Idag, 8:e Mars, firas internationella kvinnodagen världen runt.
Kanske skall man här då framhålla att det finns något som kallas kvinnohistoria. Kvinnohistorian har funnits sedan 60-70 talets feministiska våg och man behandlar historien ur ett kvinnligt perspektiv. Jag har träffat på ämnet en aning när jag läste idéhistoria, en kvinnohistorisk bok var ett delmoment i kursen. Idag har ämnet fallit in i det något bredare genushistoria. På engelska finns också begreppet herstory.
Internationella kvinnodagen - kvinnohistoria!
Re: Internationella kvinnodagen - kvinnohistoria!
Även om det inte är lika populärt längre så finns det en del utbildning i genushistoria på universitetenivå i Sverige.
Göteborgs universitet:
http://www.utbildning.gu.se/kurser/kurs ... eId=HI1925
Uppsala universitet:
http://jamforutbildning.studera.nu/utbildning/30634
Stockholms universitet har en hel fakultet i genushistoria där en hel del forskning pågår:
http://www.historia.su.se/forskning/for ... ushistoria
Göteborgs universitet:
http://www.utbildning.gu.se/kurser/kurs ... eId=HI1925
Uppsala universitet:
http://jamforutbildning.studera.nu/utbildning/30634
Stockholms universitet har en hel fakultet i genushistoria där en hel del forskning pågår:
http://www.historia.su.se/forskning/for ... ushistoria
Re: Internationella kvinnodagen - kvinnohistoria!
En ärligt menad fråga, vad är det rent konkret man lär sig när man studerar genushistoria? Det är utanför mina vanliga intresseområden så för mig är det tyvärr väldigt diffust.
/Marcus
/Marcus
Re: Internationella kvinnodagen - kvinnohistoria!
Nu har jag bara läst en liten, liten bit sådant här, men jag kan tänka mig att man kanske göra andra analyser av historiska händelser än brukligt. Exempelvis, hur var kvinnans situation före resp. efter den franska revolutionen. Vilken roll spelade kvinnor i/för revolutionen. Men det vore extra roligt om vi kunde få någon medlem som är lite mer påläst om genus/kvinno-historia att redogöra för ämnet!
Re: Internationella kvinnodagen - kvinnohistoria!
Genus och Kön är två separata tillställningar. Inom genusforskning har man inget med kön att göra. Det som krånglar lite är att på engelska skiljer man på Sex och Gender. På svenska heter det Kön och Kön vilket om man inte är intresserad/ännu ej inläst så blir det förvirrande. Därför brukar man på svenska prata om sociala och biologiska kön.
Genusforskning/genushistoria = fokus på det sociala könet. inte det biologiska. (engelska: Gender = socialt kön. Sex = biologiskt kön.)
det bilogiska könet är vår fysiska biologi. Genitalier, längd, storlek... dvs de rent bilogiska bitarna.
Det sociala könet är våra bilder av femininitet/maskulinitet. Vad är manligt, vad är kvinnligt. Det handlar även om våra förväntningar på andra personer; bildade på våra egna uppfattningar om deras biologiska könstillhörighet.
exempel: En person som är 1.90 lång med skägg och mörk röst identifieras av våra hjärnor som en man. Därmed anser vi oss veta hur den här personen är och agerar. De här förväntingarna på hur en person är/ska/bör vara det som kallas för genus..
Typiska exempel på manligt genus är: Inte gråta, "palla trycket", inte prata öppet om djupare känslor, aktiv.
Dvs; när vi ser andra män, eller oss själva, förväntar vi oss medvetet och omedvetet att de ska bete sig inom ramarna för de normer vi har.
Med det skrivet; Om vi tar genushistoria kan man studera bilden av manlighet/kvinnlighet genom åren. på 1600-talet var det ytterst manligt att gråta offentligt och visa bedrövelse och sorg. Det finns massor med protokoll från den tiden där det står saker i stil med "då hafwa greve Carl-Davfid Hetsporre brustit ut i stor gråt..."
Ett annat exempel är synen på kvinnor och kvinnors sexualitet. I antikens grekland (och långt fram) ansågs det att kvinnor var ofärdiga män. ett aktuellt exempel på synen på kvinnors sexualitet hittar vi om vi jämför vårt moderna sekulära samhälle med tidigt 1900-talets sverige. Vilka ideal en kvinna skulle ha då skiljer sig från nu.
så; genushistoria handlar om att forska om våra föreställningar om vad som är manligt/kvinnligt och hur det sedan har sett ut i samhället. På 1800-talet i Sverige ansågs det att kvinnor hade "klent förstånd och intet kunna lära sig" och att de, ( i ren aristoteles-anda) var mer liderliga och emotionellt styrda samt irattionella och ologisk. Män däremot var motsatsen. Högt intellekt, kyliga, logiska och rationella. Det här resulterade i helt olika typer av skolgång för pojkar och flickor. Pojkar lärde sig matte och teknik, kvinnor lärde sig hushållssysslor.
