Skalman.nu Forum

Intressant länk som jag snubblade över i jobbet, för den som vill jämföra priser under 1900-talet. Man kan slå in alla nominella myntvärden sedan 1914 och sedan följa dess utveckling under det förra seklet.

http://www.iaps.scb.se/KpiLathund/Silve ... kning.html

Det skulle även vara intressant om kan kunde jämföra sifforna där med exempelvis en arbetares månadslön för samma år. På så sätt kunde man ta reda på om man i snitt tjänar mer i dag, vilket jag förmodar.


MVH Johan

Konsumptionsindex styr väl priserna, gör det inte det?

Stefan

Det finns väl gott om reallönestudier, inte minst fackföreningar borde ha gott om sådant material. Annars är det ju bara att räkna om 1915 års arbetarlön till dagens penningvärde och sedan jämföra med nuvarande snitt- eller medianlöner.

Stefan Lundgren skrev:Konsumptionsindex styr väl priserna, gör det inte det?

Stefan

Du kanske menar KPI (Konsumentprisindex)?

Japp, FPI

Jag menar att index för konsumption har stigit sedan 1914.

Såvitt vad jag kommer ihåg så kostade en snusdosa sju-åtta kronor i slutet av 80-talet, nu kostar den tjugo kronor på ett ställe i Uppsala. Under den tiden så konsumptionsindex ökat.

Stefan

Stefan Lundgren skrev:Japp, FPI

Jag menar att index för konsumption har stigit sedan 1914.

Såvitt vad jag kommer ihåg så kostade en snusdosa sju-åtta kronor i slutet av 80-talet, nu kostar den tjugo kronor på ett ställe i Uppsala. Under den tiden så konsumptionsindex ökat.

Stefan

När jag pryade i en kiosk...vad kan det ha varit-1984?, så kostade en dosa snus 4.20 :-

Hur fan vi än vänder på det - blir det bättre och bättre - vilket är BRA! Det finns klyftor
och isråkar - här och där, men ALLA idag - har en levnadsstandard som era fars/mors -
föräldrar - aldrig kunde drömma om.....Varjag

Stefan Lundgren skrev:Japp, FPI

Jag menar att index för konsumption har stigit sedan 1914.

Såvitt vad jag kommer ihåg så kostade en snusdosa sju-åtta kronor i slutet av 80-talet, nu kostar den tjugo kronor på ett ställe i Uppsala. Under den tiden så konsumptionsindex ökat.

Stefan

KPI styr inte priserna. KPI är ett relativt mått på prisändringen för en "korg" av konsumtionsvaror för att mäta den relativa prisändringen som helhet.

Jag upplever det faktiskt som att mycket är billigare nu, men att kvalite´n är sämre. (Exempel, när jag var lite hade vi inte råd med färgtv, när sedan farsan hade råd med en så var den begagnad. Men den hade vi och andra sidan i 20år.)

En annan sak som stör mig men jag har inte seriöst undersökt saken är att vi påhängs en massa avgifter nuförtiden, som fördyrar livet. Avgifter på saker som tidigare var gratis. Det enda exemplet jag kan skaka fram på rak arm är att det tidigare var gratis att ha sin titel i telefonkatalogen* idag kostar det pengar.

Sonderling

*Yes I´m living in the past.

Mark är väl dyrare på många platser än tidigare?

Hur kunde en industriarbetare förr hålla sig med hemmafru och en rad ungar? Går det idag, oavsett standard?

(Kommer att tänka på talesättet, att vår levnadsstandard idag är så hög att det är allt färre som når upp till den...)

(Sen är jag allergisk mot uttrycket "förr", men säg 1900-1950, eller så.)

Hexmaster skrev:Hur kunde en industriarbetare förr hålla sig med hemmafru och en rad ungar? Går det idag, oavsett standard?

(Kommer att tänka på talesättet, att vår levnadsstandard idag är så hög att det är allt färre som når upp till den...)

(Sen är jag allergisk mot uttrycket "förr", men säg 1900-1950, eller så.)

(Platsar tråden i Ekonomisk historia?)

Ekonomisk historia - är sannerligen också den microekonomiska. Just - om hur arbetarna klarade 'hemmafru och en rad
ungar'. Mina minnen/erfarenheter - sträcker sig tyvärr inte så långt tillbaka som 1900 - men i alla fall tillbaka till 40-talet.
Dom stora utgifterna, för knegaren - var Hyran och Maten. På 'köpelägenhet', glöm egnahem - var inte en tanke. Så
långt räckte aldrig pengarna.
MATEN - var billig, enformig, i småstäder och orter ofta utvidgad med 'delade' potatis- kålrots- och morotsland. S.k. Kål-
täppor. Fiske och jakt - där möjlighet fanns - var en naturlig del av kosthållningen. Likaså bär- och svampplockning på
hösten. Kött - var en dyrbar delikatess, det koktes mest till raguer - så att buljongen kunde sparas och användas till
soppor med rotfrukter senare. Kyckling - fanns inte! Det kallades höns, var uttjänta värphönor - och en Lyx!

