Skalman.nu Forum

Såg tidigare ett program om professorn i internationell hälsa Hans Rosling (http://sv.wikipedia.org/wiki/Hans_Rosling), där han jämför utvecklingsnivån i länder över tiden. Bland annat nämndes det att Sverige på 1830-talet skulle "vara som" Sierra Leone i dag. Hur lätt är det att jämföra levnadsstandard över tiden på detta sätt? Jag har försökt hitta uppgifter för att göra en jämförelse:

Sierra Leone i dag (http://sv.wikipedia.org/wiki/Sierra_Leone):
Medellivslängd: 42,8 år (med tillgång till antibiotika)
Analfabetism: 70 procent (1995, lägre i dag?)
BNP per capita: ca 300 US-dollar/år

Sverige på 1830-talet (http://upload.wikimedia.org/wikipedia/c ... 0-2006.svg):
Medellivslängd: strax över 40 år (utan tillgång till antibiotika)
Analfabetism: i princip 0 procent
BNP per capita: ca 2 000 US-dollar/år (ca 1 500 US-dollar/år enligt diagrammet som verkar vara i 1990 års dollar)

Min fråga är alltså om det går att med hyfsad tillförlitlighet jämföra länder över tiden.

Är siffrorna för Sveriges historiska BNP med eller utan köpkraftparitet (PPP)? Dagens BNP per capita för Sierra Leone (se ovan) är utan köpkraftparitet (PPP).

Hur tar man hänsyn till den ökade arbetskostnaden? Jag läste exempelvis att Stockholms rådhus kostade 2,9 miljoner kronor att bygga 1909-1915. Det motsvarar ungefär 130 miljoner kr i dag. På senare år har rådhuset renoverats för över 600 miljoner kr, alltså för fem gånger mer än byggkostnaden. Fastighetspriserna är en annan fråga. En bostadsrätt som i dag kostar flera miljoner kr, kostade ofta bara några tiotal/hundratal tusen kr i dagens penningvärde(!) för 50 år sedan. En gård som på 1830-talet värderades till ett par tusen riksdaler banco skulle i dag vara värd flera miljoner, trots att 2 000 riskdaler banco bara motsvarar drygt 200 000 kr i dag.

Gapminder är Roslings eget program för att jämföra statistik.
http://www.gapminder.org/

Det var mycket intressant att se på den sidan, men jag tror att det kan finnas ett problem i jämförelserna, i alla fall när man jämför över stora tidsperioder. I dag tillverkas det mesta av våra konsumtionsvaror i Kina (eller andra låglöneländer), vilket medför att vi har råd att köpa extrema mängder prylar, ofta av ganska dålig kvalitet. Samtidigt kostar en normal lägenhet eller villa 2 miljoner kronor.

Jag kan ta ett exempel. För ca 55 år köpte min farmor och farfar en villa för 37 000 kr. Det motsvarar 430 000 kr i dagens penningvärde (men huset är i dag värt omkring 1 500 000 kr). Ungefär samtidigt kostade en TV cirka 1 500 kr, vilket motsvarar 17 500 kr i dag. Lite hårddraget skulle man kunna säga att man fick en villa för 25 TV-apparater på 1950-talet, medan det i dag går sådär 500 TV-apparater på en villa. Jämförelsen kanske inte är den bästa, eftersom TV:n var ny (i Sverige) på 1950-talet, men jag tycker det illustrerar rätt bra hur svårt det är att jämföra levnadsstandard över tiden.

Personligen; jag vill minnas att min salig far sade att när hans farfar byggde ett hus i Spånga 1905 så kostade det
5 000 SEK, när huset såldes i mitten av åttiotalet gick det för över halvmiljonen. Jag bor i €-zonen och tycker mig se en stor likhet mellan Sverige ~1970 i SEK och priserna i € här. En glass eller en dricka en sådär 1:50-2:00 SEK då eller € nu.

Lite läsning http://www.econlib.org/library/Enc/Indu ... iving.html

MVH

Hans

Jo det stämmer nog, euro står i cirka 11 kr, vilket ungefär är det värde kronan hade 1960. I normala fall ligger ju euron runt 9 kr och då hamnar mat i mitten/slutet av 1960-talet. Kan också nämna ett annat exempel där min morfars far byggde ett hus i slutet av 1930-talet för 12 000-13 000 kr, vilket i dag motsvarar drygt 300 000 kr. Detta hus är i dag värt omkring 3 000 000 kr. Har vi blivit så mycket rikare som vi tror på 70 år? 12 000-13 000 kr bör ha motsvarat ett par årslöner på 1930-talet. För att ha råd med samma hus i dag krävs cirka tio årslöner.

