Hunger genom historien

[HJ]

Något jag funderat på, men har svårt att formulera som lämplig frågeställning så att den kan besvaras: Hur har det varit med hunger genom historien? När under mänskligheten har folk varit som "hungrigast" (mest undernärda), och när har det funnits gott om mat. Inte enskilda år, utan mer utslaget över decennier eller livstid.

Detta är något som säkert utretts på olika håll, så kanske kan man specificera frågeställningen på olika sätt, för att på det viset också försöka besvara den.

Dels behöver man begränsa sig geografiskt, t.ex. regioner, nationer, världsdelar.
Dels i tid: Låt säga år 1000 till idag.
Dels vad som är "folk": Kanske i median hos befolkningen. Eller hur det såg ut för en typisk arrendebondefamilj eller annan representativ grupp människor.

Som jag förstått det är det inte så att det var "värst" år 1000 och sedan har det blivit gradvis bättre till idag (jordbrukets avkastning har succesivt ökat) utan att det finns perioder där befolkningen ökat snabbare än matproduktionen och vice versa. I tv-programmen historieätarna och julkalendern framförs att just 1700-talet var en särskilt svår tid. Klimathistorik antyder dock att andra halvan av 1300, 1600-talet och 1800-talet var lite kallare medan mitten av 1700-talet lite varmare, så ur det perspektivet borde det inte varit en "hungrig" period.

Jag gissar att man kan få gissningar kring hur olika epedemier slagit till; jag har sett påståendet att digerdöden dödade så många just för att befolkningen hade dålig motståndskraft på grund av utbredd undernäring kopplat till minskade skördar på grund av kallare klimat. Hur medellängd har varierat kan kanske också ge ledtrådar.

Hjälp mig reda ut detta!
Håkan

[tryggve]

Just när det gäller hungersnöd så har Wikkipedia en rätt omfattande lista.

https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_famines

I princip har det väl varit så genom historien att om skörden slår fel rejält så innebär det att folk svälter.

I Europa så ska 1315-17 ha varit svåra år. I alla fall på kontinenten.

https://en.wikipedia.org/wiki/Great_Fam ... E2%80%9317

[LasseMaja]

Om man ser till de modernare hungernöder så spelar det ibland in andra orsaker än väder, missväxt och sådant som påverkat just själva jordbruket. Exempelvis krig kan ju se till att det uppstår matbrist i annars välmående områden. Ibland kan omställningar från matproduktion till kommersiella grödor bidra till att matbrist uppstår, eller ojämn fördelningar av resurserna (klassklyftor) som kan innebära att ett område exporterar jordbruksprodukter trots att stora delar av befolkningen svälter. Även politiskt medvetna terrorkampanjer mot befolkningar kan orsaka hungersnöd i stor skala.

[Markus Holst]

Matbrist idag uppstår väl främst i odemokratiska länder.

[LasseMaja]

Jovisst, men det är nog delvis samma socio-ekonomiska orsaker till svält som till demokrati.

[a81]

För Sveriges del var nog tillgången på mat var sämst i slutet av 1600-talet. Som kuriosa kan jag nämna att det hos en släkting till mig i slutet av 1600-talet hittades en ihjälsvulten tiggare i ett uthus på gården. Det säger något om misären. Detta var i de bördiga mellersta delarna av Uppland. Kanske var det ännu sämre i kargare områden och i städerna?

[HJ]

Om vi begränsar oss till sverige, varför var tillgången på mat sämst i slutet av 1600-talet? I Skåne kan jag tänka mig p.g.a. skånska kriget och dess efterverkningar gjorde livet svårt.

Samtidigt gjorde väl reduktionen att många frälsebönder övergick till kronobönder och sedemera skattebönder. Jag gissar att skattebönder hade något bättre tillgång på mat, stämmer det?

Rent allmänt: Om man var någon form av lantbrukare, var det tillgång till mark eller tillgång till arbete som var det begränsande vad gäller avkastningen? Som jag förstått det hade många torpare och arrendebönder som var ålagda dagsverken svårt att hinna med att sköta om sitt eget eftersom man var tvungen att göra dagsverken under de ibland få kritiska dagarna vid slåtter och spannmålsskörd. Om bönderna förlorat mycket arbetskraft p.g.a. krig eller sjukdom var det svårt att få ut god akastning.

