Marxistisk frågelåda

[Thule2]

Om man har en behovsproducerad industri, hur gör man då med konjuktur känsliga näringar som skog, stål m.m. Skulle det som arbetade i dem få kompensation för hög konjuktur, och sämre lön vid låg konjuktur ? Och är tanken att produktionen skall alltid hållas på sådan nivå så att behovet alltid finns för respektive näring, risken för överproduktion elimineras alltså ? Men tillgång och efterfrågan fluturerar ju över tid, så jag förstår inte hur man skall hålla konstant nivå och inte riskera överhettning, respektive underkapacitet ? Thule

[LasseMaja]

Försök undvika dagsaktuell politik och håll er till mer ideologiska frågeställningar.

[Donkeyman]

Om man har en behovsproducerad industri, hur gör man då med konjuktur känsliga näringar som skog, stål m.m. Skulle det som arbetade i dem få kompensation för hög konjuktur, och sämre lön vid låg konjuktur ?

Detta är ett av problemen i ett land med en socialistisk ekonomi. Därför att detta land skall existera samman med en värld som inte ännu är socialistisk. Ett land som då är beroende av export till icke-socialistiska länder måste då rimligen få problem med just konjunktursvängningar inom andra ekonomier.

[Thule2]

Jo det är det jag menar, att just där blir det problem. Men Davian kanske kan utveckla och förklara hur han menar att man löser det problemet? Thule

[Psilander]

En rak fråga - Är feminismen en marxistisk ideologi, eller rent av en del av socialismen/ marxismen?

[Davian]

svar: Nej. det finns ingen "Feminismen".

Feminism är ett paraplybegrepp för rörelser och/eller ideologier som är inriktade på det icke jämställda samhället. Det finns allt ifrån socialistisk radikalfeminism till borgerlig liberalfeminism till konservativ särartsfeminism.


förlåt att jag är inaktiv; jag har lite annat för mig under en tidsperiod nu och kan bara skrivakorta svar och de obesvarade frågorna kräver mer än korta svar. Men jag lovar att skriva mer så fort jag får tid över!

[Dag den vise]

och även den engelska blir bra vattendelare helt enkelt.

Varför beskriver du den "ärorika revolutionen" som så självklart tillräcklig för att vara en revolution att du ger den namnet "engelska revolutionen". För medans Vilhelm III:s "revolution" var minst sagt odramatisk (ingen dog till följd av den) och på förändringfronten mest försäkrade parlamentets (som ändå enligt traditionen varit den gällande ganska länge(det i Europa så vanliga enväldet hade bara dykt upp i några gånger i England, och vid alla dessa tillfällen var det bara under relativt korta perioder)) makt, handlade engelska inbördeskriget i princip om parlamentets existens. Så om parlamentets makt hotades att bli omkringskärd av Jacob II:s politik, så var Carl I:s politik direkt ett hot mot parlamentets blotta existens. Engelska inbördeskriget visade då att den engelske kungen inte kunde styra sitt land utan ett parlament, och var därmed betydligt mer historiskt viktigt än den ärorika revolutionen som man kan säga förvisso gjorde slut på konflikten mellan kungahus och parlament, men som ändå var betydligt mindre i reell historisk mening. Därför borde parlamentets resning mot Carl I om någon händelse i Englands historia ses som den enda som en revolution, men då en revolution för idéerna om maktdelning, och ej för någon klass (för borgare spelade precis som i Vilhelm III maktövertagande med godkännande av parlamentet, inte här någon extra avgörande roll), vilket inte Marx gör. Detta visar i alla fall för mig entydigt att Marx "historiska materialism" hör hemma på historiens skräphög, för en bra historisk teori borde väl i rimlighetens namn innehålla rätt historisk tidpunkt för att kunna tala om en revolution på?

[Davian]

och även den engelska blir bra vattendelare helt enkelt.

Varför beskriver du den "ärorika revolutionen" som så självklart tillräcklig för att vara en revolution att du ger den namnet "engelska revolutionen".

Hejsan.

Jag kanske har varit otydlig men i marxism är "den engelska revolutionen" när Charles I och parlamentet kommer på kant med varandra. Man pratar alltså inte om "den ärorika revolutionen". Jag citerar den marxistiske historikern Christopher Hill

"The Civil War was a class war, in which the despotism of Charles I was defended by the reactionary forces of the established Church and conservative landlords, and on the other side stood the trading and industrial classes in town and countryside . . . the yeomen and progressive gentry, and . . . wider masses of the population whenever they were able by free discussion to understand what the struggle was really about"

[Davian]

Ett exempel på dialektisk materialism och historiematerialism kan vara tex de folkstammar som under "folkvandringstiden" var nomadiserande folk tills de hittade ett ställe att slå sig ner på; och där förvandlades de från ett nomadfolk till ett bofast folk.

