Quiz: Idé- och lärdomshistoria

[Engan]

Ok. Idén att en präst (eller annan helig man) bör avhålla sig från sex och heller inte gifta sig är ju urgammal och finns inom många religioner. I bibeln finns inget direkt sådant förbud, bara en allmän inställning av att sex är något alla egentligen borde avhålla sig från, och om de tvunget skall ha det skall det vara inom äktenskapet.

Ämnet var därför (helt naturligt) en av de hetaste potatisarna i debatterna inom den spirande katolska kyrkan. Skall präster få ha sex?

Min fråga är: När (och var) togs förslaget om celibat för katolska präster upp officiellt för omröstning första gången, och när infördes (formellt, det tog mycket lång tid innan det i praktiken verkligen efterlevdes) det totala celibatet (inklusive förbud mot äktenskap)?

Bonusfråga, för den som vill: Vilken bestämmelse infördes i mellantiden mellan dessa omröstningar, som (om den i praktiken hade följts) för de flesta präster innebar det något absurda läget att de hade rätt att gifta sig men i praktiken inte någonsin fick ha sex med sin fru?

[Engan]

Var den för svår eller bara för tråkig? Några tips då: Det första tillfället, när förslaget röstades ner, var vid ett ytterst berömt tidigt kyrkomöte. Det andra tillfället, när celibatet infördes, räcker det om ni prickar in rätt århundrade på.

Bonusfrågan är ju egentligen roligast, men jag kan inte komma på någon bra ledtråd att ge utan att avslöja för mycket..

[Dûrion Annûndil]

Den första frågan, om vart det nämndes först var väl svårast, så jag gissar på första kyrkomötet i Konstantinopel 381. Idéer om celibat hade ju då funnits länge inom klostervärlden, men jag vet inte om det togs upp...

Det totala celibatet infördes väl stegvis. Gregorius VII (1073-1085) införde en tvingande regel om celibat, men först vid Andra laterankonciliet 1139 förklarades alla prästerliga äktenskap för ogiltiga och upplösta, och var man gift kunde man inte bli präst. Först 1248 kom reglementet till Sverige i Skänninge möte.

På bonusfrågan hänvisar jag till Gregorius VII regel.

Så?

[Engan]

Nästan rätt. Det var faktiskt redan i Nicaea 325 frågan togs upp första gången. I Trullo 692 togs ett explicit beslut att fastställa prästers rätt att gifta sig.

Angående när celibatet slutligen infördes var det andra laterankonciliet 1139 jag tänkte på, mycket riktigt.

Men svaret jag tänkt mig på bonusfrågan är lite skojigare än du tror, faktiskt. Redan i slutet av 300-talet (har tyvärr inte exakta årtalet) kom nämligen en bestämmelse om att en präst inte fick ha sexuellt umgänge under ett helt dygn innan han skulle dela ut nattvarden. Det var väl OK till att börja med, men eftersom det senare blev mer och mer vanligt att präster förväntades hålla mässa varje dag blev ju effekten att de i så fall aldrig fick någon "mellantid" där sex var tillåtet..

Över till dig, Dûrion.

[Dûrion Annûndil]

Regler är till för att brytas...

Vi tar väl en mer antik idéhistorisk inriktning den här gången.

Zeus-altaret i Pergamon (för nuvarande i Berlin...) avbildar i relief runt omkring basen en strid mellan grekiska gudar om giganter. Det skapades under Eumenes II tid, ca 175 - 150 f.Kr. Symbolspråket kan främst tolkas som havandes två betydelser.

1. Vad representerar striden mellan gudar och giganter i kosmologisk betydelse?
2. Vad representerar striden mellan gudar och giganter i historisk/världslig betydelse?

[überjunge]

Är det de gamla grekernas skapelseberättelse du menar?

jag har för mig att zeus spöade upp sina pappa, en titan, och tog över världen. och vips, snart vimlar det av människor på jorden.

[Engan]

Hm. Menar du titaner eller jättar med "giganter"? I mytologin är det två olika saker, nämligen.. efter att Gaia, jorden, hjälpt de olympiska gudarna att besegra Chronos och titanerna, ångrar hon sig snabbt eftersom olympierna vill ändra och kontrollera allting. Hon föder en ny ras av monster i form av jättar, avlade av blodet från Uranus genitalier, som spreds i havet när Chronos gjorde uppror mot Uranus och befriade titanerna. Dessa jättar är till skillnad från titaner och olympier inte gudar utan dödliga jättemonster, men olympierna har ett helsike med att bessegra dem.. till slut får de ta hjälp av Herkules, som ju är halvt gud och halvt dödlig människa och därför har möjlighet att besegra jättarna enligt en profetia som säger att bara en dödlig kan göra detta.

Så är det striden mellan de olympiska gudarna och Chronos och hans titaner du menar, eller den efterföljande striden mellan de olympiska gudarna och jättarna? Jag har inte sett altaret i fråga..

