Var går gränsen mellan arbetarklass och medelklass?

[a81]

Jag är inte särskilt påläst på detta, men marxismen antyder väl att arbetarna skall få det allt sämre och till slut göra revolution och skapa "prolitäriatets diktatur". Den utvecklingen har vi bara fått i några enstaka länder och den har knappast initierats av arbetare, utan av intellektuella vänsterextremister som Lenin, Mao, Kim Il-Sung och Pol Pot. Men det finns säkert andra marxistiska teorier som bättre överensstämt med verkligheten. Jag är som sagt inte särskilt påläst inom detta område.

[sonderling]

Jag hänger inte med i tråden längre men är det nån som nämnt prekariatet. Är inte det den nya underklassen? Och de kan ju vara väldigt högutbilade vad jag förstår.

Sonderling

[Martin Lundvall]

Jag skulle säga att följande tre kriterier behöver uppfyllas för att räknas som medelklass: ett arbete/utbildning som är relativt kvalificerat, någorlunda goda ekonomiska marginaler och ett visst mått av intellektuellt intresse/allmänbildning.

Tycker det verkar vettigt. Möjligtvis skulle jag lägga till den sociala aspekten, alltså hur man själv identifierar sig.

Det är relativt enkelt att avgränsa underklass/fattiga och överklass. De mellan är däremot mycket svåra att fånga in.

/martin

[a81]

Håller med om att självidentifiering bör läggas till.

Sedan måste man tänka på, att var man bor spelar roll, olika orter och landsdelar har olika koder. Jag bor och har bott i eller strax utanför Uppsala. Där är det medelklasslivstil som dominerar och jag tror att man placerar gränsen mellan medelklass och arbetarklass annorlunda än någon som växt upp i någon industriort.

[Davian]

Jag är inte särskilt påläst på detta, men marxismen antyder väl att arbetarna skall få det allt sämre och till slut göra revolution och skapa "prolitäriatets diktatur". Den utvecklingen har vi bara fått i några enstaka länder och den har knappast initierats av arbetare, utan av intellektuella vänsterextremister som Lenin, Mao, Kim Il-Sung och Pol Pot. Men det finns säkert andra marxistiska teorier som bättre överensstämt med verkligheten. Jag är som sagt inte särskilt påläst inom detta område.

njah. Du är inte helt fel ute men inte rätt hellre. Du blandar bara ihop lite saker.

såhär: Marxismen menar inte att arbetare får det sämre och sämre. Tvärtom menar marxismen att utvecklingen går framåt och varje nytt samhällsstadie är mer proggressivt och mer "utvecklat" än föregående. Dvs; feodalsamhälle är mer progressivt och utvecklat än slavsamhälle. Kapitalism är mer progressivt och utvecklat än feodalsamhället. I marxistisk mening betyder det att varje nytt samhälle är ett produktionsmässigt effektivare system än tidigare. En ekonomi baserad på slavarbete är inte lika effektiv som en baserad på lönearbete. (generellt sett)

Marxismen i sin analys av kapitalismen menar inte att arbetare får det sämre, däremot menar marxismen att kapitalismens mekanismer rör sig mot oundvikliga kriser, och de kommer ske tätare och bli kraftigare för varje kris. Det sker pga kapitalismens förmåga att skapa överproduktion. Att vi skapar mer produkter än vad som kan konsumeras. När det sker kommer en ekonomisk kris osv.

Proletariatets diktatur är inte kopplat till kapitalismens överproduktion. Man ska förstå begreppet utifrån 1800-talets synsätt (eller borde man som kommunist modernisera det...) och det handlar inte om en diktatur som vi menar idag med envälde och despotism. Utan det handlar om vem som har makten. Proletariatets diktatur är motsatsen till kapitalisternas diktatur. Dvs; Majoritetens diktatur vs Minoritetens diktatur. Proletariatets diktatur är således när folkmajoriteten har makten och inte minoriteten. Om vi säger att 51% av alla röstar på Kommunisterna så de får majoritetsregering osv kan man säga att vi har proletariatets diktatur i Sverige. (grov förenklat alltså)

Så proletariatets diktatur har ingenting med despotism eller envälde eller liknande som diktatur förknippas med idag utan det är en 1800-talsrelik som i rlighetens namn borde byta namn till något annat. Typ; majoritetsstyre eller nåt. (min favorit är arbetarmakt!)