/Håkan

[LasseMaja]

Slutet på 1600-talet var nog svåra tider mycket på grund av de många stormaktskrigen. En hel del manfolk var borta på krigstjänstgöring och höga skatter togs ut för att finansiera krigsföretagen. 1600-talet ligger också i en period som kallas lilla istid. Kallare klimat ledde till sämre avkastning på jordbruket.

[Battler]

Vulkanutbrott på Island har ställt till det för oss. År 1783 hade den isländska vulkanen Laki ett enormt utbrott som slungade ut en massa gas och stoft i atmosfären. Svavelhaltiga gaser och stoft påverkade människors hälsa, förkvävde jordbruket och ändrade på klimatet på Island och gjorde så att många ur befolkningen dog. Verkningarna spred sig också utanför Island. I England dog många människor av lungproblem efter att ha inandats de svavelhaltiga gaserna, skördar förstördes och vintern 1783-1784 blev osedvanligt svår.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Laki

[varjag]

I den ''moderna svältens hemland'' - Sovjetunionen , dog minst en halv million männsiskor 1946-47

https://en.wikipedia.org/wiki/Soviet_fa ... E2%80%9347

Go figure.....Varjag

[millgard]

https://sv.wikipedia.org/wiki/Stora_språnget

Och pga det slutna systemet lär vi aldrig ens få veta de verkliga siffrorna...

[Solkungen]

Om vi begränsar oss till sverige, varför var tillgången på mat sämst i slutet av 1600-talet? I Skåne kan jag tänka mig p.g.a. skånska kriget och dess efterverkningar gjorde livet svårt.


/Håkan

Läste detta tidigare i år http://www.bondbloggen.fi/2016/01/hemma ... af-hunger/ , tydligen var årstiderna ur led i slutet av 1600-talet.
Och jag kan tänka mig hur svårt det måste vara att spara säd till utsäde istället för att äta upp den fast alla halvsvälter redan, och sedan vänta tre månader innan man får något ut av satsningen.

[varjag]

Delar av Norrland hade hungersnöd så sent som slutet av 1860-talet.......

http://www.alltomhistoria.se/artiklar/s ... land-1867/

Varjag

[Tomas C]

Missväxtår och hungersnöder har varit en ständig följeslagare för folket i bondesamhället. Hungersnöden i norra Sverige och i Finland 1695-1698 lär ha tagit död på mellan en fjärdedel och en tredjedel av befolkningen. Därmed är det en av de värsta hungerkatastroferna som Europa någonsin skådat. Som orsak brukar nämnas extremt dåligt väder flera år i rad i kombination med farsoter. Skördarna uteblev helt på många håll.

Samtidigt har jag undrat hur det kommer sig att folk i dessa nordliga trakter gjort sig så beroende av väderkänsligt spannmål i sitt kosthåll. Det har ju funnits folk både tidigare och senare som överlevt i karga klimat utan någon sädesodling alls! Jag tänker på t.ex. nybyggare i Nordsveriges inland och inte minst samer hos vilka bröd kunde vara en sällsynthet. Istället för bröd åts torkad fisk. Jakt, fiske, bärplockning, boskapsskötsel med mjölkhushållning var det man levde på.
Folk visste ju att det skulle bli missväxt då och då, gick det inte att anpassa näringsfånget efter detta faktum? Kunde man inte kompensera med mer av exempelvis jakt och fiske när skörden slog fel? Jag tänker mig att människor på den här tiden var överlevnadskonstnärer som var specialiserade på att anpassa sig efter naturen, att ta vara på och livnära sig på det som fanns att tillgå. Så hur kunde det gå så illa att så många helt enkelt svalt ihjäl???

[Schwemppa]

Folk visste ju att det skulle bli missväxt då och då, gick det inte att anpassa näringsfånget efter detta faktum? Kunde man inte kompensera med mer av exempelvis jakt och fiske när skörden slog fel? Jag tänker mig att människor på den här tiden var överlevnadskonstnärer som var specialiserade på att anpassa sig efter naturen, att ta vara på och livnära sig på det som fanns att tillgå. Så hur kunde det gå så illa att så många helt enkelt svalt ihjäl???

Har inget svar, men har inte det samma frågats angående den nordiska kolonin på Grönland? Det hade inte varit något problem att överleva om de tagit efter inuiternas fångstmetoder och matvanor. Men de gjorde det inte, och gick under.

Någon form av kulturfixering, kanske. Läste om det i Jared Diamonds "Undergång, civilisationernas uppgång eller fall".