O, vad jag skulle vilja ha en SI-enhet för pengar!

En intressant fråga är vad alla konsumtionsvaror faktiskt skulle kosta om alla länder hade samma kostnadsläge och arbetskraften ungefär samma lön. Skulle vi ha råd med något alls då, och skulle världsekonomin fungera? Eller för att förenkla det en smula, om en vara från Kina kostar 10 SEK, hur mycket kostar den om vi räknar om det till svenska kostnader i fråga om löner, skatter, diverse regler och annat?

Jurgen Wullenwever skrev:O, vad jag skulle vilja ha en SI-enhet för pengar!

En intressant fråga är vad alla konsumtionsvaror faktiskt skulle kosta om alla länder hade samma kostnadsläge och arbetskraften ungefär samma lön. Skulle vi ha råd med något alls då, och skulle världsekonomin fungera? Eller för att förenkla det en smula, om en vara från Kina kostar 10 SEK, hur mycket kostar den om vi räknar om det till svenska kostnader i fråga om löner, skatter, diverse regler och annat?

Lönerna i Västvärlden är väl cirka tio gånger högre än i Kina, troligen är skillnaden ännu större om man tar hänsyn till våra mycket högre skatter. Högre transportkostnader och större personaltäthet i Kina borde å andra sidan göra att prisskillnaden blir något mindre. Sedan beror det ju också på hur stor del av priset på produkten som utgörs av annat än arbete, alltså av råvaror. Jag skulle gissa att en genomsnittlig produkt tillverkad i Sverige skulle bli uppåt fem gånger dyrare än om den produceras i Kina. Men spridningen skulle nog vara stor. Vissa produkter skulle inte kosta mycket mer att producera här, medan annat skulle kosta tiotals gånger mer.

Frågan är om prisraset på exempelvis elektronikprylar och kläder lurar oss att tro att vi har lägre inflation än vi i själva verket har? (Se jämförelserna av fastighetspriser ovan.) Finns det en risk att vi underskattar levnadsstandarden i äldre tider?

Kom också ihåg att fastigheters värde idag ofta är en produkt av dålig tillgång och hög efterfrågan - jämför gärna vad ett hus kostade att bygga 1950 i någon by i Västerbottens inland eller Tornedalen och inse att det inte stigit en krona i värde i dagens penningvärde - detta medan en lägenhet i Sthlms innerstad stigit hundrafalt och mer.

Det har ingenting med levnadsstandard eller priset på arbetskraft att göra.



Levnadsstandard får uttryckas i andra termer, exempelvis folkhälsa.

Levnadsstandard får uttryckas i andra termer, exempelvis folkhälsa

Det där är ju ett etablerat socialdemokratiskt axiom.
Men 'fri sjukvård' - har ju tyvärr visat sig vara en omöjlighet i verklighetens värld. Idealet översvämmas av de svaga grupperna med verkliga och inbillade krämpor...tills de produktiva individernas behov - trängs med improduktiva. Och - trängs ut! = den bristsituation som alla 'sociala' hälsovårdssystem brottas med. 'Det är hemskt - men det sant'! (skrev Evert Taube )

Varjag

varjag skrev:

Levnadsstandard får uttryckas i andra termer, exempelvis folkhälsa

Det där är ju ett etablerat socialdemokratiskt axiom.
Men 'fri sjukvård' - har ju tyvärr visat sig vara en omöjlighet i verklighetens värld. Idealet översvämmas av de svaga grupperna med verkliga och inbillade krämpor...tills de produktiva individernas behov - trängs med improduktiva. Och - trängs ut! = den bristsituation som alla 'sociala' hälsovårdssystem brottas med. 'Det är hemskt - men det sant'! (skrev Evert Taube )

Varjag

Här har du en del att förklara. Varför skulle det vara fel att uttrycka levnadsstandard i folkhälsa och kan du till exempel vara mer konkret med var du menar att det visat sig vara omöjligt.