[Davian]

Jag hänger inte med i tråden längre men är det nån som nämnt prekariatet. Är inte det den nya underklassen? Och de kan ju vara väldigt högutbilade vad jag förstår.

Sonderling

I mycken modern klassteori pratar man mycket riktigt om prekariatet. Det tankesättet ersätter eller kompletterar marxistisk klassanalys lite beroende på vem som tar upp det. Hursomhelst; de som ingår i det är folk som har det klurigt i samhället; sjukskrivna, timanställda, invandrare, flyktingar,lågavlönade, studenter, papperslösa, psykiskt sjuka, handikappade, rasifierade, osv. Människor som har en hel drös med osynliga murar att brottas med i samhället utan att de för den sakens skull kan passa in i traditionell marxistisk klassanalys.

I den här teorin tar man mer till fasta på maktförhållandena relativt mellan klasser än objektiva klasspositioner som i marxismen. En högavlönad industriarbetare räknas inte till prekariatet medan en timanställd lärarvikarie som är högutbildad gör det. Man kan säga att det är ens anställningsform kombinerat med de sociala murarna i samhället som definierar vem som är vad.

[a81]

Tack för intressant information!

Så i någon mån har vi "prolitäriatets diktatur" i och med att vi har allmän rösträtt.

Men någon fullständig demokrati kommer vi sannolikt aldrig att få. Det finns många ekonomiska och åsiktsmässiga intressen som påverkar politiken. Dessutom finns ett slags politisk korrekthet, som gör det svårt för "vem som helst" att engagera sig politiskt utan att göra bort sig. Alla människor har inte heller samma kunskaps- eller intressenivå.

[Davian]

Ja, det kan man säga om man tänker sig att regering och riksdag är områdena där makten finns :p

Din övriga analys tycker jag är 110% klockren.

[millgard]

Marx säger si, Kalle Anka säger så.

Tillbaka till trådens ämne tycker jag.

[Davian]

Tja, man skulle ju kunna tycka att marxistisk klassanalys hör till trådens ämne

[Markus Holst]

Tja, man skulle ju kunna tycka att marxistisk klassanalys hör till trådens ämne

Tycker jag med.

[Donkeyman]

Håller med föregående talare. Som jag påtalade längre upp i tråden. Klassanalys är nödvändig för att förstå en mängd med sammanhang i samhället. Men den blir självfallet lite olika beroende på vad man vill beskriva och vilka sammanhang man söker. Men den blir också olik beroende på vilken tidsperiod och vilket samhälle man önskar beskriva. Och slutilgen blir den olik beroende på vilken politisk inställning och världsbild skribenten har.

Och självfallet hör den marxistiska klassanalysen hemma i en tråd som denna. Sedan kan man kanske säga att själva ordet klassanalys väl är ett ord taget från just marxismen men jag kan inte komma på något bra "neutralt" begrepp heller.

[Davian]

Det förändras också lite huruvida man har en modern, senmodern eller postmodern inställning till klasser

Tex är de flesta som skrivit här bortsett mina egna inlägg postmoderna teorier om klass som står i kontrast till marxistisk modernism.

Prekariatet är en senmodern teoribildning som faktiskt passar bra in i både modernism och postmodernism.

Det är så spännande sånt här!!!

[Donkeyman]

Prekariat är ju en modern beteckning. Men jag tycker att vid beskrivning av samhällen som det Svenska är den mer användbar än de gamla klassiska "Trasproletariat" eller "Underklass".

Som språkintresserad undrade jag vad i allsin dar det här ordet kom från och googlade. Ordet skall vara en avledning av "prekär". Sedan har man inspirerats av "proletariat" och därmed skapat detta ord. Hur som helst härstammar det från 1960-talets Sydeuropa. Om detta är sant vetes icke.

[Davian]

Det är vad jag också har lärt mig om själva ordet.