Det här i sin tur skapar olika sociala och framförallt sociologiska samhällsförhållanden, och det är dem man studerar inom genusforskning, med då historien i fokus ifall man är genushistoriker.
till sist: Det finns i grund och botten två synsätt på män/kvinnor. Det ena kallas för särart och det andra för likhet.
Inom särarts-perspektivet menar man att män och kvinnor av naturen har olika egenskaper, och att det därför inte är konstigt att det finns skillnader i genus.
inom likhetsperspektivet menar man att kvinnor/män inte alls har av naturen olika egenskaper, utöver de rent biologiska, (föda barn. amma. genitalier) och att de skillnader som finns mellan könen är socialt skapade.
95% (minst) av alla genusforskare och genusvetare är aktiva inom likhetsperspektivet.
de flesta människor har en eller annan uppfattning om varför det skiljer sig på män/kvinnor, och min uppfattning är att de flesta som inte studerat genusvetenskap har ett särartsperspektiv. Men det forskas ganska rejält på området och hittils har det inte kommit fram ett enda definitivt bevis på vad som egentligen är det "rätta" svaret. Dock finns det, hittils iaf, fler belägg för att de genusskillnader vi ser hos människor är sociala och förändras över tid och plats och kultur. Dvs; det finns ingen biologisk skillnad i män/kvinnor som hanterar de egenskaper som anses vara det ena eller andra (biologiska) könets.
Genusforskning/genushistoria = fokus på det sociala könet. inte det biologiska. (engelska: Gender = socialt kön. Sex = biologiskt kön.)
det bilogiska könet är vår fysiska biologi. Genitalier, längd, storlek... dvs de rent bilogiska bitarna.
Det sociala könet är våra bilder av femininitet/maskulinitet. Vad är manligt, vad är kvinnligt. Det handlar även om våra förväntningar på andra personer; bildade på våra egna uppfattningar om deras biologiska könstillhörighet.
exempel: En person som är 1.90 lång med skägg och mörk röst identifieras av våra hjärnor som en man. Därmed anser vi oss veta hur den här personen är och agerar. De här förväntingarna på hur en person är/ska/bör vara det som kallas för genus..
Typiska exempel på manligt genus är: Inte gråta, "palla trycket", inte prata öppet om djupare känslor, aktiv.
Dvs; när vi ser andra män, eller oss själva, förväntar vi oss medvetet och omedvetet att de ska bete sig inom ramarna för de normer vi har.
Med det skrivet; Om vi tar genushistoria kan man studera bilden av manlighet/kvinnlighet genom åren. på 1600-talet var det ytterst manligt att gråta offentligt och visa bedrövelse och sorg. Det finns massor med protokoll från den tiden där det står saker i stil med "då hafwa greve Carl-Davfid Hetsporre brustit ut i stor gråt..."
Ett annat exempel är synen på kvinnor och kvinnors sexualitet. I antikens grekland (och långt fram) ansågs det att kvinnor var ofärdiga män. ett aktuellt exempel på synen på kvinnors sexualitet hittar vi om vi jämför vårt moderna sekulära samhälle med tidigt 1900-talets sverige. Vilka ideal en kvinna skulle ha då skiljer sig från nu.
så; genushistoria handlar om att forska om våra föreställningar om vad som är manligt/kvinnligt och hur det sedan har sett ut i samhället. På 1800-talet i Sverige ansågs det att kvinnor hade "klent förstånd och intet kunna lära sig" och att de, ( i ren aristoteles-anda) var mer liderliga och emotionellt styrda samt irattionella och ologisk. Män däremot var motsatsen. Högt intellekt, kyliga, logiska och rationella. Det här resulterade i helt olika typer av skolgång för pojkar och flickor. Pojkar lärde sig matte och teknik, kvinnor lärde sig hushållssysslor.
Det här i sin tur skapar olika sociala och framförallt sociologiska samhällsförhållanden, och det är dem man studerar inom genusforskning, med då historien i fokus ifall man är genushistoriker.
till sist: Det finns i grund och botten två synsätt på män/kvinnor. Det ena kallas för särart och det andra för likhet.
