Den ekonomiska krisen.

[Davian]

Det är marknadsmekanismerna som har skapat bokrisen i Sverige. Man har liksom övergett den sociala ingenjörskonsten och Keynes idéer. Bland annat därför sitter man i skiten nu.

Hade man förkastat marknadsmekanismerna och politiskt styrt bostadsmarknaden hade vi inte haft det såhär kasst.

[Markus Holst]

Det är marknadsmekanismerna som har skapat bokrisen i Sverige. Man har liksom övergett den sociala ingenjörskonsten och Keynes idéer. Bland annat därför sitter man i skiten nu.

Hade man förkastat marknadsmekanismerna och politiskt styrt bostadsmarknaden hade vi inte haft det såhär kasst.

Samtidigt finns det de som hävdar att det är statens inblandning som har skapat den kassa marknaden. Konsensus lär vi inte nå.

[loop]

Det är marknadsmekanismerna som har skapat bokrisen i Sverige. Man har liksom övergett den sociala ingenjörskonsten och Keynes idéer. Bland annat därför sitter man i skiten nu.

Hade man förkastat marknadsmekanismerna och politiskt styrt bostadsmarknaden hade vi inte haft det såhär kasst.

Samtidigt finns det de som hävdar att det är statens inblandning som har skapat den kassa marknaden. Konsensus lär vi inte nå.

Ja. Jag vill verkligen ha bort RUT och ROT. Och bostadsrättsomvandlingar ska innebära att dom får köpa för marknadspris med budgivning.

[a81]

Jag tänker att lösningen på bostadsbristen mera handlar om att minska på trycket på storstäderna, alltså att man underlättar pendling, underlättar distansarbete, att perioden man lever som barnlöst par i storstan kortas ner något (att inte alla väntar till 35 med att skaffa barn), etc.

Så det är mer politisk ingenjörskonst som fattas?

Tur om pendlingen funkar bra eftersom inte ens läkare har råd att bo nära city.

Nja, delvis. Problemet är väl att vi har byggt ett miljonprogrammet 2.0 som ingen riktigt trivs i, samtidigt som det byggts för få någorlunda stadsnära villor och radhus. Unga par med barn på väg får liksom välja mellan tråkig nyfunkislägenhet i sjuvåningshus eller sunkigt (alternativt sönderrenovrat) hus två-tre mil från stan. Det är nog både för mycket och för lite politisk ingenjörskonst som lett oss hit...

Jag tror att fler radhus och villor I bfr-form skulle kunna vara en del av lösningen, så att unga par kan skaffa ett någorlunda "riktigt" hem och äldre par kan flytta från villan till något åtminstone lite husliknande.

[Amund]

Det är marknadsmekanismerna som har skapat bokrisen i Sverige. Man har liksom övergett den sociala ingenjörskonsten och Keynes idéer. Bland annat därför sitter man i skiten nu.

Hade man förkastat marknadsmekanismerna och politiskt styrt bostadsmarknaden hade vi inte haft det såhär kasst.

Gäller den analysen fler marknader än bostadsmarknaden? En anledning att jag frågar är för att de flesta länder haft enorma statliga regleringar av ekonomi och marknader fram till 1980-90-talet när de flesta avskaffade dessa. Och de flesta förståsigpåare verkar tämligen överens om att det är en fundamental åtgärd för att till exempel i Indien lyfta hundratals miljoner ut ur fattigdom. Prisregleringar, produktionskvoter, tillverkningslicenser, produktionsstöd, statliga subventioner och liknande statliga regleringar har nog väldigt lite vetenskapligt stöd som ett medel att få marknader att fungera, men förklara gärna mer.

[hilbert]

Prisregleringar, produktionskvoter, tillverkningslicenser, produktionsstöd, statliga subventioner och liknande statliga regleringar har nog väldigt lite vetenskapligt stöd som ett medel att få marknader att fungera

Vilka regler och lagar anser du skall finnas kring marknadsekonomin, eller skall den vara totalt oreglerad?

[Amund]

Prisregleringar, produktionskvoter, tillverkningslicenser, produktionsstöd, statliga subventioner och liknande statliga regleringar har nog väldigt lite vetenskapligt stöd som ett medel att få marknader att fungera

Vilka regler och lagar anser du skall finnas kring marknadsekonomin, eller skall den vara totalt oreglerad?

Mina åsikter i den mån jag har sådana om vad och hur saker ska detaljregleras tror jag inte för tråden framåt, utan det intressanta handlar om hur ekonomins mekanismer utnyttjas i högsta möjliga grad för individernas bästa i ett samhälle. Det finns regleringar i alla former av ekonomier.

