Marxistisk frågelåda

[Davian]

Men såhär; jag tycker det är roligt att besvara frågor om marxism. Inte så ofta folk är intresserade. Däremot är jag rätt säker på att en marxistisk frågelåda nog förtjänar en egen tråd?

[LasseMaja]

Då så, ordnar vi en Marxistisk frågelåda i den här tråden. Frågor om marxism, man kan gärna påpeka varför man anser de marxistiska analyserna inte stämmer, men inget agiterande för eller emot marxism.

[Blixten]

Grymt initiativ, Davian!

Jag letade efter ett av dina gamla inlägg där du räknade upp ett gäng marxistiska buzzwords. Jag hittade det inte, synd eftersom jag velat fråga om vartenda ett.

Men vi kör ändå: I "vanlig liberal marknadsekonomi" så räknar man med att en varas värde sätts av utbud och efterfrågan. Värdet sätts alltså inte av hur nyttig en vara är, tex är ett glas vatten billigare än en diamantring fast man inte kan leva utan vatten. Detta eftersom vatten finns i överflöd.

I marxistisk teori har jag hört talas om arbetsvärdeslära och mervärde. (Oftast följt av den kortfattade och enligt den liberal som säger det uttömmande förklaringen "vilket är bullshit".) Finns dessa begrepp och vad betyder de enligt Marx och enligt marxismen?

[Thule2]

Hur skall man avskaffa staten som fungerande samhällsbärande länk, och på så vis delegera makten till folket. Vem skall bestämma vad, över kapital egendom och födelningen av dessa? Och hur skall man frigöra sig från korruption, girighet, avund,
missbruk av makt och medel. Med andra ord, hur formar man en likformig världsordning . Mångfald är tydligen inte aktuellt, inte heller fri konkurens . Pol Pot" testade ju med "omskolning" men det projektet löpte inte så väl ut. Thule

[Markus Holst]

Om arbetarna vill äga produktionsmedlen, varför startar de inte egna företag då, istället för att försöka ta över sådant som andra byggt upp?

[Amund]

Om arbetarna vill äga produktionsmedlen, varför startar de inte egna företag då, istället för att försöka ta över sådant som andra byggt upp?

Är inte Kooperationen (Konsum) till viss del ett exempel på det, koncernen producerade ju allt från glödlampor (Lumaf), förlovningsringar (Guldfynd), Begravningar (Fonus) och resor (Fritidsresor)..?

Jag minns gubbar som blev som tokiga när ICA kom på tal, några kunde stolt säga att de minsann ALDRIG NÅGONSIN satt sin fot inne på "privata"!

[Amund]

Om jag har förstått rätt vilket är långt ifrån säkert, så tolkar jag filosofer och andra tänkare under 17–1800-talet som att de var mycket teoretiska i sina betraktelser, även att i den mån de teoretiska modellerna kunde omsättas i verkligheten så var det i form av något som kan liknas vid naturlagar som vilket säger sig självt inte är något man varken kan eller bör påverka.

Vad Marx kanske var nytänkande med var att filosofin kunde och borde användas till att förändra verkligheten i motsats till den klassiska filosofin, men liksom Adam Smith (han med den osynliga handen) och de flesta tänkare så tror jag Marx också såg samhällets utveckling som bundet av naturlagar. Han såg det konfliktfyllda förhållandet mellan livegna och jordägare, arbetare och kapitalister etc. som skulle resultera i de motsättningar och förändringar som han förutspådde.

