Genusteori

[LasseMaja]

Hur pass mycket vetenskap finns det i detta? Vad säger teoremen, finns det empiriska bevis, inom vilka områden anser man detta tillämpligt?

[Amund]

Hur pass mycket vetenskap finns det i detta?

Jag förstår inte riktigt frågan, menar du att kvaliteten på de akademiska forskningsresultaten är bristande?

Vad säger teoremen,

Vet inte.

finns det empiriska bevis,

”empiriska bevis” för vad..?

inom vilka områden anser man detta tillämpligt?

Vad jag förstår handlar genusperspektivet om de strukturer som finns uppbyggda kring kön och hur det påverkar det dagliga livet. Oavsett vad man tycker om det kan man knappast förneka att det har betydelse i någon form, även om man anser att kvinnor ska stå vid spisen och ha lägre lön så kan det knappast skada att vetenskapligt kartlägga detta eftersom det är en stor fråga i samhället. Men som sagt är jag inte påläst på ämnet.

[LasseMaja]

Jag förstår inte riktigt frågan, menar du att kvaliteten på de akademiska forskningsresultaten är bristande?

Ska jag vara uppriktig har jag aldrig sett några forskningsresultat ifrån ämnesområdet. Däremot ett antal antaganden om könsmaktordning, könsroller, genus osv. Vilka forskningsresultat finns det?

Vad jag förstår handlar genusperspektivet om de strukturer som finns uppbyggda kring kön och hur det påverkar det dagliga livet.

Ja, men min undran är om det finns några vetenskapliga belägg hur dessa strukturer ser ut och fungerar? Jag kan hålla med om att man statistiskt sett kan se att kvinnor exempelvis oftare är hemma och tar hand om barn, eller har lägre lön mm. Men om man menar att det orsakas av en struktur, så borde det på något vis gå att beskriva denna struktur på ett mer vetenskapligt sätt. Det måste ju finnas lite mer än "män förtrycker kvinnor" och därför "har kvinnor lägre löner än män"?

[HJ]

En länk till (det numera något insomnade) forumet hos VoF där öppningsposten försöker introducera genusteori som begrepp
http://forum.vof.se/viewtopic.php?p=82190#p82190

Men sedan är ju frågan, såsom LasseMaja antyder: vilka delar av denna förklaringsmodell kan bekräftas med empiriska studier? Det är jag nyfiken på, men tyvärr inte insatt i. Viss data finns det gott om (t.ex lönestatistik, föräldraledighet, könsrepresentation i olika sammanhang osv), men att analysera denna data på ett korrekt sett är en synnerligen komplicerad historia för att skilja ut vad som kan kopplas till genus och vad som kan kopplas till andra (socio-ekonomiska) orsaker. Att säga att kvinnor som grupp har XX% av männens lön eller att bara YY% av gruppen Z är kvinnor är inte särskilt givande om man inte lyckas komma närmare orsaken till det. Genusforskarna säga påstår att tilldelningen av forskningsmedel är och har varit skral, vilket har begränsat dem empiriska forskningen (själv är jag lite tveksam till det, men har inte koll på situationen).

/Håkan

[pandersson2]

Min personliga uppfattning om genusvetenskap det är att den tyvärr är alltför uppbland med politik och religion för att ses som vetenskaplig. Generellt sett så verker teserna först skrivas varefter det empiriska stödet skall hittas och tolkas enligt förutbestämda mallar. Detta gör att det är svårt att särskilja vad som bygger på empirisk forkning och är slutsatser som grundats på forskningen och vad som är selektivt urval och anpassning av data för att passa teorierna. Därför ser jag på genusforskning på samma sätt som jag ser på rasbiologiforskningen på 30-talet. Forskning som syftar till bekräfta ett sedan tidigare bestämt mål. Vilket inte förhindrar att det kan finnas nyttigt material.

[sonderling]

Teoremen?

Ja jag kan inte de fina orden men nog har man instiktivt kännt att det varit en hel del blaj inblandat.
Bra liknelse med rasbiologi Pandersson 2. Detta är säkert vår tids kvasivetenskap som man kommer förundras över i framtiden.

Sonderling

[Amund]

Hade på känn att syftet och slutsatsen med den här tråden skulle vara något i stil med att genusvetenskap är humbug, om det är så vet jag icke och har egentligen ingen uppfattning heller. Jag förutsätter att ett universitet följer det regelverk och tillämpningar som är uppställda som krav på ett vetenskapligt forskningsarbete, men kanske någon har andra uppgifter? Kan iofs tänka samma sak om djupt teoretiska makroekonomiska kurvor och samband som kanske till och med ger Nobelpris, men utan varken ett uppenbart empiriskt stöd eller praktisk tillämpning - så varför just disciplinen genusvetenskap ska dömas ut vet jag inte. Finns det andra ämnesområden som oförtjänt tagit plats på våra universitet?

[pandersson2]

Amund,
Det finns några märkliga professurer.

Lund har en professur i parapsykologi tex vilket brukar ses som Sveriges mest diskuterbara.