Tex Vandalerna är ett bra exempel på det. De vandrade runt och nomadiserade tills de hamnade i nordafrika där de byggde ett rike och till slut försvann vandalernas rike som självständigt och de ingick i det östromerska riket och de förändrades återigen.

[Dag den vise]

Försök inte komma undan med sentida marxistiska historiker, för om du verkligen har läst din Marx vet du att det är den engelska revolution som han talar om är Vilhelms maktövertagande 1688 och inte engelska inbördeskriget. Dessutom gör sig den som låtsas som att engelska inbördeskriget till ett klasskrig dummare än han egentligen är. För nej, de ledande i kriget mellan parlamentet och kungamakten var minst lika högadliga som de som ledde motståndarsidans trupper (om man bortser från kungafamiljen så klart),och nu när du läser detta, titta gärna ett slag på vilka Oliver Cromwells släktingar var. Dessutom var större delen av det så kallade gentryt och borgerskapet på femton- och sextonhundratalet för det mesta av tradition på kungamaktens sida, så någon klasskamp nedifrån är det knappast tal om.

[Davian]

Självklart kan man använda sentida marxistiska historiker och teoretiker. marxismen var inte och är inte idag fullständig och färdig. Den förändras ideligen i takt med samhällets förändringar. Karl Marx analyser och tankar är inte "mer riktiga" än mina eller Ziseks eller Hills.

När nya fakta framkommer förkastas gamla teorier och modeller. Tex förändrades marxismen så mycket från 1849 till 1872 att det kommunistiska manifestet blev omodernt ganska omgående. marx ändrade åsikt ett antal gånger under sin livstid.

Det finns ingen anledning att idag fastna på 1850-talet eftersom världen har förändrats och därmed marxismen.

Eftersom jag uppenbarligen inte har läst min Marx ordentligt kan du ju hänvisa till var han har skrivit om revolutionen. Jag läser "Marx - Den engelska revolutionen" och där skriver han ungefär vad du skrev innan och vad citatet från hill säger. Men du kanske har någon annan skrift av Marx?

klasskamp/klasskrig utförs inte alltid med öppna intentioner, eller ens medvetenhet om vad de gör, och ens bakgrund har absolut ingen betydelse. En Kung med det blåaste blodet kan föra klasskamp precis lika mycket som en proletär. Lenin tex var adelsman, Engels var Kapitalist och Marx var småborgare, Stalin likaså. Bakgrund och intention har ingen relevans; det enda som är relevant är de konkreta resultaten av konflikten.

om resultatet av en konflikt blir att en viss klass får nya privilegier på bekostnad av en annan klass har det skett klasskamp. Oavsett vem som slogs mot vem och varför.

[LasseMaja]

Dag, en trevligare ton tack!

[Lasse O]

Det som gör marxismen så behändig som ideologi är att den ständigt anpassar sig och försöker förklara vad som har hänt men inte vad som händer. Marxismen ligger alltid några steg bakom verkligheten och är därför av stort intresse för främst historiker.

[Davian]

Nejdå. Den är absolut i nuet hela tiden. Det är därför den förändras. Tex förutsåg marxistiska ekonomer senaste finanskrisen redan på 90-talet och började varna för den. Likadant högerextremismens framfart i dagens Europa förutsågs redan innan jörg Haider hamnade bra till.

Marxismen innehåller analyser om varför det är konflikter i Syrien och Ukraina osv. Ditt påstående är direkt sakfel. Du behöver inte hålla med om marxistisk analys men du behöver inte ta till sakfel. det räcker att säga "jag håller inte med" eller något liknande.

[Markus Holst]

Jag skall inte säga emot dig då jag inte vet hur marxismens spådomar ser ut.. Det är möjligt att marxismen förutspått allt det där. Inget av det har väl emellertid varit speciellt svårförutsägbart. Många, även markandsliealer, förutspådde finanskrisen och än fler visste att den skulle komma eftersom finanskriser kommer med rätt säkra mellanrum. Samma sak är det ju med den nuvarande svenska bostadsbubblan: trots att etablessimanget låtsas att de blundar, är nog sanningen snarare att de håller andan. Att bubblan brister någon gång i framtiden förväntas från de flesta håll. Är en "spådom" tillräckligt luddig, anses den alltid pricka rätt. Även Nostradamus anses ju ha förutspått allt du här nämner.