Adam Smiths idéer om prismekanism stupade ju totalt under trettiotalskrisen när det visade sig att det inte alls stämde på varan arbete, och hade Marx återuppstått idag skulle han knappast kunna utbrista, vad var det jag sa! Bägge teoretiker har ändå gjort mycket för den vetenskapliga utvecklingen på många områden utan att man behöver nagelfara deras verk för att kunna dumpa dem på soptippen. Använde man samma iver som uppvisas på Skalman för att ta ära och heder av Marx på alla andra vetenskapsteoretiker så vore det snart bara kvällstidningarnas ledarsidor som företrädde någon självklar sanning här i världen. Vetenskapen, särskilt inom så här komplexa och svåra ämnen är väl en utveckling där olika teorier prövas och nöts, hyllade Nobelpristagare från 70-talet är snart bortglömda. Att skrota och ifrågasätta Marx bara för att man förknippar honom med Sovjetunionen och Mao känns bara dumt, ska vi skrota även Nietzsche på en gång då i så fall, eftersom nu Hitler var så dum och de hör väl ihop på något sätt även om Nietzsche dog nästan 40 år innan VK2?

Hoppas jag har bidragit till diskussionen på något sätt, jag är definitivt inte kunnig på den invecklade tyska 1800-talsfilosofin med Hegel i första hand och senare Marx, däremot menar jag att man måste vara rättvis i bedömningarna av personer som verkar i olika tidsperioder. Därmed har jag lagt fram ett litet försvar för Karl Marx historiska gärning som en av andra filosofer, vad gäller övriga frågor/anklagelser som riktas mot som jag ser det den POLITISKA marxismen så kan jag bara instämma i de flesta av dem, så den delen av den marxistiska frågelådan lämnar tack vare min okunskap därhän.

[Dag den vise]

En fråga till om marxismens felaktiga historieuppfattning. Om historien om alla samhällen är klasskampens historia, var i historien finns då den feodala revolutionen mot slavsamhället (som ju Marx såg som civilisationens första stadium)? Jag har ganska bra koll på historien under perioden 476-1100, och det ingenstans finns så vitt jag vet under denna tid något som ens liknar en adlig revolt mot antikens slavsamhälle.

[Thule2]

Det som förvirrar mig mest med den Marxistiska läran eller dogmen. Om grunden till ideologin var så bra och genomtänkt. Varför bröts den med tiden upp i så många olika falanger och tolkningar? Det får mig att tänka på olika regionsfilosofier, och tolkningen av dem. Bibeln tolkas te.x på många olika vis. Så Marx tankar och ideer var bra enligt följarna, men efterföljarna skapade en egen tolkning av fiosofien , och så gjorde nästa falang likadant os. v. Om nu Marx var den store visionären , varför såg han då inte felaktigheterna från start, som dessa andra såg under tid ? Eller är det som det brukar vara med sekteristiskt tänkande. När sekten blivit för stor, så bryter sig en grupp ut ,plockar det som passar och bildar en ny och lite annorlunda sekt ?Thule

[Blixten]

Eller också visar det vilken styrka Marx hade som filosof: att man kan bygga olika läror ovanpå hans grundideer. Och vad förståndiga marxister i allmänhet tycks vara eftersom dom tydligen inte försöker sig på talibansk bokstavstroende marxism utan anpassar läran till sina egna föhållanden...

Adam Smiths idéer om prismekanism stupade ju totalt under trettiotalskrisen när det visade sig att det inte alls stämde på varan arbete

Nä det gjorde den inte. Eller vad menar du?

Kanske dags för en liberal frågelåda?

Och på tal om frågelåda:

@Davian: Skulle du kunna starta en marxistisk svarslåda också?

[Amund]

Adam Smiths idéer om prismekanism stupade ju totalt under trettiotalskrisen när det visade sig att det inte alls stämde på varan arbete

Nä det gjorde den inte. Eller vad menar du?

Jag menar att i den osynliga handens anda så var priset på arbete, dvs. lönerna, inte en vara som alla andra. De då rådande nationalekonomerna som i sin sömniga tro på de ekonomiska förhållandena som en naturlag förutsatte att arbetslöshet berodde på att priset på varan, dvs. lönerna var för högt, i den bästa av ekonomiska världar innebar det att lönerna då sänktes till så låg nivå att arbetslösheten sjönk undan och jämvikt åter rådde. Så enkelt var det inte, idag är man mindre överens om hur dessa samband fungerar än man var då under år 1930. Men den fadäsen förtar inte för ett ögonblick de klassiska nationalekonomernas insats inom den nationalekonomiska vetenskapen.

