Var går gränsen mellan arbetarklass och medelklass?

[a81]

Som jag ser det, handlar det om en kombination av inkomst, förmögenhet, utbildning, yrke, bildning och sätt att föra sig.

Sedan finns det många som inte passar in i en sådan kategorisering. Den arbetslösa doktorn i japansk filmhistoria är ett bra exempel.

Ett annat exempel är alla människor med praktiska yrken, men som samtidigt inte har en utpräglad arbetarbakgrund. Det var många bondsöner som under efterkrigstiden blev snickare eller elektriker och som hela livet har bott bra, haft OK med pengar och även i andra avseenden levt mera medelklassaktigt liv och idag är välmående pensionärer.

Ekonomiskt skulle jag säga att skillnaden mellan arbetar- och medelklass ungefär motsvarar huruvida man är beroende av var i månaden man befinner sig (hur långt efter 25/X) och/eller har svårigheter att köpa saker för något/några tiotal tusen kronor kontant (måla om huset, bygga uteplats, köpa dyrare resa för hela familjen, etc). Det handlar inte bara om storleken på inkomsten, utan också om hur man hanterar pengar. En 50-årig läkare har ofta sämre bil än en 20-årig snickare...

Bildningsmässigt tycker jag att det handlar om vad man pratar om när man får prata om vad man vill. Är det mera åt det intellektuella hållet eller mera ytligt?

Men det är en mycket stor gråzon mellan lägre medelklass och arbetarklass.

[Amund]

Vad man äter till vanlig middag säger väl allt egentligen, arbetarklassen kanske mumsar i sig makaroner med stekt korv och glass till efterrätt, medan andra väljer en Bordeaux som passar till de ankleverfyllda kapunerna.

Skämt åsido håller jag med Lassemaja och Millgard, det handlar inte nödvändigtvis om inkomster nuförtiden utan det är många andra markörer som skiljer ut sådant idag, det förändras lite över tid faktiskt. Exempelvis var det nog finare för hundra år sedan att vara överviktig jämfört med idag. Även vad man äter, hur man håller kroppen i trim eller huruvida man bryr sig om övergripande frågor som miljö och kultur är markörer.

Jag tror att det har rätt lite med pengar att göra faktiskt. Givetvis finns det en faktor att låg utbildning i stort ger mindre pengar att röra sig med, men "klassmarkörerna" förändras inte för att man får en lottovinst, tex...

det är en mycket stor gråzon mellan lägre medelklass och arbetarklass.

Klockrena kommentarer!

Det är även så menar jag att just en enkel arbetarbakgrund kan ha hög status... Att ha gjort en riktig klassresa kan förhöja effekten av en framgångsrik karriär. Ni vet det där med att ”trots en enkel uppväxt”, ”har inte fått någonting gratis”, ”har fått prova på det hårda livet och har fått lära sig att klara sig själv”. Det visar att man trots allt hela tiden varit ämnad för den yrkes och statusmässiga framgången man haft och har fått kämpa sig upp här i livet.

[LasseMaja]

En annan aspekt är ju att vi tittar på klasskillnader här och nu. Vid andra tidpunkter i historien eller i andra länder så är skillnaderna ofta mer påfallande. Vårt nuvarande tillstånd med svårfunna klassgränser är så vitt jag förstått, ganska unikt.

[Markus Holst]

För skojs skull: Var placerar ni in Ingvar Kamprad och statsministern?

[a81]

Skulle säga att Ingvar Kamprad har medelklassbakgrund (föräldrarna var väl relativt välbärgade lantbrukare), medan Stefan Löfven har ganska typisk arbetarbakgrund.

[millgard]

För skojs skull: Var placerar ni in Ingvar Kamprad och statsministern?

Olof Palme?

[a81]

Olof Palme skulle jag säga hade överklassbakgrund, ekonomiskt men kanske ännu mer socialt. Den typen av överklass är nog mindre till antalet idag, delvis beroende på Olof Palme och andra socialdemokraters politik på 1900-talet. Jag skulle gissa att Olof Palmes nu levande släktingar snarare är övre medelklass.

[Davian]

I traditionell marxism är arbetarklass den person som säljer sin fysiska arbetskraft. Överfört i modern mening innebär det att mer eller mindre alla som är löntagare i Sverige är en del av arbetarklassen.

Någon skrev att pengar osv inte har med klass att göra och det är korrekt. Det finns borgare/kapitalister som är genomfattiga och lever skitsunkigt och arbetarklass som drar in miljontals kronor om året.

Sen finns det som många påpekat massor av faktorer som diversifierar klassen i sig. Tex bildning, inkomster, inflytande över sitt arbete osv. Men en klass är, i marxism, ett objektivt sakförhållande. Den bestäms av ens relation till produktionen och är friställd från andra faktorer. Och man kan inte byta bort/byta till sig arbetarklass eller borgarklass bara för att man intellektuellt eller personligen identifierar sig som än det ena eller andra. (därav att vi marxister kallar klass för "objektivt". Den bestäms inte av ens värderingar utan av konkreta förhållanden)

I marxism finns det inte så många klasser.
De som finns är
Kapitalisterna. <- de är extremt få till antalet men har extremt mycket makt. En kapitalist är någon som äger grejer och tjänar pengar på dem utan att jobba i dem.

