Vad är egentligen fascism, kommunism, nazism etc

[LasseMaja]

Skulle man kalla SD "nationalistiska socialdemokrater" där de närmast hör hemma ideologsikt skulle det bli intressant i debatten

Bättre att kalla dem för nationalistiska socialkonservativa, såsom de själva beskriver sig och där de självklart ideologiskt hör hemma!

[Donkeyman]

Egentligen hamnar man i ett liknande dilemma nästan rakt av när man skall kategorisera många av de nya "högerpartierna" runt om i Europa. Med få undantag är de inte nazister, inte fascister, inte konservativa och inte liberala. Däremot är de nationalister och nostalgiker som önskar vrida klockan tillbaka till en lyckligare tid innan Globaliseringen började. Många av de här partierna önskar utträde ur EU och stängda gränser. Vårt Svenska SD har ju socialdemokratins höjdpunkt från 1960-70 talen som ideal. Men samtidigt är de inte heller socialdemokrater.

I praktisk politik stöttar de i många fall konservativa eller nyliberala regeringar. Men teoretiskt- ideologiskt är de mera gammelsossar. Vad skall man egentligen kalla ett sådant parti. Vi har fått två förslag: "Nationalistiska Socialdemokrater" och "Nationalistiska Socialkonservativa".

[Leo V]

Den svenska politiska debatten är mer pajkastning av epitet än saklig idédebatt. Det viktigaste verkar vara att sätta epitet på andra och själv hålla sig undan dela epitet med någon annan.

Skulle man kalla SD "nationalistiska socialdemokrater" där de närmast hör hemma ideologsikt skulle det bli intressant i debatten

Först beklagar man sig att den politiske motståndaren använder epitet: "Det viktigaste verkar vara att sätta epitet på andra". Sen gör man det själv. Här är det inte "pajkastning".

SD har inte alls samma agenda om SAP på 60-70-talet. Det har inte heller moderaterna trots retorik. Som konservativa hyllar man en gyllene tid i Sveriges moderna historia. Vikingatiden och stormaktstiden är ej gångbart.

Moderater o SD blickar som konservatva tillbaka til ljuva tider. Nu snor ju SD moderatväljare. SD är som de gamla moderaterna. Samtidigt försöker man verka som ett nytt slags "arbetaras parti". Det är sådana medvetna strategier som gör att definitionerna blir suddiga för gemene man och som gör att olika partier kan verka på konstiga sätt. Det är det som gör att vi tror att de är "smarta" och att samhället förändrats.

[sonderling]

Det SD:are jag känner är f.d. Sossar som nostalgiskt blickar tillbaka på svunna tider när Sverige stod på topp nån gång 60-70-tal.
Jag blir lite beklämd för de kommer ju aldrig bli så men jag förstår deras bitterhet. Så jag har svårt att känna det där hatet som många verkar göra, det är mer ett slags medlidande.

Men nu blev det förstås politik och OT.

Sonderling

[Donkeyman]

Det SD:are jag känner är f.d. Sossar som nostalgiskt blickar tillbaka på svunna tider när Sverige stod på topp nån gång 60-70-tal.

Jag tycker inte det är OT. Därför att historien, inklusive vår nära historia kräver att man analyserar partier och politiska grupperingar. Och här är vi inne på något intressant. Som jag skrev i ett tidigare inlägg kategoriserar etablissemanget många av de nya nationalistiska partierna i Europa som fascister eller nazister. Inkludert vårt hemvävda SD. Men frågan är om de här partierna är just fascister eller ens hör hemma på högerkanten.

Går man in i materien till de här partierna så saknar de många av elementen hos fascister eller nazister. Även om det finns folk med sådan bakgrund inom de partierna. Och studerar man just SD så håller jag med "Sonderling". De SD-are jag känner är nostalgiker som vill tillbaka till en period före globalisering och EU. Och där ligger också roten till deras främlingsskräck. De vill tillbaka till en tid när det bara fanns "goda" invandrare. Något som de också har gemensamt med till exempel LO. Det var ju facket som drev Socialdemokratin till att stoppa arbetsinvandringen på 1970-talet. Och det är facket som i dag är mest kritiskt till den fria rörligheten inom EU.

Så jag tycker att den fråga som trådens skapare ställer: "Vad är egentligen fascism, kommunism, nazism etc" är synnerligen relevant. Skall det vara beteckningar på olika ideologiska inriktningar eller skall det vara skällsord i form av etiketter som man klistrar på dem som man inte tycker om.

[LasseMaja]

Går man in i materien till de här partierna så saknar de många av elementen hos fascister eller nazister.