[Amund]

Kanske dags för en liberal frågelåda?

Varför inte?

[Davian]

Om arbetarna vill äga produktionsmedlen, varför startar de inte egna företag då, istället för att försöka ta över sådant som andra byggt upp?

Hejsan.

Arbetarna vill äga produktionsmedel för att undvika att vara ett medel för mervärdesproduktionen.

Anledningen till att de inte startar egna företag är att inga arbetare existerade innan de första kapitalisterna. Kapitalismens uppkomst var det som skapade den nya samhällsklassen proletariatet. Att starta ett produktionsmedel tar väldigt mycket kapital och investeringar. Det är ingenting vem som helst kan göra hur som helst och definitivt inte när kapitalismen började.

Det i sin tur skapade oerhörda maktstrukturer och skillnader på folk och folk. I början av kapitalismen var det även så att kapitalistiska företag gav så lite som möjligt i lön till sina arbetare att de inte hade möjlighet att lägga undan kapital för att starta eget. När väl det började dyka upp mindre företag skedde det som altlid sker i kapitalism; monopolisering.

Kapitalismen som system är monopolistiskt; det strävar efter monopolbildning. Till varje pris. Exempel på det är företag som köper upp konkurrerande företag och lägger ner dem osv. Två affärer i ett samhälle kommer i slutändan antingen skapa en kartell , gå ihop tillsammans eller en av dem kommer gå under.

Till sist: Arbetare tar inte över något "andra byggt upp" utan de som bygger upp tex SKF, Volvo, en hamn är de som arbetar där. En arbetare tar inte över "andras" utan de tar tillbaka "sitt eget".

[Davian]

Eller också visar det vilken styrka Marx hade som filosof: att man kan bygga olika läror ovanpå hans grundideer. Och vad förståndiga marxister i allmänhet tycks vara eftersom dom tydligen inte försöker sig på talibansk bokstavstroende marxism utan anpassar läran till sina egna föhållanden...

Marxism som ideologi har ett litet antal fasta principer.

1: Diealektisk materialism
2: Historiematerialism

I kort kan marxismens världsbild, filosofiska system, sammanfattas med principen "Ingenting är beständigt, allting förändras".

Marxismen är antiauktoritär och emot dogmatism. Varje situation måste analyseras utifrån den konkreta verkligheten som finns just där. Det innebär att marxistisk politik för sverige och marxistisk politik för Ukraina ser olika ut eftersom det är så olika samhällen och olika förutsättningar. Det finns ingen universallösning i marxism som passar in i varje given situation.

[Davian]

Det som förvirrar mig mest med den Marxistiska läran eller dogmen. Om grunden till ideologin var så bra och genomtänkt. Varför bröts den med tiden upp i så många olika falanger och tolkningar? Det får mig att tänka på olika regionsfilosofier, och tolkningen av dem. Bibeln tolkas te.x på många olika vis. Så Marx tankar och ideer var bra enligt följarna, men efterföljarna skapade en egen tolkning av fiosofien , och så gjorde nästa falang likadant os. v. Om nu Marx var den store visionären , varför såg han då inte felaktigheterna från start, som dessa andra såg under tid ? Eller är det som det brukar vara med sekteristiskt tänkande. När sekten blivit för stor, så bryter sig en grupp ut ,plockar det som passar och bildar en ny och lite annorlunda sekt ?Thule

Hejsan. Du gör ett tankefel här vilket jag misstänker beror på att du och marxismen inte har samma världsfilosofi.

marxismen är materialistisk. Det innebär att det är verkligheten som avgör våra tankar, idéer och övergripande mentala och kognitiva system. Vilket betyder att det inom marxism inte finns obändiga idéer, eller perfekta teorier och tankar. Allting kan och måste alltid utvecklas och förändras.

Marxismen är ingen färdigutvecklad fast teori med rigida ramar för såhär är det och så kommer det alltid vara. Varje människa som lär sig om marxismen och blir marxist är någon som förändrar den marxistiska ideologin.