Den ekonomiska krisen.

[hilbert]

Ett stambyte eller takbyte kan lätt gå på 100-500 kSEK per lägenhet och om det inte finns fonderade medel så blir det smärtsamt för bostadsrättsägarna.

Eller att kommunen tredubblar markhyran som har inträffat här i Göteborg.
Min förening tvingas därför höja avgiften med 10%.
Å andra sidan har vi haft i stort sett oförändrad avgift de sista 15 åren, så de flesta klarar nog den höjningen utan större problem.

[Amund]

Det är marknadsmekanismerna som har skapat bokrisen i Sverige.

Kan du utveckla det påståendet? Varför är det just marknadskrafterna som är orsaken till de problem vi har och inte den mycket omfattande politiska detaljstyrningen som bostadsmarknaden?

Hade man förkastat marknadsmekanismerna och politiskt styrt bostadsmarknaden hade vi inte haft det såhär kasst.

Varför har marknadsmekanismerna misslyckats så totalt med att upprätthålla ett utbud som motsvarar efterfrågan just på bostadsmarknaden ? Det finns inte särskilt många andra exempel på marknader där marknaden klarar detta mycket bra vare sig det gäller morötter, vindkraftverk eller kombibilar - varför just inte bostäder, och främst då hyresrätter?

Jag förutsätter att du inte anser avsaknaden av marknadshyror som en orsak till att ingen vill bygga hyresrätter - alltså med samma logik skulle det säkert råda brist på bilar hos bilhandlarna om politiker bestämt att en viss andel bilar ska vara möjliga att leasa för 500:- / månaden. Inte heller verkar du anse politikers inblandning i alla byggprocesser som hämmande, fast jag ska inte försöka föregå ditt svar.

[a81]

Vi hade en extrem urbaniseringstrend ca 2000-2020, där "alla" av miljö- och moderniseringsskäl skulle in i "nyfunkis-sjuvånings-kvartersstad". Massor av sådant har byggts i Sverige, samtidigt som vi har legat i Europabotten när det gäller småhusbyggande. Problemet är att få svenskar över 35 år gillar att bo i trång nyfunkisstad. Kvar blir personer med utländsk bakgrund, äldre personer, ensamstående, etc., samtidigt som barnfamiljer tvingas skuldsätta sig enormt för att få bo i villa.

Jag skulle säga att både kommunpolitiker (jfr planmonopol) och byggföretag är skyldiga till detta. Dessutom vågade ingen riktigt säga emot urbaniseringsivrare som Kjell A Nordström:

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/r7 ... n-skrapyta

[Amund]

Men varför skulle byggföretag bygga hyresrätter om de inte tror att det lönar sig, av altruistiska skäl?

Marknaden är ingen juridisk person med en egen vilja utan ett resultat av alla aktörer, konsumenter, producenter och där byggföretagen är en av aktörerna. Dessa fria marknadsaktörers agerande motsvarar ganska väl det utbud och prisbild som efterfrågas - om svenska folket vill äta 100 kilo morötter/person och år så finns det ett utbud i Sverige på ca 1 miljon ton morötter varje år. Politiker däremot är backseat drivers... ja inte ens det eftersom en backseat driver åtminstone kan se hur vägen ser ut. En politiker vet väldigt lite om verkligheten och har oftast ingen större aning om utbud och efterfrågan, och dessutom har politiker oftast en ideologi eller lobbyister att ta hänsyn till och därför brukar deras beslut oftast fucka upp den fria marknaden och dess prismekanismer.

Politiker har många möjligheter att trasa sönder en marknad, subventioner (vindkraftverk), transfereringar (bostadsbidrag), regleringar (hyres), förbud och hot om förbud. Prisregleringar är något som älskas av vissa politiker, men det enda som man med detta åstadkommer är utbudsbrist - ett vanligt fenomen i halvsocialistiska stater. Utbudsbristen är sedan lätt att skylla på privata aktörer.

Om vi nu pratar hyresreglering så undrar jag ibland om förespråkarna vet om att det är åtskilliga miljarder i rabatt som de rika hyresgästerna på exempelvis Östermalm slipper betala i hyra tack vare att det inte är marknaden som sätter hyrorna.

