Ändrade matvanor 1823-2023

[mormorsgruvan]

Eftersom det finns en annan tråd som behandlar ändrade matvanor under en 40 årsperiod, så startar jag en ny tråd. Hur matvanorna ändrades under en 200 års period.
Stora skillnaden är att vete i stor utsträckning har ersatt råg och korn.
För 200 år sedan var potatisen ny i Sverige. Kålrot var ett viktigt livsmedel.
Kyl och frys fanns inte, kött saltades.

[Hans]

Frågan kom upp hemma i samband med tittande på 'Historien om Sverige' - åts det vildlök i olika former innan jordbruket kom till Sverige? Och vilka lökar pratar vi om då och odlade senare?

MVH

Hans

[a81]

Går man tillbaka till 1823 så fanns väl(?) varken köttkvarn eller vedspis, så mycket som vi idag tycker är gammaldags husmanskost var fortfarande 1823 lyxmat för eliten, exempelvis köttbullar.

Däremot var väl inte maten så konstigt kryddad och "udda", som på exempelvis 1600-talet, så jag tror inte att en nutida människa skulle ha några större problem att äta vanligt folks mat 1823. Däremot skulle det nog vara lite tråkigt och torftigt, typ gröt, salt sill och potatis, hårt/segt rågbröd, ärtsoppa, svagdricka, etc.

Sedan måste man också tänka på att spännvidden inom gruppen "vanliga människor" var stor 1823. En utfattig backstugstittare åt troligen väldigt mycket sämre än en välbärgad bonde.

[Amund]

Bra tråd!

För 200 år sedan var potatisen ny i Sverige. Kålrot var ett viktigt livsmedel.

Rovor icke att förglömma.

Rova är en mycket gammal gröda, troligen odlade vi rovor innan vi odlade havre. Det finns inte så mycket skrivet om rovodling men den odlades både på åkern, främst i det skifte där man hade träda, och i kålgårdarna, där sådana fanns. Rovor har också odlats på svedjor. Rovor har haft betydelse som stapelgröda och har förmodligen bidragit mycket till C-vitaminintaget på vintern även om dess betydelse ibland har överdrivits.

Rovor minskade i betydelse som mat när potatisen ökade i odling från sekelskiftet år 1800.

Rovor åts vanligtvis kokt tillsammans med spannmål eller kött, eller så kunde man mosa dem. Ofta kokades de i köttspad. Rötterna kunde också bakas hela därefter skalas och ätas. Mos användes även i bröd. Även bladen användes både i soppa och i bröd.

[a81]

Ja, rovor är väldigt bortglömda. När och varför slutade vi äta rovor? Hur smakar de?

Och är rovor detsamma som majrovor?

[mormorsgruvan]

Och är rovor detsamma som majrovor?

Wikipedia behandlar Rova och Majrova på olika sidor. Majrovan har något sötare smak.
En tredje benämning är Turnips.

[Markus Holst]

Rova är väl det som heter foderbeta idag.

[mormorsgruvan]

Rova är väl det som heter foderbeta idag.

Nej. Foderbeta tillhör liksom sockerbeta, rödbeta och gulbeta gruppen "Beta vulgaris"

[a81]

Både majrova och foderrova tillhör arten Brassica rapa, närmare bestämt en del av arten som kallas Rapifera-gruppen, så skillnaden mellan majrova och foderrova är nog in så stor, kanske som skillnaden mellan två äppelsorter ungefär?

Se även: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Brassica_rapa

Varför slutade vi nästan helt äta rovor? Smaken verkar vara helt OK, något slags mellanting mellan rädisa och (röd?)beta med lite beska.

1823 hade väl potatisen redan slagit igenom och rovans nedgång var inledd.

[mormorsgruvan]

1823 hade väl potatisen redan slagit igenom och rovans nedgång var inledd.

Ja TYVÄRR
Det finns stora risker med att bara odla en art. Den kan drabbas av sjukdom eller missväxt.
På Irland dog många människor ÅR 1845

[Markus Holst]

Det finns inget tyvärr i att potatisen tog över. Den räddade svenska folket ur fattigdom och näringsbrist. Potatis innehåller det mesta en människa behöver. Rovan saknar bland annat C-vitamin och vart c-vitaminbrist leder vet nog allen. Dessutom ger potatisen mer per areal vilket skapade ett överskott.

Potatispesten var ett helvete, det säger jag inget emot, men sådant kan hända med mången gröda. Ofta har t ex slagsmålet slagit fel pga sjukdomar, just som potatisen.

Inte heller har man i Sverige mono-odlat potatis. Allen vet att potatis inte bör ingå i växtföljden mer än vårt 6 år.

På tiden vi diskuterar odlades potatisen fortfarande i kålgården men flyttade rätt snart ut på fälten.

[a81]

Det tråkiga är väl att rovan helt försvann, inte att potatisen kom att dominera. Vi är så grundliga i Sverige när vi moderniserar att vi tappar bort vår historia: laga skifte, "saneringarna" i framför allt medelstora svenska städer, hårdhänt tilläggsisoleringsiver, etc. Allt sådant har man gjort även i övriga Västeuropa, men varsammare.

Sedan verkar en orsak till att potatisen tog över ha varit dess mångsidighet. Potatis kan kokas, stekas, tärnas i grytor, göras mos av, etc.

[mormorsgruvan]

Rovan saknar bland annat C-vitamin och vart c-vitaminbrist leder vet nog allen.

Både Rova och Kålrot innehåller mer C-vitamin än Potatis

[Markus Holst]

Rovan saknar bland annat C-vitamin och vart c-vitaminbrist leder vet nog allen.

Både Rova och Kålrot innehåller mer C-vitamin än Potatis

Blimey, tvärt emot vad jag fått lära mig. Var har du lärt dig det?

[cats]

Orsaken till att potatisen tog över rovan som bas för födan hade inget med mångsidighet att göra. Det går att strimla, mosa, tärna steka osv rovan precis lika bra som potatisen.
Potatisen var däremot betydligt tåligare i nordiskt klimat. Och framför allt gav den mera utdelning när man satte den. Det behövs inte ens en hel potatis för att sätta potatis.I vissa fall har jag hört att till och med skal kan fungera om det är ont om råvara. Den går också lättare att lagra. Med potatisen kunde svälten hållas stången på ett helt annat sätt än med rovan.