Knappast, man har nästan exakt samma ideologiska budskap, men i mildare och modernare form.

De SD-are jag känner är nostalgiker som vill tillbaka till en period före globalisering och EU.

Det finns många SD:are. Här på landsbygden är det folk (män) som hatar "politisk korrekthet", feminism, varg, stockholmare, bögar, "kulturmarxister", invandrare mm. SD är ganska vanligt parti för småföretagare i glesbygd skulle jag vilja påstå!

Partiet har en tydlig konservativ prägel, lite grand som forna tiders bondeförbund. Att det lockar manliga arbetare gör det ju inte till någon form av "socialdemokrati". Den välfärdsstat som hyllas, hyllas idag av näst intill hela den politiska skalan. Det är även en myt att välfärdsstaten skulle vara enbart ett socialdemokratiskt bygge. Socialliberaler och socialkonservativa har också jobbat hårt för att nå fram till många av västvärldens välfärdsreformer. Man skall också komma ihåg att välfärdsstaten för socialdemokratin bara var ett steg på vägen mot ett socialistiskt samhälle. De radikala inom socialdemokratin har hela tiden arbetat för ökad socialism, med statligt ägda företag, löntagarfonder, successivt ökat skattetryck, hårdare arbetsrättslagstiftning osv osv. Sett ur den synvinkel försvinner ganska snabbt likheterna med partier som SD, som har ett tydligt anti-socialistiskt budskap.

[Amund]

Mycket bra skrivet Lassemaja! Håller med helt och hållet. Det behövs nog mer än att referera till Per-Albins eller Erlanders tid som en guldålder för att kalla sig socialdemokrat, särskilt när de flesta inte ens har egna minnen av den tiden.

[Lasse O]

Det finns många SD:are. Här på landsbygden är det folk (män) som hatar "politisk korrekthet", feminism, varg, stockholmare, bögar, "kulturmarxister", invandrare mm. SD är ganska vanligt parti för småföretagare i glesbygd skulle jag vilja påstå!

Partiet har en tydlig konservativ prägel, lite grand som forna tiders bondeförbund. Att det lockar manliga arbetare gör det ju inte till någon form av "socialdemokrati". Den välfärdsstat som hyllas, hyllas idag av näst intill hela den politiska skalan. Det är även en myt att välfärdsstaten skulle vara enbart ett socialdemokratiskt bygge. Socialliberaler och socialkonservativa har också jobbat hårt för att nå fram till många av västvärldens välfärdsreformer. Man skall också komma ihåg att välfärdsstaten för socialdemokratin bara var ett steg på vägen mot ett socialistiskt samhälle. De radikala inom socialdemokratin har hela tiden arbetat för ökad socialism, med statligt ägda företag, löntagarfonder, successivt ökat skattetryck, hårdare arbetsrättslagstiftning osv osv. Sett ur den synvinkel försvinner ganska snabbt likheterna med partier som SD, som har ett tydligt anti-socialistiskt budskap.

Är det verkligen i linje med Skalmans principer att diskutera Sverigedemokraternas politik?
Även om jag inte är en SD-anhängare så vore det ändå lämpligt att låta en Sverigedemokrat bemöta den något vänsterorienterade LasseMajas påståenden om ett annat politiskt parti som tydligen är hans motståndare.

[Davian]

nejnej. Självklart kan utomstående diskutera SD:s politik. Jag menar; SD diskuterar ju andras politik hela tiden.
Det är lite som arcofobin... man måste inte vara SD:are för att prata SD:politik. Däremot blir det ofta enklare ifall en partimänniska berättar som sitt parti för de har ofta mer kunskaper om den ideologiska biten än utomstående.

jag menar; på skalman skrivs det ju hejdlöst in en himla massa politiska etiketter på än det ena än det andra i alla delforum, då borde ju det går att göra här med?

[Lasse O]

Nå, mitt inlägg handlade mest om att Skalman nog borde undvika svensk partipolitik. Om vi svävar ut i de rymderna så brukar det tydligen sluta illa och diskussionen bli hårt modererad.

[Martin Lundvall]

Har man utgångspunkten "Var hittar SD sin historiska inspiration till sin ideologi?" bör det gå bra. Samtidigt som man undviker frågor i stil med "Är SD politik förnuftig och rationell?"

Men visst det är en hårfin gräns

/Martin

[Leo V]

De SD-are jag känner är nostalgiker som vill tillbaka till en period före globalisering och EU.

Ungefär som Conservatives i UK. Har inte Moderater också velat stoppa fler "bidragstagare" att komma till Sverige?

