförstöring osv.

på global nivå är det ännu värre. Bland annat är det en massa länder som riskerar att bli förintade av klimatpåverkan, hundratals miljoner riskerar bli klimatflyktingar, vi har krig i ukraina, somalia och andra länder, barnarbete och barnsoldater, arbetare som inte får ha semester, som inte får gå med i fackföreningar, helt sönderbombade länder, apartheid-stater, hemliga läger där folk torteras och kvarhålls utan rättegång.

Men har verkligen allt detta med ekonomin att göra? Att gamla svälter på äldreboenden har väl mer att göra med att gamla människor har låg status i 2000-talets Sverige. Det är väl snarare efterkrigstidens (ofta S-färgade) framstegsopimism som spelar in här. Yngre pensionärer skjutsar liksom hellre barnbarnen på hockeyträning än de hälsar på sin 97-åriga mamma på "hemmet". Om engagemanget från anhöriga blir för lågt fallerar ofta äldrevården.

Det är väl också en demografifråga. Dagens äldre äldre är första generationen där de flesta har få barn, det finns inte så många yngre anhöriga som kan stötta dem när de har blivit riktigt gamla. För bara 30-40 år sedan hade de flesta 90-plussare ganska många barn som kunde dela på bördan. Det här är och kommer att bli ett jätteproblem i ett barns-politikens Kina.

Diskriminering av invandrare i arbetslivet har väl inte heller så mycket med ekonomi att göra? Jag tänker att det mera handlar om "komfort"/lathet hos arbetsgivaren. Det är "jobbigt" om det går "knackigt" att konversera med någon som inte kan svenska ordentligt och/eller har svårt att skriva korrekt svenska.

[sonderling]

Jag funderar på nått att skriva men får inte till det men har "ekonomin" ett finger med i spelet alltid. Och i fallet med invandraren får man lägga till lite rasism.

Håller nog med Davian att dagens samhälle är uselt. Att nån annan inte ser det har med dagens klyftor att göra. För mig känns det som vi gått bakåt i historien hundra år.
Jag vet inte ens var jag ska börja, det är på alla plan.

Mest är det nog det oblyga rofferiet som.....äh jag lägger ner.

Sonderling