Det här 'socialdemokratiska' är nog betydligt äldre än socialdemokraterna. Så här kunde man skriva 1832:

Helsingfors Morgonblad skrev:Emellertid visar sig bristfälligheten af de offentliga åtgärderna för smittans motarbetande. Det enskilda intresset var då ännu icke så sammanbundet vid det allmänna, som i en sednare tid, hvars borgerliga samhällsordning uppnått ett högre trappsteg af utveckling, och dymedelst från sitt håll gifvit åt Staten ökad styrka och fasthet.

varjag skrev:

Levnadsstandard får uttryckas i andra termer, exempelvis folkhälsa

Det där är ju ett etablerat socialdemokratiskt axiom.
Men 'fri sjukvård' - har ju tyvärr visat sig vara en omöjlighet i verklighetens värld. Idealet översvämmas av de svaga grupperna med verkliga och inbillade krämpor...tills de produktiva individernas behov - trängs med improduktiva. Och - trängs ut! = den bristsituation som alla 'sociala' hälsovårdssystem brottas med. 'Det är hemskt - men det sant'! (skrev Evert Taube )

Varjag

Jag får hålla med Göstring. Det här behöver Varjag utveckla...

Min fråga är alltså om det går att med hyfsad tillförlitlighet jämföra länder över tiden.

Visst går det. Hur exakt det blir är en annan sak. Däremot att jämföra BNP är ju dödfött redan från början. Att utgå från BNP har man ju nu redan frångått så mycket det går eftersom det inte är en pålitlig jämförelse.

Bland annat nämndes det att Sverige på 1830-talet skulle "vara som" Sierra Leone i dag.

Det skulle jag nog kunna tänka mig stämmer relativt bra. Sverige var sent med industrialisering och hade en hel del problem på 1800-talet. Något som bland annat, särskilt tillsammans med de missväxtåren och extremvädersåren som kom, ledde till de stora utvandringsvågorna till USA.
(det är för övrigt väldigt intressant med en del foton från de extremåren, sett några från ett år då det var 1-2m snö i juli, så långt ner som i Svealand, en klassiker är fotot på hur man grävt en tunnel till en husdörr, för snön var för djup för att det skulle vara värt besväret att skotta en gång)

O, vad jag skulle vilja ha en SI-enhet för pengar!

Ja det kanske vore nåt.

Eller för att förenkla det en smula, om en vara från Kina kostar 10 SEK, hur mycket kostar den om vi räknar om det till svenska kostnader i fråga om löner, skatter, diverse regler och annat?

Sett försök till sån jämförelse... Tror det skulle bli 30-150 kr beroende på vara(men jag minns inte exakt).

Varjag har visserligen en poäng, men det gör inte jämförelsen enklare.

Man skulle exempelvis kunna utgå från "spädbarnsdödlighet" - Kuba ligger riktigt bra till... "utbildningsnivå", där låg Sovjet mycket högt osv osv.

Överhuvudtaget så är "levnadsstandard" ett mycket relativt begrepp, så trätan lär fortsätta om vi nu inte kan enas om att använda "köpkraft" eller något annat, lika enkelt att utgå från.

1867 var det extremt kallt och skörden gick till spillo i stora delar av landet. I Östersund körde ett bröllopsfölje med häst och släde på midsommarafton över Storsjöns is, och det finns ett berömt foto från Härnösand där ett skepp sjösätts i början av juni - i bakgrunden ser man meterhöga snödrivor...

"Ett satans år" finns det en dramadokumentär som heter. Hans Villius bla. Den använde jag rätt mycket i undervisningen när jag jobbade som historielärare.

millgard skrev:Överhuvudtaget så är "levnadsstandard" ett mycket relativt begrepp, så trätan lär fortsätta om vi nu inte kan enas om att använda "köpkraft" eller något annat, lika enkelt att utgå från.

Eftersom detta är den ekonomiska avdelningen, så är det rimligt att anta att befolkningens årliga köpkraft är det som söks, kanske uttryckt i en graf med värden för deciler av befolkningen. Om motsvarande siffror beräknas för historiska perioder så skulle köpkraftens förändring lätt kunna ses. Kruxet är nog hur man beräknar sakerna.
År 1800 fanns inte datorer.
År 1985 kostade en dator ganska mycket men var inte så användbar.
År 2009 är datorer billiga och därtill nödvändiga för stora delar av befolkningen, och samma sak gäller mängder av företeelser, så hur går man till väga?