Många av dessa invandrarfientliga partierna är nationalistiska. För den traditionella högern borde nationalism räcka. Så var det även med högerpartiet. Reformer nej, fosterlandskärlek ja. Det var billigare.

I relationen till EU är det konservatism som står mot liberalism. Inte socialism mot mot liberalism.

Det var de konservaiva som introducerade begreppet folkhem. Det är väl denna som SD bör hylla istället för att valstrategiskt lura väljare med ord.

[Davian]

Det går ju att hitta ett politiskt partis kärna ifall man studera ideologin bakom samt vilken praktik det för. tex; vänsterpartiet i Sverige anser sig vara socialistiskt, men studerar vi marxismen märker vi att det inte finns någon marxism kvar i vänsterpartiet.

Det kan finnas enskilda marxister men som parti betraktat är det varken ideologiskt eller praktiskt ett marxistiskt parti. Därför är Vänsterpartiet inte som parti ett socialistiskt parti. Trots att de kallar sig för det.

(socialism i betydelsen den vetenskapliga socialismen)

Likadant kan vi studera alla partier och organisationer och därmed hitta någotsånär rätt i djungeln av politisk hemvist. Men det krävs en samverkansanalys av både teori och praktik eftersom många partier kan vara likadana i sin praktik men skilja sig åt teoretiskt, och tvärtom.

SD och SAP är ett sånt exempel. I många sakfrågor är de lika men överlag är de extremt olika ideologiskt. Och ifall sakfrågor är det som avgör ett politiskt partis hemmahörande är varenda riksdagsparti i Sverige likadant eftersom alla har likartade sakfrågor.

[Lasse O]

Finns det idag verkligen någon som på allvar studerar marxism? Marx var en filosof på 1800-talet som inte fått många rätt i sina profetior. Om det inte varit för den sovjetiska pseudovetenskapliga Marxism-leninismen (1917-1989) hade väl ingen utom historiker brytt sig om honom och hans spådomar idag.

[Davian]

Ja.

Marx är tex en av förgrundsfigurerna till sociologi, en av inspirationerna till utvecklingspsykologi, stor influens på pedagogik som används världen över. Historiematerialismen är en teori som används mycket inom historia och samhällsvetenskap.
Postmodernismen( med dess brister och fel) är i stor del byggd på marxism, flera av de viktigaste maktanalysteorierna bygger på marxism. Marx och andra historiematerialister var några av de första som anlade en holistisk syn på samhället och på människor.

Sen är det värt att notera att Marx inte förutsåg någonting och har absolut inte ställt några profetior. Däremot menade han att det går att ana vissa tendenser inom det kapitalistiska systemet. Det är också värt att notera att marx och engels ändrade sina uppfattningar såfort nya rön och teorier som kullkastade det gamla dök upp. tex kan man nämna att Engels skriver i förordet till det kommunistiska manifestet, utgåva 1872, att mycket i manifestet är ouppdaterat och finns kvar endast för kuriosa och historisk betydelse. Manifestet släpptes 1848 så på 24 år hann de ändra på sig en hel del.

Marx var väldigt mycket men att kalla honom "filosof" är att begränsa det hela. Han var ekonom, sociolog, samhällsvetare, journalist, historiker, politiker också. Fast det är kanske spännvidden på hans yrken och liv är det som gör du kallar honom filosof?

till sist är det värt att notera att nästan inga av marxismens grundläggande teorier har kunnat falsifierats. Den enda teorin som står lite ostadigt är arbetsvärdesläran som har grov konkurrens av marginalnyttoteorin. och marginalnyttoteorin är även den utsatt för häftig kritik.

Intressant kuriosa är att när krisen slog till med full kraft 2008 i västvärlden blev Kapitalet en av de mest sålda böckerna inom ekonomi och finansvärlden i USA eftersom det inte gick att förklara varför det blev kris utan att använda sig av marxismens kristeori. tex sa Tysklands finansminister 2009 att delar av marxismens ekonomiska teorier inte var så dumma ändå.


När det gäller marxism-leninismen är jag säker på att du inte har tillräckligt koll på den för att kunna avfärda den som pseudovetenskaplig. Och du har dessutom sakfel; marxismen-leninismen var inte den enda marxistiska teorin under den period du beskriver. Vi har tex Stalinism, Titioism, Hoxhaism (en del menar det är extrem-stalinism), Trotskiism, socialdemokrati, vänsterrevolutionärer, delar av anarkismen, eko-marxism, nya vågen, autonom marxism, postmodern marxism, Maoism, Pol-Potism, Kuba-socialism, Ho Chi-minhism, 68-marxismen, juche/songun...