Skalman.nu Forum

Hur gör man en D-uppsats i historia av tesen om 25-årskrigen?

Tesen går typ ut på att stora stater/stomamakter som förlorar ett betydelsefullt krig utkämpar ett nytt inom 20-30 år, alltså 25 år efter det förlorade.

Det är den unga generationen som förlorade kriget som leder den nya generationen uppvuxen i nederlagets skugga i ett nytt betydelsefullt krig.

Se exempel:

Danmark "förlorare" 1656, nytt krig 1676 liksom år 1700.

Sverige förlorare 1721, nytt krig 1743, liksom nytt krig 1757 (tror jag sjuårskriget) och så 1788 liksom 1808.

USA förlorade Vietnam 1972, nytt krig 1991.

Tyskland förlorade 1918, Adolf Hitler talade om nytt krig 1919 och de var i krig igen 1939.

Ryssland förlorade 1917, nytt krig 1939 under Sovjetisk flagg.

Osv. Går det att göra en D-uppsats i historia på den här tesen? För vagt? Idiotiskt eller intressant?

Mvh
Skalden

PS. Om Kalla Kriget var ett krig då skall Ryssland utkämpa ett betydelsefullt krig igen inom cirka 25 år efter detta. Alltså beroende på om man räknar från 1989 eller 1991, således 2014 eller 2016 +-5 år.

Läs först in dig på Peter Wallensteens arbeten om fredsforskning. Så att det blir riktiga krigsdefinitioner. Annars blir risken att du förutsäger: om jag får äpplen i dag så ger jag päron i morgon...

J.K Nilsson

Hm, kan inte hjälpa dig, men det skulle vara kul att få ta del av vad du kommit fram vid vid en ev. forskning.

Vad gör du med de fall som inte styrker teorin?

Japan och Tyskland 1970? Vet ej om Storbritannien krigade till det vid 1800-talets början pga revanschlust efter att USA brutit sig loss 25 år tidigare. Frankrike åkte ju på stryk ett flertal ggr från 1870 och framåt, startade de nåt då?

Hmm intressant ämne men för mig känns det mycket som en "slump", det borde finnas många exempel på situationer som motbevisar din tes. Eller?

/Max

Jag håller med Fiskebat. Ett intressant ämne, men samtidigt finns det aldeles för mycket som talar mot teorin.

/Johan

Skalden skrev:Hur gör man en D-uppsats i historia av tesen om 25-årskrigen?

Tesen går typ ut på att stora stater/stomamakter som förlorar ett betydelsefullt krig utkämpar ett nytt inom 20-30 år, alltså 25 år efter det förlorade.

Det är den unga generationen som förlorade kriget som leder den nya generationen uppvuxen i nederlagets skugga i ett nytt betydelsefullt krig.

Se exempel:

Danmark "förlorare" 1656, nytt krig 1676 liksom år 1700.

Sverige förlorare 1721, nytt krig 1743, liksom nytt krig 1757 (tror jag sjuårskriget) och så 1788 liksom 1808.

USA förlorade Vietnam 1972, nytt krig 1991.

Tyskland förlorade 1918, Adolf Hitler talade om nytt krig 1919 och de var i krig igen 1939.

Ryssland förlorade 1917, nytt krig 1939 under Sovjetisk flagg.

Osv. Går det att göra en D-uppsats i historia på den här tesen? För vagt? Idiotiskt eller intressant?

Mvh
Skalden

PS. Om Kalla Kriget var ett krig då skall Ryssland utkämpa ett betydelsefullt krig igen inom cirka 25 år efter detta. Alltså beroende på om man räknar från 1989 eller 1991, således 2014 eller 2016 +-5 år.

Är inte USA respektive Ryssland lite udda exempel? I USAs fall har ju krigen inte direkt nått samband och generationen som skulle ledas ur nederlagets skugga hade ju precis gått segrande ur det kalla krig som vietnam var en del av. Sen kan man ju hävda att det dessutom var den äldre generationens, dvs 2:a VKs generation, politiker som drev vietnam-generationens militärer framför sig. Vad gäller ryssland så var det ju inte direkt deras val att ge sig ut i kriget. Borde man inte kunna hävda att den kommunistiska regimen dessutom hade gått segrande ur VK1, besegrade Tsar-armén och fick tillbaka de flesta av sina territorier , undantaget Polen.

Borde det sen inte vara lite väl lätt att hitta exempel på stormakter som ger sig ut i krig med 25-års intervall eller mindre utan att för den skull få stryk i något av dom?

Jag vet inget om teorin i fråga, men min första känsla är dock skepsis. Visst finns det uppenbarligen exempel som skulle tala för att det skulle kunna vara såsom teorin säger. Men jag lovar också att det finns lika många exempel som visar på att den inte håller.

Det är därför jag är lite tveksam att bygga en D-uppsats på den. När jag skrev min D-uppsats vid Linköpings universitet låg själva fokus på just teori och metod. Och om du skulle köra på den här teorin i Linköping så kan jag nästan lova att du inte skulle få okej av din handledare att använda dig av bara den teorin.

Men å andra sidan vet jag inte vilken fokus man har på andra universitet.

/Robert Sköld

P.S Jag flyttar tråden till Idé och lärdomshistoria, där den platsar bättre.