HYGIENEN - var bristfällig. Underkläder byttes 1 gng i veckan (eller var fjortonde dag...) Ytterkläder 'när dom blev för
skitiga.....'. Många 'hyreslängor' i hela riket, saknade vattentoaletter - det fanns 'dass' ute på bakgårdarna - inte sällan
'en trappa ned'. Vilket gjorde arbetarklassen 'rakryggad' - i konsten att 'hålla sig' - speciellt på vintern. Då 'fuskarna' gjorde
gula fläckar runt farstubron - hellre än det frostiga gatloppet till det iskalla 'dasset'. Toalettpapper - var en sällsynt lyx - man
tog med sig några blad ur Arbetaren eller Norrskensflamman till dasset - och var svarta i röven av trycksvärta - tills nästa
'bad'. Som var en raritet! Duschar var nästan okända - men badkar kunde spannas med varmvatten - från byk-karet (med billig knyckt eller självsamlad ved, Varmvattenberedaren gick på dyr gas - och användes till disk) Det fulla karet - nyttjades
först av mamma, sen av pappa - och sist av barnskaran - då vattnet knappast ens var ljumt..Tvagningen skedde med grön-
såpa (enhetsmedel för disk, tvätt och bad) och när 'familjen' var färdigbadad - flöt på ytan ett centimertjockt 'lager' av
smuts, lanolin och såprester - som var ljusgrått till färgen - och lämnade många svårbortskrubbade 'årsringar' på karets
insidor.....

KLÄDERNA var 'ättelägg'. Syskonskaran fick 'växa i' vad de äldre vuxit ur. Att 'stoppa, lappa och laga' - var arbetarfruns
stora 'konst'. Att 'ändra och sy om' - var den andra. Symaskiner var dyra grejor - men man delade på dom - och sykonsten
var evinnerlig och skicklig. Skodon - ! Vem kan definiera skillnaderna mellan en Hel-Halv-och Kvarts-sulning?....
Skomakarna -visste råd...ända till de dyra skornas totala sönderfall....

TVÄTT - var en kommunal affär - i 'byk-kar' där utslitna arbetarfruar samsades om 'byken' - men sen slogs om vems krympta paltor - som fiskades ur den. Tvätt företogs så sällan som möjligt med längre uppehåll vintertid. (se Hygienen ovan)

FRITID - Ingen!
SEMESTER - Ingen! (utom för att samla/såga/hugga - ved)
HÖGTIDER - Få! (Hoppas på bättre & sjunga Internationalen den 1:a maj)
GLÄDJEÄMNEN - några supar till Jul och Midsommar
KOMMUNIKATIONER - en rostig tredjehands Crescent-cykel (med vulk-sats f. punkteringar)

Trots Barnens glada skrik - från Liljeholmens ljusfabrik -
var det ett djävla liv - på farfars tid....

Varjag

Hexmaster skrev:Hur kunde en industriarbetare förr hålla sig med hemmafru och en rad ungar? Går det idag, oavsett standard?

(Kommer att tänka på talesättet, att vår levnadsstandard idag är så hög att det är allt färre som når upp till den...)

(Sen är jag allergisk mot uttrycket "förr", men säg 1900-1950, eller så.)

(Platsar tråden i Ekonomisk historia?)

Det där är en aspekt som jag också tänkt på.

Förvisso inte industriarbetare utan tjänsteman men det är knappt att man kan försörja en familj i dagens läge. Det går runt men knappt och saker som andra nuförtiden tar som en mänsklig rättighet (som en utlandssemester per år) får man ju helt klart avstå ifrån.
Det räcker med en oförutsedd utgift för att ekonomin gungar. (Som sagt tidigare, det finns ingen kvalité längre, Tvättmaskinen pajar ett par månader efter garantin går ut.)*

Sonderling

*ger mig fan på att man bygger in prylar med ett chip som förstör apparaterna exakt 1år och 1 månad efter garanti utgång.

varjag skrev: Kyckling - fanns inte! Det kallades höns, var uttjänta värphönor - och en Lyx!

Just detta är något som mina föräldrar (födda 1937) kommenterar en hel del. Överflödet på kycklig idag är något som verkligen är förändrar.
Samt också storleken på kycklingfiléer...