Inom särarts-perspektivet menar man att män och kvinnor av naturen har olika egenskaper, och att det därför inte är konstigt att det finns skillnader i genus.
inom likhetsperspektivet menar man att kvinnor/män inte alls har av naturen olika egenskaper, utöver de rent biologiska, (föda barn. amma. genitalier) och att de skillnader som finns mellan könen är socialt skapade.
95% (minst) av alla genusforskare och genusvetare är aktiva inom likhetsperspektivet.
de flesta människor har en eller annan uppfattning om varför det skiljer sig på män/kvinnor, och min uppfattning är att de flesta som inte studerat genusvetenskap har ett särartsperspektiv. Men det forskas ganska rejält på området och hittils har det inte kommit fram ett enda definitivt bevis på vad som egentligen är det "rätta" svaret. Dock finns det, hittils iaf, fler belägg för att de genusskillnader vi ser hos människor är sociala och förändras över tid och plats och kultur. Dvs; det finns ingen biologisk skillnad i män/kvinnor som hanterar de egenskaper som anses vara det ena eller andra (biologiska) könets.
Re: Internationella kvinnodagen - kvinnohistoria!
Tack för den utmärkta genomgången!
Re: Internationella kvinnodagen - kvinnohistoria!
Tackar.
/Marcus
/Marcus
Re: Internationella kvinnodagen - kvinnohistoria!
Jag håller med om att man inte bör överdriva biologiska skillnader, men visst är det intressant att likhetsperspektivet dominerar bland genusforskare (och flertalet andra humanister), medan människor i övrigt mer eller mindre har ett särartsperspektiv. Självklart ligger sanningen någonstans mittemellan.Davian skrev:inom likhetsperspektivet menar man att kvinnor/män inte alls har av naturen olika egenskaper, utöver de rent biologiska, (föda barn. amma. genitalier) och att de skillnader som finns mellan könen är socialt skapade.
95% (minst) av alla genusforskare och genusvetare är aktiva inom likhetsperspektivet.
de flesta människor har en eller annan uppfattning om varför det skiljer sig på män/kvinnor, och min uppfattning är att de flesta som inte studerat genusvetenskap har ett särartsperspektiv. Men det forskas ganska rejält på området och hittils har det inte kommit fram ett enda definitivt bevis på vad som egentligen är det "rätta" svaret. Dock finns det, hittils iaf, fler belägg för att de genusskillnader vi ser hos människor är sociala och förändras över tid och plats och kultur. Dvs; det finns ingen biologisk skillnad i män/kvinnor som hanterar de egenskaper som anses vara det ena eller andra (biologiska) könets.
Att till exempel kvinnor ofta är mer sociala skulle jag åtminstone delvis tro har biologiska rötter. Att män ofta är mer intresserade av lätt "nördiga" detaljkunskaper kanske också i någon mån är biologiskt betingat, för att ta ett annat exempel. Det känns inte orimligt att koppla detta till att som stenåldersmänniska antingen ta hand om barn och gamla vid hyddan/grottan eller lära sig spåra föda på alla möjliga sätt i naturen som jägare/samlare.
Re: Internationella kvinnodagen - kvinnohistoria!
jag hävdar att anledningen till att genusforskare är likhetstänkare beror på att är man särtartstänkande så har man redan förklaringen färdig till varför det är som det är. ingen forskningen behövs dvs.
Jag tror inte det minsta att kvinnor tenderar till att vara mer sociala pga sina biologiska rötter. Isåfall skulle alla kvinnor överallt i alla samhällen vara det. Och så ser det inte riktigt ut.
Hur stenålder, eller äldre, familjers arbetsfördelning såg ut är ju ingenting vi vet idag. jag ser inte riktigt varför man skulle dela upp det könsvis. En stark kvinna är bättre än en svag man på att jaga mammutar, en socialt utvecklad och pedagogisk man är bättre på att ta hand om barn än en socialt inkompetent kvinna. Jag tror att alla skillnader i beteenden hos könen beror på sociala könsstrukturer som odlats genom årtusenden.
90kg man och 90 kg kvinna har lika mycket energiutväxling i kroppen, dvs; en "manlig" muskel och en "kvinnlig" är precis lika effektiva. De skillnader vi ser idag hos vältränade män och vältränade kvinnor är ur ett stenåldersperspektiv ganska minimala. usain bolt springer 100m på 9,50 nånting, en kvinna springer på ca 10. Den där skillnaden är sjukt stor i friidrottsammanhang, men inte när det gäller att jaga en mammut.