[Dûrion Annûndil]

Hm. Menar du titaner eller jättar med "giganter"?

I det här fallet menar jag just giganterna.

...efter att Gaia, jorden, hjälpt de olympiska gudarna att besegra Chronos och titanerna, ångrar hon sig snabbt eftersom olympierna vill ändra och kontrollera allting. Hon föder en ny ras av monster i form av jättar, avlade av blodet från Uranus genitalier, som spreds i havet när Chronos gjorde uppror mot Uranus och befriade titanerna.

Den varianten av myten har jag inte hört... Enligt Hesiodos kastrerade Kronos Uranos, och av blodsdroppar som föll på land och hav (Gaia, då då) skapades giganterna, erinyerna och Afrodite. Att Gaia har någon plan med detta framgår inte, utan de uppstår som av en händelse. Giganternas uppror är sedan någonting naturligt från de barn av Gaia som hör jorden till - de är naturliga motståndare till Olympierna. Men Gaia framställs som varande vid sidan av - hon ber Zeus om förskoning för sina barn.

Det som framställs på altaret är striden mellan giganterna och gudarna, gigantomachi kallas det, vilket kan tolkas på mer sätt än att just gudarna besegrar giganterna. Denna strid har med grekernas världssyn att göra, vad gudarna står för i förhållande till giganterna - en kosmologi alltså. Det är en dikotomi (som man även kan få en ledtråd till genom att följa giganternas ursprung i sin helhet ). Därav fråga 1. - vad är dikotomin?

Sedan firar altaret en historisk händelse som har med Pergamons kungar att göra. Gigantomachin hänvisar till denna genom att vara en bildlig framställning av denna viktiga händelse. Därav fråga 2.

Nog med ledtrådar än så länge.

[Engan]

Tja, om Gaia föder jättarna frivilligt eller ofrivilligt framgår ju inte riktigt.. men eftersom hon ställer sig på deras sida och ber om nåd för dem samtidigt som de håller på och bombarderar olympen med klippblock är det väl inte en orimlig tolkning att hon är på deras sida? Och eftersom jättarnas anledning att slåss mot olympierna är just att olympierna vill "tämja" och kontrollera jorden (personifierad i Gaia) tycker jag inte heller att det är orimligt att Gaia mycket väl visste vad hon gjorde..

Men men. I vilket fall får man väl säga att dikotomin är mellan civilisation och kontroll över naturen (personifierat i olympierna, som är så lika moderna människor), och en mer "ursprunglig" tillvaro där människan levde nära naturens krafter och inte försökte fjärma sig från dem och kontrollera dem genom att bygga städer, idka jordbruk och liknande.

Detta är min egen högst personliga tolkning, kanske icke sanktionerad av de lärde.

På det värdsliga planet firade altaret Pergamons kungars seger över Galatierna.

[Dûrion Annûndil]

Det är ju inte exakt vad jag tänkte mig som svar (civilisation och kontroll, mot naturligt/ursprungligt), men det är så nära att det kan tolkas som samma sak med lite välvilja.

Dikotomin, som spelar roll i grekernas kosmologi, är den mellan Ordning och Kaos. Gaia uppstod i urtiden ur Chaos, och de varelser som uppstår ur henne (däribland Giganterna) är så att säga förespråkare för kaos. De gör av eget bevåg uppror mot ordningen, Olympierna, utan uppmuntran från Gaia, som står vid sidan av.

Altaret skildrar segern över galaterna (gallerna, kelterna...) mycket riktigt, genom att låta giganterna representera de barbariska vildarna som står för kaos. Olympierna är naturligtvis den goda sidan, ordningen, som Pergamons kungamakt står för.

Över till dig Engan!

[Engan]

Från mytologi till anatomi: vem anses vara den förste som insåg att ögat fungerade genom att ta in ljus som reflekterats mot föremål, i stället för att (som de flesta lärde trodde både innan dess och även långt efteråt) något "for ut ur ögat och såg"?

[BB]

Da Vinci?

...men det rätta svaret är säkert nån obskyr grek

[Engan]

Nej, den här gången är det vad jag vet Leonardo som var först.

Varsågod!

[BB]

Ok, vi fortsätter på renässans spåret;
Vad hette den smått kufiska humanist/hermetiker som ansågs banbrytande inom den medicinska forskningen genom att kombinera alkemiska experiment och principer med medicinska?

Ett fullständigt namn ger en guldstjärna

[jimPeMelin]

Ok, vi fortsätter på renässans spåret;
Vad hette den smått kufiska humanist/hermetiker som ansågs banbrytande inom den medicinska forskningen genom att kombinera alkemiska experiment och principer med medicinska?

Ett fullständigt namn ger en guldstjärna

Kan de vara Paracelsus?