Ska det vara politiker som planerar, tilldelar, kontrollerar och styr all ekonomisk aktivitet eller en fri marknadsekonomi med fria individer? Alla miljarder människor som på jorden har lyfts upp ur fattigdom under de senaste 30-40 åren har inte gjort så på grund av politiska regleringar - utan tvärt om på grund av att när socialistländerna försvann så genomfördes det ekonomiska reformer i de flesta länder som då öppnade upp marknaderna och handeln. Kvar finns bara Kuba och framförallt Nordkorea som fortfarande tror på idén med politisk totalreglering av ekonomin.

Älskar Kjell-Olov Feldts beskrivning i sina memoarer av den svenska äggproduktionen innan man avskaffade de regleringar som gjorde att svensk äggproduktion inte kunde motsvara efterfrågan. Det fanns:
produktionsavgifter, ruggningsavgifter, frivillig kläckkvotering, burplatsavgifter, tillfällig avvecklingsersättning och tomhållning mellan hönsomgångarna. Allt för att man ansåg att staten måste ha kontroll över vem, hur och hur många ägg som producerades. Äggproducenterna får koncessioner och monopol i utbyte mot hittepåskatter – bra för äggproducenten och politikerna men inte för oss konsumenter och skattebetalare. ”Ruggningsavgifter” - Tror inte maffian hade kommit på ett bättre ord?

Ett annat bra exempel på reglering är taximarknaden förr - Jag minns hur det på 1980-talet kunde vara stört omöjligt att få tag i en taxi. Till skillnad mot de flesta andra länder var det omöjligt att stoppa en taxi i Sverige – chauffören/droskägaren fick sina körningar via staten och eftersom de genom sina licenser slapp konkurrens så fick man snällt gå bort till taxiskylten och ödmjukt fråga om det möjligtvis gick för sig att anlita droskekipaget. Det är någon form av planhushållning eller klient-ekonomi, inte marknadsekonomi.

Observera att vi här pratar om ekonomiska regleringar vilket inte omfattar regler som ska skydda djur, natur och arbetare.

Om politikerna inte lyckas se till att vi har tillräckligt med ägg för att motsvara efterfrågan så är jag förundrad över att förtroendet för deras förmåga att lösa bostadskrisen är så grundmurad hos så många, den bransch som aldrig riktigt avreglerats på något sätt. Förvänta er inte att privata entreprenörer ska riskera att bygga på politikernas villkor – det är INTE marknadsekonomi utan mer spekulation och planhushållning. Just nu byggs nästan inga bostäder och det är inte byggföretagens fel utan marknaden är ju genomreglerad och helt i politikernas händer, så den som gillar regleringar borde vara nöjd med dagens bostadspolitik. En bostadspolitik där staten måste hjälpa medborgarna att betala hyran (alla nöjda?)

[sonderling]

Jag tänker att lösningen på bostadsbristen mera handlar om att minska på trycket på storstäderna, alltså att man underlättar pendling, underlättar distansarbete, att perioden man lever som barnlöst par i storstan kortas ner något (att inte alla väntar till 35 med att skaffa barn), etc.

Så det är mer politisk ingenjörskonst som fattas?

Tur om pendlingen funkar bra eftersom inte ens läkare har råd att bo nära city.

Nja, delvis. Problemet är väl att vi har byggt ett miljonprogrammet 2.0 som ingen riktigt trivs i, samtidigt som det byggts för få någorlunda stadsnära villor och radhus. Unga par med barn på väg får liksom välja mellan tråkig nyfunkislägenhet i sjuvåningshus eller sunkigt (alternativt sönderrenovrat) hus två-tre mil från stan. Det är nog både för mycket och för lite politisk ingenjörskonst som lett oss hit...

Jag tror att fler radhus och villor I bfr-form skulle kunna vara en del av lösningen, så att unga par kan skaffa ett någorlunda "riktigt" hem och äldre par kan flytta från villan till något åtminstone lite husliknande.

Nej i miljonprograms områden är det ingen större trivsel men det är bättre än inget. Jag tror att vi måste bygga mer vanliga hyresrätter och stärka allmännyttan. Alla har liksom inte råd att bo i Brf eller radhus. Iallafall inte som första boende.
Läste häromdagen att 1/3 av Sthlms allmännytta sålts ut eller omvandlats till Brf, jag tror mycket att problemet med bostadsbristen går att finna där.

Sonderling

[hilbert]

Nej i miljonprograms områden är det ingen större trivsel men det är bättre än inget. Jag tror att vi måste bygga mer vanliga hyresrätter och stärka allmännyttan.

Problemet är att nybyggda hyresrätter blir rätt dyra också, typ 9000/mån för en tvåa på 50 kvadrat.
Fast klimatförändringarna gör kanske att vi kan bygga trailer parks .