Borgare <- lite fler till antalet och där hamnar tex adelsmän, kungen, VD, högre tjänstemän, politiker osv. Det är en klass som arbetar men säljer inte sin fysiska arbetskraft utan sin intellektuella.

Småborgare <- rätt många i antalet och här har vi småföretagare, tjänstemän, lärare osv. Personer som antingen äger sina egna företag som de själva arbetar i, eller har stort inflytande på sitt arbete eller säljer sin intellekuella arbetskraft fast med begränsat inflytande.

Arbetarklass <- den absoluta majoriteten. De människor som får samhället att fungera rent praktiskt genom sin fysiska arbetskraft och/eller har begränsat inflytande över sitt arbete. Sjuksköterskor, städare, byggarbetare, resturangfolk, osv.

Tras-proletariatet <- en mindre del av arbetarklassen som kännetecknas av att de inte är en del av samhällets arbetande del och/eller har begränsat inflytande över sin position. Tex arbetslösa, studenter, långtidssjukskrivna osv.


De inbördes klassrelationerna är ungefärsåhär: Kapitalister och borgare är allierade med varandra. De tjänar helt enkelt på rådande samhällsordning där minoriteten får vinst på majoritetens arbete. De står i direkt konflikt med arbetarklassen.

Småborgare har gemensamma klassintressen med arbetarklassen och borde samarbeta. Men i praktiken tenderar småborgerligheten hellre identifiera sig och vilja vara en del av borgerligheten så ofta blir de allierade med borgarklassen.

Tras-proletariatet har också gemensamt intresse med arbetarklassen men på grund av den här gruppens svaga position i samhället brukar de ofta hamna i borgerlighetens tjänst genom att tex gå med på lönesäkningar osv. (tex att tänka det är bättre ha ett dåligt jobb än inget alls...)


Begrepp som över/under/medelklass är således missvisande eftersom de bygger på en analys där ens värderingar och förmögenhet sätter en i en viss klass och det gör att man missar de konkreta objektiva förhållandena som styr samhället. Marxister i allmänhet använder sig av begreppen eftersom de är folkligt etablerade och lättbegripliga då de, på ett ungefär, går att översätta till marxistisk klassanalys (överklass = borgare, medelklass = småborgare, arbetarklass= alla andra). Men när marxister pratar om samhället på ett mer analyserande och politiskt plan används inte dem begreppen.

[Markus Holst]

Jag kan inte säga emot att du och andra på vänsterkanten ser det så, men jag tycker det är festligt att ni anser er veta hur jag identifierar mig och vem jag vill hänga med. Jag känner inte igen mig i det du beskriver.

[a81]

För mig implicerar arbetarklass att man i någon mån lever ur hand i mun. Jag tycker att det blir svårt att klassificera en medelålders byggnadsarbetare med obelånat hus värt några miljoner, sommarstuga värd någon miljon, fin bil, flera utlandsresor per år, någon miljon på banken/i fonder och en inkomst på 35 000 kr/mån som arbetarklass. I vårt rika samhälle kan man både sälja sin fysiska arbetskraft och leva ett (små)borgerligt liv. Hur hade Marx sett på det?

[Davian]

Poängen herr Holst är att du får identifiera dig med vad du vill och tycka och tänka precis vad du vill; det ändrar inte din objektiva klasstillhörighet. Du är en del av en samhällsklass precis som du är en del av en nation, del av en art, del av ett kollektiv osv. Dina personliga tankar och idéer är inte det som avgör din klass.

[Davian]

A81: ens livsstil avgör inte vilken samhällsklass man tillhör. Endast relationen till produktionen. Så ditt exempel är fortfarande en del av arbetarklassen.

Oavsett nuvarande aktuell materiell status är han i ditt exempel fortfarande utsatt för marknadens (borgerlighetens) svängningar och livsstilen bygger på att han är frisk nog att sälja sin arbetskraft.

[a81]

A81: ens livsstil avgör inte vilken samhällsklass man tillhör. Endast relationen till produktionen. Så ditt exempel är fortfarande en del av arbetarklassen.

Jo, men var inte Marx tanke att kapitalisterna allt mer skulle suga ut arbetarklassen tills man fick en revolution. I verkligheten lever svenska arbetare 150 år senare lika gott som 1800-talets övre medelklass, samtidigt som kapitalismen finns kvar. Hur skulle Marx ha sett på det?

Hittade för övrigt den här indelningen som nog är applicerbar även på Sverige:

https://en.m.wikipedia.org/wiki/NRS_social_grade

[Markus Holst]

Hur knyter du ihop marknaden med borgerligheten? Marknaden är för mig "alla som köper saker", alltså i stort sett synonymt med "folksjälen".

[gunship]

I traditionell marxism är arbetarklass den person som säljer sin fysiska arbetskraft. Överfört i modern mening innebär det att mer eller mindre alla som är löntagare i Sverige är en del av arbetarklassen.

Hur väl stämmer det egentligen? Den största sektorn i sverige är väl tjänstesektorn? Folk som arbetar i ett kontor - var hamnar de?

Generellt går vårt samhälle mot att man snarare jobbar med att sälja sin kompetens, än att sälja fysiskt arbete. Detta då manuellt arbete går att ersättab, bara att bygga en robot - och beroende på hur kompetenta robotingenjörer man har går det bättre eller sämre.