Bara för att något är politiserat behöver det inte vara humbug. Det gör det dock svårare att bedöma.

Historieforskning är väl även det ett svårt politiserat ämne. Samma underlag kan ge vitt skilda resultat beroende på land, politisk uppfattning etc.

Personligen ser jag enbart naturvetenskapligt arbete som vetenskaplig forskning och även där finns det stora bekymmer med objektiviten.

Du får gärna ge några exempel på det som du ser som objektiv forskning om genus, hittills har ju ingen gett något exempel på detta.

[Amund]

Bara för att något är politiserat behöver det inte vara humbug. Det gör det dock svårare att bedöma.

Historieforskning är väl även det ett svårt politiserat ämne. Samma underlag kan ge vitt skilda resultat beroende på land, politisk uppfattning etc.

Håller med, det är ytterst få saker som är helt värderingsfritt och som du säger, kemi är svårare att politisera än historia.

Du får gärna ge några exempel på det som du ser som objektiv forskning om genus, hittills har ju ingen gett något exempel på detta.

Jag har inte alls någon kompetens att avgöra vad som är forskning av god kvalitet och inte, särskilt på områden där man saknar utbildning eller kunskaper, men om någon påstår att exempelvis den eller den vetenskapen är "blaj" så kanske det vore bättre att denne istället redogör varför. Men ok då gör jag det istället, efter lite snabbgoogling verkar det som att Vetenskapsrådet 2005 anser att den svenska genusforskningen ligger efter på det teoretiska planet men är mer framstående på det empiriska planet.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Genusvetenskap

Så då var det utrett!

Amund,
Det finns några märkliga professurer.

Lund har en professur i parapsykologi tex vilket brukar ses som Sveriges mest diskuterbara.

Jag hoppas att det handlar om fenomenet och inte något sorts utövande?

[varjag]

pandersson2 skrev:

Bara för att något är politiserat behöver det inte vara humbug. Det gör det dock svårare att bedöma.

Nya nebulösa ''vetenskaper'' får alkemister och astrologer att verka mera vettiga.....

tycker, Varjag

[pandersson2]

Amund,

här är mitt bekymmer med att se svensk genusvetenskap som vetenskap. Från din länk.

"Svensk genusvetenskaplig forskning återfinns bland annat i den tvärvetenskapliga Tidskrift för Genusvetenskap (tidigare Kvinnovetenskaplig tidskrift), som utkommer med fyra nummer per år. En annan tvärvetenskaplig tidskrift är Nora - Nordic Journal of Women's Studies som utkommer tre gånger per år. Lambda Nordica publicerar queer-, homo- och gayforskning inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga områdena."

När de tidskrifter som nämns är lokala tyder det inte på att resultaten respekteras internationellt utan syftar till att befästa ens position inom en egen grupp. Nämn några naturvetenskapliga svenskspråkiga tidsskrifter och du blir utskrattad för det ses inte seriöst och värt att ha med i CV:t som forskare.

[Lejonmod]

Klart är iallafall att akademiker anser att det är en riktig vetenskap. http://www.erg.su.se/utbildning/våra-ut ... ap-1.38842

[pandersson2]

Jag hävdar att engelsmännen har haft rätt men att polititiker har utökat sitt inflytande.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Vetenskap
"Det engelska ordet science har traditionellt avsett endast naturvetenskap (inklusive medicin och teknikvetenskap), medan det svenska vetenskapsbegreppet (och idag ofta även det engelska begreppet) även innefattar samhällsvetenskap och ibland även formella vetenskaper."

Skillnad på riktig vetenskap och politik.
"Inom bland annat naturvetenskap betonas att vetenskap måste vara objektiv och ickepolitisk samt ge generaliserbara predikteringar och kartlägga strukturer, och större tilltro sätts till empiriska data än mänsklig tolkning. Däremot anser många inom tolkande samhällsvetenskap att sådan kunskap inte är uppnåelig och eftersträvansvärd, utan anammar istället vetenskapsfilosofier som konstruktivism och poststrukturalism."

[LasseMaja]

Läser man den beskrivningen så tycker jag det låter som en sorts utvidgning av Marxistisk samhällsanalys. Man plockar ju med klass-skillnaden som en delmängd i de relationer man studerar för att kartlägga maktfördelningen. Det här är nog den samhälls-vetenskap som tagit över marxismen roll inom den moderna vänstern.

[Mr.JR]

Historia, psykologi, ekonomi och alla de andra humanistiska områdena faller isåfall heller inte under "vetenskap" om man begränsar begreppet till strikt naturvetenskap. Alla områden där det finns en mängd olika perspektiv och politiska implikationer, precis som med genusvetenskapen. Men det är sällan eller aldrig man ser de områdenas äkthet bli ifrågasatta på samma sätt som genusvetenskapen eller sociologi överhuvudtaget. Vad kan det bero på? Att de som kritiserar områdena för att vara för "politiska" själva har politiska motiv till att ifrågasätta dem?