[a81]

Så det är mer politisk ingenjörskonst som fattas?

Tur om pendlingen funkar bra eftersom inte ens läkare har råd att bo nära city.

Nja, delvis. Problemet är väl att vi har byggt ett miljonprogrammet 2.0 som ingen riktigt trivs i, samtidigt som det byggts för få någorlunda stadsnära villor och radhus. Unga par med barn på väg får liksom välja mellan tråkig nyfunkislägenhet i sjuvåningshus eller sunkigt (alternativt sönderrenovrat) hus två-tre mil från stan. Det är nog både för mycket och för lite politisk ingenjörskonst som lett oss hit...

Jag tror att fler radhus och villor I bfr-form skulle kunna vara en del av lösningen, så att unga par kan skaffa ett någorlunda "riktigt" hem och äldre par kan flytta från villan till något åtminstone lite husliknande.

Nej i miljonprograms områden är det ingen större trivsel men det är bättre än inget. Jag tror att vi måste bygga mer vanliga hyresrätter och stärka allmännyttan. Alla har liksom inte råd att bo i Brf eller radhus. Iallafall inte som första boende.
Läste häromdagen att 1/3 av Sthlms allmännytta sålts ut eller omvandlats till Brf, jag tror mycket att problemet med bostadsbristen går att finna där.

Sonderling

Även hyresrätter behövs. Jag tänker att problemet är att "mittfältet" mellan tätt byggda flerfamiljshus och villa på landet liksom har försvunnit i 2000-talets byggande. På 1970-talet och 1980-talet byggdes det mycket fler någorlunda billiga bostäder med hyfsat hög hemkänsla, även i hyresrättsform. Jag tänker på den här typen av boende:

https://stockholmskallan.stockholm.se/post/4739

[a81]

Nej i miljonprograms områden är det ingen större trivsel men det är bättre än inget. Jag tror att vi måste bygga mer vanliga hyresrätter och stärka allmännyttan.

Problemet är att nybyggda hyresrätter blir rätt dyra också, typ 9000/mån för en tvåa på 50 kvadrat.
Fast klimatförändringarna gör kanske att vi kan bygga trailer parks .

Jag tänker att bostadsrätter med lägre insats men högre avgift är ett bortglömt alternativ. För 20-30 år sedan var nybyggda bostadsrätter billiga att köpa men hade hög avgift. Idag är även nybyggda bostadsrätter dyra med låg avgift.

Min känsla är att "vanliga människor" hade det som bäst omkring 1990, sedan har bostadssituation blivit väldigt jobbig för många (yngre i alla fall).

[hilbert]

Idag är även nybyggda bostadsrätter dyra med låg avgift.

Ja verkligen:
https://www.sernekebostad.se/hitta-bost ... tnavigator

[masase]

Jag tänker att bostadsrätter med lägre insats men högre avgift är ett bortglömt alternativ. För 20-30 år sedan var nybyggda bostadsrätter billiga att köpa men hade hög avgift. Idag är även nybyggda bostadsrätter dyra med låg avgift.

Min känsla är att "vanliga människor" hade det som bäst omkring 1990, sedan har bostadssituation blivit väldigt jobbig för många (yngre i alla fall).

En nystiftad bostadsrättsförening kan givevis välja i vilken grad de väljer att plocka in byggkostnaden via den direkta lägenhetskostnaden eller indirekt via att lån som tas i föreningensnamn men gör det verkligen någon större skillnad på månadskostnaden?

Mycket föreningslån minskar förvisso kontantinsats / blankolån och kan göra att man undvika amortering men å andra sidan så kan man inte göra ränteavdrag för föreningslån.

[a81]

I alla fall I Uppsala för sådär 20 år sedan kostade en ny bostadsrätt från 1980- eller 1990-talet bara hälften av en äldre. Avgiften var dock ungefär dubbelt så hög.

[masase]

I alla fall I Uppsala för sådär 20 år sedan kostade en ny bostadsrätt från 1980- eller 1990-talet bara hälften av en äldre. Avgiften var dock ungefär dubbelt så hög.

Det är möjligt att de nya bostadsrätterna lade betydligt mer skulder i föreningen vilket sean finansierades med en högre avgift.

I slutändan är det samma pengar som skall finansieras så jag har svårt att se att den totala månadskostnaden för bostadsrättsägaren blir väldigt olika.

Generellt så finns det en hel del äldre föreningar som har liten eller inga skulder inom föreningen. Man bör dock vara observant eftersom en förening som verkar skuldfri kan ha stora latenta underhållsskulder. Ett stambyte eller takbyte kan lätt gå på 100-500 kSEK per lägenhet och om det inte finns fonderade medel så blir det smärtsamt för bostadsrättsägarna.