Jag tror cokså att män och kvinnor var mer vältränade förr än idag, så "standardskillnaderna" i muskelmassa beroende på kön tror jag var mindre än i dagens samhälle.
Jag tror inte det minsta att kvinnor tenderar till att vara mer sociala pga sina biologiska rötter. Isåfall skulle alla kvinnor överallt i alla samhällen vara det. Och så ser det inte riktigt ut.
Hur stenålder, eller äldre, familjers arbetsfördelning såg ut är ju ingenting vi vet idag. jag ser inte riktigt varför man skulle dela upp det könsvis. En stark kvinna är bättre än en svag man på att jaga mammutar, en socialt utvecklad och pedagogisk man är bättre på att ta hand om barn än en socialt inkompetent kvinna. Jag tror att alla skillnader i beteenden hos könen beror på sociala könsstrukturer som odlats genom årtusenden.
90kg man och 90 kg kvinna har lika mycket energiutväxling i kroppen, dvs; en "manlig" muskel och en "kvinnlig" är precis lika effektiva. De skillnader vi ser idag hos vältränade män och vältränade kvinnor är ur ett stenåldersperspektiv ganska minimala. usain bolt springer 100m på 9,50 nånting, en kvinna springer på ca 10. Den där skillnaden är sjukt stor i friidrottsammanhang, men inte när det gäller att jaga en mammut.
Jag tror cokså att män och kvinnor var mer vältränade förr än idag, så "standardskillnaderna" i muskelmassa beroende på kön tror jag var mindre än i dagens samhälle.
Re: Internationella kvinnodagen - kvinnohistoria!
Jag påstod något liknande en gång när min fru röt ifrån och sa att tjejer är ofta lika nördiga som killar bara det att om en kille kan tusen olika fotbollspelare (eller andravärldskrigsflygplan) så heter det att han har ett specialintresse men när en tjej kan tusen sorters läppstift så räknas det som att...ja hon har ju liksom inga interessen, håller bara på med smink och sån't.a81 skrev:Att män ofta är mer intresserade av lätt "nördiga" detaljkunskaper kanske också i någon mån är biologiskt betingat, för att ta ett annat exempel.
Jag tror att hon har en poäng.
(Var man palacerar min och fruns uppfattning på en genusvetenskapliga karta överlåter jag som en övnig åt läsaren.)
Re: Internationella kvinnodagen - kvinnohistoria!
På den delen av en genusvetenskapliga karta som pratar om sociala olikheter som resultat av sociala livBlixten skrev: Jag tror att hon har en poäng.
(Var man palacerar min och fruns uppfattning på en genusvetenskapliga karta överlåter jag som en övnig åt läsaren.)
Re: Internationella kvinnodagen - kvinnohistoria!
apropå genus och de människor som menar att kvinnor och män har samma möjligheter i världen. 
jag ger er UNISEX!
http://enblommigtekopp.blogg.se/2013/ma ... rel-2.html
jag ger er UNISEX!
http://enblommigtekopp.blogg.se/2013/ma ... rel-2.html
Re: Internationella kvinnodagen - kvinnohistoria!
apropå genus och de människor som menar att kvinnor och män har samma möjligheter i världen.
jag ger er UNISEX!
http://enblommigtekopp.blogg.se/2013/ma ... rel-2.html
jag ger er UNISEX!
http://enblommigtekopp.blogg.se/2013/ma ... rel-2.html
Re: Internationella kvinnodagen - kvinnohistoria!
Tack för den intressanta översikten. Och gällande särartsfeminister, vilka namn finns det inom forskningen här, internationellt?Davian skrev:95% (minst) av alla genusforskare och genusvetare är aktiva inom likhetsperspektivet.
Jag antar att de i Sverige är lika med 0. Rigmor Robèrt fick ju ordentligt på pälsen på 90-talet. Dock hade vi ju i början av 1900-talet en sådan som Ellen Key, som 2012 fick en biografi utgiven om sig, skriven av Ronny Ambjörnsson.
Men som sagt, vilka forskare driver internationellt särartsfrågorna?
Re: Internationella kvinnodagen - kvinnohistoria!
Jag har inga särarts-forskare i huvudet. Jag kan leta reda på information. Dock tvekar jag på att det finns särskilt många. Genus som ämne är väldigt nytt, och det finns nästan enbart i Nordeuropa. (Sverige, Danmark, Norge, Finland, Tyskland, ungefär) och England. Det är länder som är bra mycket mer progressiva i de här frågorna än större delen av världen.