[Amund]

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/r7 ... n-skrapyta

Intressant artikel förresten. Däremot tror jag att just flaskhalsarna i städer gör att han har fel.
Flaskhalsar = överkomliga bostäder, infrastruktur, livskvalité, högt löneläge och höga lokalhyror (varför förlägga en verksamhet i Stockholm om staden har dubbelt så högt kostnadsläge?)

[Markus Holst]

Just nu avgudar jag Amund efter den träffande beskrivningen av politiker som leker företagare. Eller militärer. Bravo! Du träffade mina fördomar om politiker mitt i prick!

[hilbert]

Det här kanske vore något:

Seasteading is the concept of creating permanent dwellings at sea, called seasteads, in international waters outside the territory claimed by any government. No one has yet created a structure on the high seas that has been recognized as a sovereign state. Proposed structures have included modified cruise ships, refitted oil platforms, and custom-built floating islands.[1]

Proponents say seasteads can "provide the means for rapid innovation in voluntary governance and reverse environmental damage to our oceans ... and foster entrepreneurship."[2] Some critics fear seasteads may function more as a refuge for the wealthy to avoid taxes or other obligations.[3]

While seasteading gives an impression of freedom from unwanted rules and regulations, the high seas are "some of the most tightly regulated places on Earth" despite appearing borderless and free; in particular the cruise ship industry is highly regulated.[

https://en.wikipedia.org/wiki/The_Seasteading_Institute

[a81]

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/r7 ... n-skrapyta

Intressant artikel förresten. Däremot tror jag att just flaskhalsarna i städer gör att han har fel.
Flaskhalsar = överkomliga bostäder, infrastruktur, livskvalité, högt löneläge och höga lokalhyror (varför förlägga en verksamhet i Stockholm om staden har dubbelt så högt kostnadsläge?)

Att Stockholm ökade så mycket i befolkning i mitten 2010-talet handlade om asyl- och anhöriginvandring, invandring av lågkvalificerad arbetskraft (jfr Foodora) och att inflyttade 80-talistakademiker fick barn (många har sedan flyttat till kranskommuner eller hem till "landsorten").

Dessutom ökade medellivslängden kraftigt i Sverige under de här åren (bättre sjukvård och dagens gamla har inte rökt i samma omfattning som sina föräldrar). Jag tror alltså inte att man kan se det som att Stockholm hade något slags exceptionell attraktionskraft, utan att det fanns mera jordnära förklaringar till att befolkningen ökade kraftigt.

Sedan är det lätt att ha den här attityden som 60+ höginkomsttagare som Kjell A Nordström. Jag skulle inte bli jätteförvånad om han själv bor i lågbelånad, rymlig villa i Bromma eller Nacka. Då är det lätt att älska storstan.

Jag håller med om detta med flaskhalsarna. Jag tror att det kommer att bli allt svårare att locka in barnfamiljer i trånga lägenhetsområden. Det funkade i början av 2000-talet p.g.a. av att 70- och 80-talister (själva nästan aldrig uppväxta i lägenhet) ville prova något nytt och dessutom hade tillgång till sina föräldrars "gröna vågen-boende". Det kommer att vara svårare att övertyga 90- och 00-talister som ofta inte har samma mysiga "bas" hos sina föräldrar, utan har föräldrar som ofta är skilda, bor i lägenhet, etc.

[adlercreutz]

Det var intressant att lyssna på Andreas Cervenkas sommarprat, även om det är kända företeelser så var det bra att få det sammanfattat. Generellt sett verkar vi ha väldigt fördelaktiga villkor för tillgångsägare i Sverige, i synnerhet i relation till löneinkomster som fortfarande beskattas högt. De som är "inne" på marknaden tjänar mer och mer medan de som står utanför får svårare och svårare att ta sig in. Att ha stora lån och dito tillgångar är generellt bättre än att ha små lån och små tillgångar, givet samma löneinkomst. Det var förstås ännu mer accentuerat när vi hade noll- och minusränta, så Riksbankens politik påverkar också. Frågan är om man helt kan komma bort från politisk styrning? I så fall behövs ett helt annat system än idag.

