Quiz: Idé- och lärdomshistoria

Henke · Inlägg av **Henke** » 4 februari 2005, 14:58

Tackar. Han hade tydligen en rejäl näsa, den gode William. Men välrakad var han förstås.

Jag har tyvärr idétorka just nu, så jag släpper frågan fri.

Henrik

Probstner · Inlägg av **Probstner** » 4 februari 2005, 15:05

Etienne Cabet sägs ha myntat namnet på en ideologi. Vilken?

/ Probstner

telga · Inlägg av **telga** » 7 februari 2005, 00:13

Cabet räknas som en av de första kommunisterna, men var det verkligen han som myntade begreppet?

Probstner · Inlägg av **Probstner** » 7 februari 2005, 01:14

Därom må de lärde tvista, det var i alla fall kommunismen jag var ute efter. telgas från Sagoland fråga.

/ Probstner

telga · Inlägg av **telga** » 7 februari 2005, 13:02

ok. Vilket verk står de mindre trevliga herrarna Heinrich Kramer och Jakob Sprenger som upphovsmän till?

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 7 februari 2005, 13:11

telga skrev:ok. Vilket verk står de mindre trevliga herrarna Heinrich Kramer och Jakob Sprenger som upphovsmän till?

Hexhammaren!

telga · Inlägg av **telga** » 7 februari 2005, 13:48

Stämmer bra det. Frågan är din.

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 7 februari 2005, 14:23

Latinska originaltiteln Malleus Maleficarum.

Charles Darwin berättar att en viss essä om folkmängd och befolkningsökning m.m. gav honom en viktig impuls i utformandet av hans teori om arternas uppkomst. Namnet på författaren? Bonus: Namnet på essän.

Probstner · Inlägg av **Probstner** » 7 februari 2005, 14:28

Inte kan det väl vara Thomas Malthus' "Essay on the Principle of Population"?

/ Probstner

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 7 februari 2005, 14:32

Jovisst kan det det. En glimt ur en tidsålder då man läste Malthus "for amusement":

Charles Darwin skrev: In October 1838, that is, fifteen months after I had begun my systematic inquiry, I happened to read for amusement Malthus on Population, and being well prepared to appreciate the struggle for existence which everywhere goes on from long-continued observation of the habits of animals and plants, it at once struck me that under these circumstances favourable variations would tend to be preserved, and unfavourable ones to be destroyed. The results of this would be the formation of a new species. Here, then I had at last got a theory by which to work.

Probstners fråga.

Probstner · Inlägg av **Probstner** » 7 februari 2005, 15:31

Vad menas med det deuteronomistiska historieverket?

/ Probstner

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 8 februari 2005, 16:56

Nu blir det ett lite svävande svar här, men det har delvis med Deuteronomium att göra, dvs. Femte Mosebok; den kan ses (och skrevs nog ursprungligen) som inledningen till en krönika, som fortsätter i ett par andra böcker. Det rör sig inte om en uppstyckad text utan man får läsa böckerna ifråga i ett sammanhang, så ser man vilka bitar och teman som hänger ihop.

...Så, ungefär?

Probstner · Inlägg av **Probstner** » 8 februari 2005, 18:27

Ungefär precis.

Redaktionen antas ha varit verksam i exilen och Josua, Domarboken samt Samuels- och Kungaböckerna ingår (stilen påminner om Femte Mosebok, som ev är en inledning). I all enkelhet är poängen ett det går illa om man inte lyder Gud.

Hexmasters fråga / Probstner

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 8 februari 2005, 18:37

En lite klurigare: Vilken gemensam historisk koppling har de geologiska tidsåldrarna Ordovicium och Silur?

Probstner · Inlägg av **Probstner** » 8 februari 2005, 19:07

Långskott: att de för drygt 100 år sedan döptes efter gamla keltiska grupper som bodde intill varandra i Wales?

Att J. C. Moberg sommaren 1893 under en exkursion till Böhmen insamlade drygt 400 graptoliter från Ordovicium och Silur (erkänner villigt att det sistnämnda är resultat av en grov fuskgoogling, har ingen aning om vare sig vem Moberg eller vad graptoliter är)?

/ Probstner