Marknadshyror bör rimligen skapa ett välanpassat utbud på hyresmarknaden, frågan är hur den marknaden kommer se ut givet att det finns andra parallella bostadsmarknader? Blir det bara skräpbostäder till samhällets ”b-lag”?

[hilbert]

Blir det bara skräpbostäder till samhällets ”b-lag”?

Blir det ens det?
Det skall ju gå att tjäna pengar för att någon skall vara intresserad av att bygga sådana bostäder.

[adlercreutz]

Blir det bara skräpbostäder till samhällets ”b-lag”?

Blir det ens det?
Det skall ju gå att tjäna pengar för att någon skall vara intresserad av att bygga sådana bostäder.

Det jag tänkte är att det finns lågprisnischer i de flesta branscher, till och med flyget. Men det kräver nog att en del regleringar tas bort, och beroende på vilka så innebär det sänkt standard.

[a81]

Sedan finns det väl inte alltför många svenskar som "bara" är fattiga. Ofta finns det tillkommande faktorer som spelar roll: utländsk bakgrund, hälsoproblem, etc. Är man bara låginkomsttagare finns det andra framkomliga vägar än att hyra en "skräpbostad" till överpris i någon storstad.

[hilbert]

Vår finansminister har upptäckt att bankerna är snabbare att höja utlåningsräntan jämfört med inlåning.

Elisabeth Svantesson uppger att hon under den senaste tiden haft samtal med var och en av de större bankerna i Sverige.

– Mitt budskap har varit att i svåra tider med hög inflation är det viktigt att olika aktörer tar sitt ansvar. Och jag har påtalat för bankerna att det reser en rad frågetecken om konkurrenssituationen när de kan vara så snabba med att höja räntan på sin utlåning men inte behöver justera för sparkonton lika fort, skriver hon och fortsätter:

Hur var det Hasse och Tage sade: Det hade jag ingen aaning om .


https://www.dn.se/ekonomi/finansministe ... -bankerna/

[hilbert]

En artikel av Katrine Kielos-Marçal om att Sverige kan klara den ekonomiska krisen fortare genom att så många inte har bundit sina bolån.

Vi svenskar må ha rykte om oss att vara trygghetssökande typer. Ett folk med en välfärdsstat långt uppe i norr vilken fungerar ungefär som en sån där chartersemester där alla måltider ingår (och där ingen därför någonsin lämnar hotellet.)
---
Fast den där bilden av den trygghetssökande svensken är också missvisande.

För på vissa plan hör vi svenskar till de vildaste risktagarna i hela världen.

I Sverige har andelen huslån med obunden ränta ökat från 10 procent år 1996 till runt 60 procent år 2015. Där man i andra länder är försiktig och hellre tar det säkra före det osäkra har svensken inte sett poängen med att försäkra sig mot räntehöjningar genom att binda sina bolån.

Detta gör den svenska ekonomin lite unik just nu när räntorna skjuter i höjden.
Många ekonomer skulle nämligen säga att den höga andelen obundna huslån i Sverige gör riksbankens jobb enklare. Poängen med den typ av inflationsbekämpning som centralbankerna för tillfället ägnar sig åt är ju att det ska göra ont. Folk ska få mindre pengar i plånboken och därmed konsumera mindre så att priserna inte fortsätter att stiga i affärerna.
---
Visst går det dåligt för Sverige. Men frågan är om det dåliga kommer att gå över snabbare hos oss.

Räntesmällen blir mer direkt. Och därför mindre utdragen.

https://www.dn.se/ekonomi/katrine-kielo ... ra-lander/

[adlercreutz]

Innan någon börjar etikettera svensken som en galen risktagare är det bra att ha i åtanke att i många länder behöver man inte betala någon ränteskillnadsersättning om man ska lösa sitt bundna bolån. I vissa fall är det knutet till att man säljer huset, eller går över till rörliga lån, men ändå.

För mig är det den överlägset största anledningen till att jag har rörligt, eller ibland binder på kortare tid typ ett-två år. Jag vill kunna flytta utan att bli skyldig banken en massa pengar.

De rörliga lånen är med stor sannolikhet en konsekvens av de regler vi har.